Browsing by Subject "organisation"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-5 of 5
  • Doepel, Tania (2005)
    I denna studie undersöktes arbetstagarnas identifikation med organisationen och arbetsavdelningen samt vilket samband dessa hade till arbetstagarnas motivation att arbeta på företaget, deras tillfredsställelse med att arbeta där och deras avsikter att stanna kvar på eller lämna företaget. Materialet samlades in med hjälp av frågeformulär på ett finskt produktionsbolag inom fritidsbranschen under våren 2005 (N = 58). I arbetets teoretiska del behandlades social identitetsteori, som är den bakomliggande teorin till identifikation med organisationen. Själva identifikationen med organisationen behandlades även. Benägenhet att förbinda sig till organisationen togs därtill upp, för att klargöra skillnaden mellan identifikation med organisationen och benägenhet att förbinda sig till organisationen. De möjliga följderna av identifikation: motivation, tillfredsställelse och planer på att stanna kvar inom organisationen, definierades och teoretiserades. Såväl teorier som tidigare undersökningar togs upp. På basen av dem formulerades hypoteserna. Hypoteserna testades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Resultaten stödde hypotesen enligt vilken identifikation med organisationen och identifikation med avdelningen positivt hängde samman med varandra. Hypoteserna enligt vilka identifikationsnivån påverkar arbetstagarnas avsikter att stanna kvar på arbetsplatsen eller söka efter ett nytt arbete fick även stöd av resultaten. Däremot gav resultaten inte stöd för hypoteserna enligt vilka en hög grad av identifikation positivt skulle påverka individens motivation och tillfredsställelse. Undersökningen gjordes på uppdrag av ett finskt företag. Den kan ses som ett bidrag till ett rätt så ungt forskningsområde i Finland, med såväl dess förväntade som mindre förväntade resultat, speciellt vad gäller ett finländskt företag.
  • Grönroos, Crista (Helsingin yliopisto, 2018)
    I avhandlingen granskas sju organisationers definitioner av energidemokrati med utgångspunkt i en teoretisk konceptualisering av begreppet som består av tre dimensioner: demokratisk suveränitet, deltagande governance och medborgarägande. Syftet är att studera i vilken utsträckning organisationernas definitioner av energidemokrati stämmer överens med denna konceptualisering. Dessutom undersöks vilka huvudsakliga politiska målsättningar som framkommer i organisationernas material. Energidemokrati strävar efter att erbjuda en alternativ lösningsmodell för en hållbar och demokratisk energisektor i en tid där klimatförändringen ställer krav på en övergång till förnybar energiproduktion. Därför är det ändamålsenligt att studera den teoretiska förankringen i organisationernas definitioner för att se ifall de definierar hur energidemokrati enligt dem i praktiken kan skapa en demokratisk energisektor. Som metod tillämpas kvalitativ innehållsanalys. För att granska definitionerna utarbetas ett konceptdrivet kodningsramverk utgående från det analytiska ramverket för de tre energidemokratiska dimensionerna. Parallellt skapas det ett datadrivet kodningsramverk där organisationernas huvudsakliga politiska målsättningar kartläggs. Som material används organisationernas rapporter, artiklar och websidor i vilka det framkommer hur de definierar energidemokrati. Analysens resultat visar att organisationernas definitioner i genomsnitt stämmer svagt överens med den teoretiska konceptualiseringen av energidemokrati. Definitionerna stämmer mest överens med dimensionen för medborgarägande, då energidemokrati enligt alla studerade organisationer innebär ibruktagande av förnybar energiproduktion och nästan alla inkluderar medborgarägande av energiproduktion i sin definition. Definitionerna stämmer svagast överens med dimensionen för deltagande governance. De huvudsakliga politiska målsättningarna som framkommer i organisationernas material är hållbarhet, social rättvisa, arbetarrättigheter, ekonomisk makt och kontroll, förvaltnings- och finansieringspolicy samt deltagande och demokrati. Resultatet visar bredden av politiska målsättningar som kan förknippas med energidemokrati. Organisationernas definitioner har enligt analysens resultat en relativt svag teoretisk förankring både då det kommer till Szuleckis konceptualisering och till deltagande och deliberativ demokrati. I sina definitioner inkluderar organisationerna krav på utökade möjligheter till deltagande och demokratiserade processer i energisektorn men i flera av dem preciseras inte utförligare vilka kriterier för deltagande och demokrati som borde uppfyllas. I sina definitioner av energidemokrati lyckas en del av organisationerna inte heller särskilja mellan komponenter som beskriver den energidemokratiska processen och dess eftersträvade utfall. Analysen visar således att organisationerna i sina definitioner utförligare borde beskriva hur deltagande och demokrati försäkras i det energidemokratiska systemet. De eventuella politiska målsättningarna inom ramen för energidemokrati bör specificeras separat. Så länge den energidemokratiska deltagande organiseringsmodellen och dess kriterier är oklara och svagt förankrade i teori har organisationerna svårigheter att erbjuda trovärdiga alternativ för en demokratisk organisering av deltagande och beslutsfattande i energisektorn.
