Browsing by Subject "professionalism"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-8 of 8
  • Paredes, Yenny Hinostroza (International Institute of Social and Economic Sciences, 2019)
    Proceedings of the Teaching Education Conferences
    This article examines an under-researched area of education in Chile by exploring how contemporary initial teacher education policy addresses the professionalism of university-based teacher educators. While the content analysis is limited by the data available, its focus is on describing the notion of teacher educators' professionalism inherent in the current political discourse. First, findings show that policy pays scarce attention to the professionalism of teacher educators; most of these policies are part of general policies for university-based initial teacher education programs. Second, located within the academia, the prevalent view of teacher educators' professionalism is centered in a particular construction of the teacher-researcher that stresses greater the role of the researcher. Third, policy predominantly defines educators' professionalism in terms of market-oriented values (competences, knowledge-related resources). Finally, the article concludes by considering the implications for developing initial teacher education policy that puts greater emphasis on teacher educators, strengthens their professionalism, and positions them for an active role in policy-making.
  • Rissanen, Olli; Pitkänen, Petteri; Juvonen, Antti; Räihä, Pekka; Kuhn, Gustav; Hakkarainen, Kai (2017)
    We examined how the emerging digital culture has affected magicians’ careers, the development of their expertise and the general practices of their professions. We used social network analysis (n=120) to identify Finland’s most highly regarded magicians (n=16) representing different generations. The participants were theme interviewed and also collected self-report questionnaire data. The results revealed that digital transformations have strongly affected the magical profession in terms of changing their career paths and entry into the profession. Magic used to be a secretive culture, where access to advanced knowledge was controlled by highly regarded gatekeepers who shared their knowledge with a selected group of commit-ted newcomers as a function of their extended efforts. Openly sharing magical knowledge on the Internet has diminished the traditionally strong role of these gate-keepers. Although online tutorials have made magical know-how more accessible to newcomers, professional communities and networks play a crucial role in the cultivation of advanced professional competences.
  • Nordström, Nina Maria Ann-Charlotte (2007)
    Syftet med denna avhandling var att studera upplevelse av kontroll i svåra prestationssituationer i yrkesutövning. Av intresse var även kontrollkonstruktioners samband med uttryck för professionalitet. Studien förankrades i det socialkonstruktivistiska paradigmet, med utgångspunkt i hur den sociala verkligheten subjektivt konstrueras. Utgående från kontrollperspektivet studerades socialarbetares upplevelser av kontroll i arbetet med klienter med borderlineproblematik. Dessa utgör ett svårt arbetsobjekt. Frågeställningen - upplevelse av kontrollutövning i arbetet - problematiserades med hjälp av attributionsteori och syn på förmåga, målorientering och bemästringsmönster, samt känsla av självförmåga. Samband mellan konstruktioner av kontroll och yrkesmässighet granskades genom begreppen professionalitet och professionalisering. Forskningsmetoden var kvalitativ. Socialarbetarna intervjuades med halvstrukturerade intervjuer, med narrativa och episodiska inslag. Materialet analyserades genom tematisk kodning. På basen av resultaten gällande hur socialarbetarna attribuerade till den krävande klientkontakten, hurdana målorienteringar och bemästringsmönster de beskrev, samt hurdan känsla av självförmåga de uttryckte, formades ett enhetligt och teoretisk förståeligt mönster. Detta konsekventa mönster utgjorde studiens väsentligaste kontribuering. En indelning i två grupper gjordes, utgående från socialarbetarnas beskrivningar av sin kontrollutövning i arbetet. Grupp 1 karakteriserades av beskrivningar av bristande kontroll, undvikande av utmaningar och statisk syn på förmåga. Kännetecknande för denna grupp var en särskild beskrivning av kontrollutövningen, som motsvarades av en kontrollillusion. Det specifika sättet att attribuera (externa, instabila och kontrollerbara attributioner), verkade sammanfalla med prestations- och/eller undvikande orientering i arbetet, problemundvikande bemästring och självhandikappande, insnävade prestationer, samt med känsla av låg självförmåga. Grupp 2 kännetecknades av beskrivningar av övertygande