  • McKie, Linda; Hearn, Jeff; Bowlby, Sophie; Smith, Andrew; Hogg, Gill (Svenska handelshögskolan, 2008)
    Working Papers
    This working paper develops an approach to the analysis of care as it is evident in the policies and practices of employing organisations. We identify how notions of care are incorporated in myriad and multi-faceted ways that may support, survey and control workers, as well as having implications for employers, managers, employees and workers. Aspects of care can be found in a range of statutory duties, policies and related activities, including: health and safety, equality and diversity, parental leave, religious observance, bullying and harassment, personal development, voluntary redundancy, early retirement, employer pension schemes, grievance procedures, and dismissal. The conceptual framework of organisation carescapes is offered as an aid to the analysis of employee policies and services. These policies and services are transformed by shifts in supranational and national policies such as European Union (EU) economic strategies and national legislation on disability rights legislation, age discrimination and flexible working, and changes in labour market competitiveness. In conclusion, we consider how the framework of organisation carescapes is informing research design in our and our colleagues’ ongoing programme of research.
  • Niemistö, Charlotta; Hearn, Jeff; Tallberg, Teemu; Niemi, Hertta; Gripenberg, Pernilla; Jyrkinen, Marjut; McKie, Linda (Hanken School of Economics, 2012)
    560
    This working paper reports the ongoing research conducted in the research project, The Quest for Well-being in Growth Industries: A Collaborative Study in Finland and Scotland, under the auspices of Academy of Finland research programme, The Future of Work and Well-being. The research project examines the contradictory pressures for policies and practices towards both the inhibition and the enhancement of work-related well-being that are likely in growth industries. The overall aim is to evaluate the development, implementation and use of work-related well-being policies and practices in four selected growth industries. These – electronics, care, finance and accounting, and tourism – have been selected on the basis of EU and national forecasts, and demographic and socio-economic trends in standard and non-standard employment. Following an earlier survey of 127 employing organisations on questions of growth and well-being, in this working paper we present the initial results of the qualitative phase of the project. This phase comprised ‘portraits of practice’ in nine case companies, selected on the basis of some of the quantitative analysis of the survey, with interviews, ‘mini-ethnographies’, and other data and documents received from the organisations. The working paper concludes with discussion of methodological issues across the quantitative and qualitative phases of the project.
  • Becker, Emilia (2008)
    Befolkningen i Europa åldras med Finlands befolkning i spetsen. De stora åldersklasserna börjar komma in i pensionsåldern och arbetskraftens medelålder stiger ända fram till år 2025. De europeiska länderna står inför en historisk tid då arbetskraften är äldre än någonsin. Det är stor utmaning för hela samhället. Därför har åldersledning kraftigt lyfts fram under de senaste åren som en metod eller ett sätt att leda personer i olika åldrar på rätt sätt. Med detta strävar man till att befolkningen hålls arbetsförmögen så länge som möjligt. Avhandlingen är en kvantitativ fallstudie. Avsikten med avhandlingen är att kartlägga hur personalen uppfattar att åldersledningens delområden fungerar i social- och hälsovårdsektorn i Grankulla stad. Materialet (N=124) är insamlat med en enkät riktad till hela personalen inom social- och hälsovårdsektorn i Grankulla stad. Enkäten är uppbyggd så att den omfattar åldersledningens alla delområden: åldersattityd, kommunikation, samarbete samt individuell arbetsplanering. Social- och hälsovårdssektorn i Grankulla står inför stora utmaningar inom de närmaste tio åren. Ungefär 54 procent av personalen går i pension mellan åren 2005-2019. Det är alltså ytterst viktigt att hålla de äldre arbetstagarna arbetsförmögna och att motivera de yngre samtidigt för att inte missa dem. Resultaten visar att personalen är rätt nöjd med sitt arbete, samarbete och kommunikationen i organisationen. Negativ åldersattityd förekommer inte i någon större utsträckning. Ungefär 8 procent är av dem som svarat är av den åsikten att det förkommer negativ åldersattityd i organisationen, vilket kan konstateras vara i linje med andra undersökningar inom ämnet. Cheferna verkar dock ha en positivare syn på hur åldersledningens delområden fungerar än icke cheferna.