kontroll, inlärningsorientering och dynamisk syn på förmåga. Karakteristiskt för denna grupp var att eget ansvarstagande i krävande situationer (kombinerade interna och externa attributioner) verkade sammanfalla med inlärningsorientering i kombination med prestationsmål, problemlösande bemästring och självutveckling, komplexa prestationer, samt med känsla av hög självförmåga i arbetet. Möjligen kunde grupp 1 och 2 ses som två cykliskt kumulativa spiralprocesser, endera utvecklingsbefrämjande eller utvecklingshämmande. Även graden av professionalitet blev ett relevant resultat. Graden av professionalitet syntes sammanfalla med arten av kontrollbeskrivning. Ur denna professionalitetssynvinkel benämndes grupp 1 ”de semiprofessionella” och grupp 2 ”de professionella” på basen av hur yrkesutövningen och professionaliteten kom till uttryck i socialarbetarnas beskrivningar och konstruktioner. Resultaten antydde att en professionalisering av det sociala arbetet utöver praktisk kunskap även förutsatte teoretiskt kunnande, samt utvecklad reflektivitet och självutveckling. Relevanta källor: Bandura (1997), Dweck (2000), Niemivirta (1999), Weiner (1986)
  • Julin, Meri (2001)
    The study analyzes different contents and meanings that can be given to the concept of qualification or professional skill. In this purpose, 24 Finnish editors in chief were asked how they define 'a qualified journalist'. The answers are studied in relation to three phenomenographic 'ideal types' called taylorism, professionalism and individualism. The typology is derived from the tradition of the qualification research and the professional history of journalism. The framework is based on the action theoretical categories of psychology: behaviour (task-orientation), consciousness (identification) and personality (motivation and values), as well as three levels of action: organizational operations, journalistic manners and socially motivated activity. Quotations from the interviews are used to verify and enrich the theoretical typology. The tayloristic type conceives the journalism mainly as 'a job', the professionalistic type as 'a profession', and the individualistic type as 'a lifestyle'. In addition, the public debate and the social scientific discussion on qualification-related phenomena (such as unemployment and education) are examined in order to find out how the argumentation reflects the above typology.
  • Airaskorpi, Aurora (Helsingfors universitet, 2014)
    In the second millennium, the number of blogs, alongside with other user-generated content has grown explosively all over the globe. In Finland, blogs have a strong foothold in the genre of lifestyle media. Bloggers have become independent media entrepreneurs and they have also been employed by media companies. Lifestyle blogs and women’s magazines intersect in many respects. One of the most important intersections is their readership. Many magazine readers read blogs and some have also replaced magazine reading with blog reading. The aim of this study was to find out why the reader’s relationship with lifestyle blogs is different from her relationship with women’s magazines and what implications this may have for the future of lifestyle media. The field of lifestyle blogs has thus far not been widely researched and very little is still known about the reading practices of blogs. In this thesis I compare the reading of blogs with the reading of women’s magazines. I study the role of the blogosphere by examining previous literature about women’s magazines, user-generated content and blogging as a phenomenon. I examine the reader-relationship of blogs from the point of view of journalistic professionalism, in the sense that it applies to women’s magazines; as well as authenticity, a concept previously associated with representations of ordinary people in the media. For my empirical analysis I have conducted a reader-study of the readers of the Finnish Costume magazine. The participants of my study were females from 16 to 32 of age. I employed a set of mixed methods to study the relationship that these readers had with blogs and magazines. My main findings in this study were that the reading of women’s magazines is motivated by the professionalism of magazine journalists whereas lifestyle blog reading is motivated by the perceived authenticity of the blogger. As such, blogs and magazines appear to fulfil two different functions. I also discovered that some of the reading practices previously associated with magazines have been transferred as such to blogs but some of them have been highlighted or reshaped by the reading of blogs. A key implication of this study is that blogs and magazines remediate each other and reshape the expectations that readers have of the lifestyle media genre.
  • Sinda, Susanna (2002)
    Syftet med pro-gradu avhandlingen var att undersöka när professionaliseringen av riksdagsledamotens uppdrag började. I pro-gradun tas även orsakerna till professionaliseringen upp.Med begreppet professionalism avses en profession, där utövaren har en hög formell utbildning, innehar tekniskt kunnande, har höga ekonomiska belöningar, statusbelöningar och lever för och av sin profession. Jag började med att undersöka riksdagsledamöternas arvodesutveckling från år 1918 till år 2001 eftersom heltid och lön var de främsta kännetecknen för professionalism. Arbetstiden undersöktes genom att se på antalet plenummöten mellan åren 1945-2001. Även antalet ärenden mellan åren 1945-2001 undersöktes. Utbildningsnivån i riksdagen mellan åren 1918-1999 undersöktes för att se om det skett en ökning av högskoleutbildade. Även riksdagsledamöternas invalsyrket åren 1918 till 1999 undersöktes. Invalsyrket är det yrke ledamoten anmält som sitt yrke i riksdagskalendern. Jag studerade också riksdagsledamöternas arbetssektor för åren 1918-1999. I undersökningen använde jag mig av korrelation för att se om det fanns ett samband mellan arvodesutveckling, ärenden och plenummöten. Resultaten jag fick från undersökningarna visade att en professionalisering skett med riksdagsledamotens uppdrag. Alla de kännetecken som beskrev en professionell politiker, passade in på riksdagsledamöterna efter andra världskriget. Uppdraget hade efter lönereformen i riksdagen år 1947 förändrat ledamotens uppdrag från ett förtroendeuppdrag till ett heltidsarbete med lön. Arvodesutvecklingen fortsatte att vara progressiv för riksdagsledamöterna. Antalet ärenden hade också ökat tillsammans med antalet plenummöten men korrelationen var låg. Utbildningsnivån i riksdagen hade också stigit avsevärt efter andra världskriget. Alltfler ledamöter var högre tjänstemän eller hade en ledande position inom offentlig sektor, innan de invaldes in i riksdagen. Resultatet jag kom fram till pekar på att alla de undersökta faktorerna tillsammans till en del har professionaliserat ledamotens uppdrag. Men främst har samhällets utveckling påverkat förändringen. Professionaliseringen har gått i samma takt som Finlands utveckling från ett agrarsamhälle till ett välfärdssamhälle. De viktigaste källorna i min pro-gradu avhandling har varit Martti Noponens ”Kansanedustajien sosiaalinen tausta” från 1964 men även Ilkka Ruostetsaaris ” Politiikan professionalisoituminen ja poliittisen luokan muotoutuminen Suomessa”
  • Henriksson, Eva (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro pradu -avhandling handlar om egenhandledarens arbete med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med den genomförda undersökningen var att ur ett personalperspektiv utreda hur egenhandledarna ser på sin roll. Frågeställningarna var: 1. Hur beskriver egenhandledare sin roll gentemot klienterna? 2. Vilken betydelse i arbetet ges relationen mellan egenhandledare och klient? 3. Hur inverkar klientens boendeform (och indirekt) ålder på egenhandledarens roll och hur de ser på sitt arbete? Detta undersöktes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer av egenhandledare, fyra på ett familjegrupphem för 0–17 åringar, fyra på ett stödboende för 17–18 åringar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman: relation, stöd och föräldraroll. Relationen fungerar både som mål och verktyg, utan en god relation känner egenhandledare att arbetet försvåras betydligt. Relationen ger tillit och förtroende som i sin tur ger egenhandledarna en bättre inblick i ungdomens situation, t.ex. att ungdomen känner att de kan och vill berätta på ett djupare plan hur det går för dem och vilka utmaningar de stöter på i sina liv. En god relation gör att egenhandledaren kan ha samtal med sin klient där egenhandledaren introducerar det finländska samhället. Det andra temat är stöd, som kan indelas i emotionellt och praktiskt. Stöd används i högre grad av informanter på stödboendet, vilket är ganska naturligt med tanke på stödboendets uttalade syfte - att stöda klienten på väg mot ett mera självständigt liv. Egenhandledarna beskrev arbetet med klienten i termer av föräldraskap, det handlar om sådant som föräldrar gör för sina barn. Begreppet ställföreträdande förälder bjöd dock på svårigheter, och begreppet professionalism som kristalliserades som en underkategori likaså. Ambivalens kring begreppet ställföreträdande förälder och att vara i föräldraroll förklaras dels av att klientskapet kommer att upphöra, dels av ett ansvar gentemot andra barn som man inte är egenhandledare åt och även av ett professionellt förhållningssätt. Eftersom man ändå jämför och drar paralleller mellan egenhandledarskap och föräldraskap, tolkar jag att det är begreppet ställföreträdande förälder som är svårhanterligt. Det är ett begrepp som för med sig ett stort ansvar, och kopplas till tankar om ett engagemang som gör att egenhandledare engagerar sig känslomässigt i större utsträckning än vad de egentligen orkar och än vad som är bra för klienten. Baserat på min undersökning och tidigare teori och forskning tänker jag att professionalism blir som två sidor av ett mynt, där man kan ge klienten den nära relation klienten behöver för att utvecklas och må bra, samtidigt som man som egenhandledare håller sitt engagemang på en nivå som gör att man klarar av klientarbetet. Det behövs en närhet för att fånga upp klientens känslor, och ett avstånd som gör att man inte dras med i dem utan kan hjälpa klienten i hanteringen av dessa. Vikten av arbetshandledning blir tydlig för egenhandledarens möjligheter att lyckas balansera detta på ett framgångsrikt sätt.
  • Puukka,Ilkka (2001)
    The objective of this study was the exercise of power and the politics related to it in the reform and change processes that have been carried out in a bureaucratic organization that belongs to the public administration. The study attempts to find out what happens when reforms deal with paradigrnatic models of activity that are related to bureaucratic procedures, and which factors activate resistance to change and in what conditions activity based on rational decision-making is maintained. This is a multiple-case study. The cases (4) dealt with the core functions and supportive functions of the Finnish Defense Forces. The basic material of the cases was formed out of notes the author had made on personal experiences; the notes have been supplemented with relevant document material. The cases took place between 1987 and 1999. Bureaucracy theory was used as the theoretical fl=ework, and on this basis the cases were analyzed from four different viewpoints: rational and incremental viewpoints and the viewpoints of power and interpretation. The cases showed that the better a reform can be justified with the help of the prevailing organization culture, the better the reform is accepted. Conceming the behavior of the actors, the study showed that officials, using various political and administrative channels, tend to try to break up decisions unfavorable to them. The institutional power exercised by the highest body of officials, allied with different interest groups, p-oved to be a strong opposing force to a minister exercising political power. The intertwining of rational strivings and bureaucratic politics meant that decisions in the change processes described by the cases began to tum into random outcomes of "various games". The organizations being studied acted strongly to interventions directed at their areas of operations. In all cases, an influential characteristic turned out to be interpretation and the incremental progression of changes. The cases can be seen to have shown that in refonns directed at the paradigrnatic models of activity in the defense administration a successful execution requires the ability and means to penetrate three paradigmatic walls that reject change. These walls are the wall of bureaucracy, the wall of military culture and the wall of professionalism. In the rational progression of the change process, a critical factor was found to be the top leadership's shared view of scenarios, visions and strategies as well as the principies of the management of change. The study showed that when reforins touch upon paradigrnatic models of activity related to bureaucratic procedures, the generation and management of a refortn project without the commitment of political decision-makers and the top body of officials brings with it phenomena and procedures related to bureaucratic politics. The cases also show that in change situations there is reason to pay attention not only to structures and organizations, but also to the attitudes of the individual and also that a change situation must also be approached from a psychological point of view. The development of change management in the defense administration requires the finding of the means and tools needed to break the prevailing paradigmatic walls and procedural reforms related to the execution of change. The study showed that when managing deepreaching changes that touch upon the entire field of administration, the behavior and activities of the minister become decisively important faetors. The minister can therefore be seen as a value leader and in this role he must become strongly involved in the game of bureaucratic politics played by officials.