Browsing by Subject "psykiatri"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-8 of 8
  • Friedreich, J.B.(ed.) (Erlangen, 1837)
  • Schoultz, Viveca (2006)
    Undersökningen strävar efter att kartlägga det sociala arbetet vid ett psykiatriskt sjukhus. Forskningspopulationen är 31 döva patienter som för första gången vårdas pa en öppen, akutpsykiatrisk avdelning och som har teckenspråk som sitt första språk. Undersökningens huvudsakliga material är SOS-bladen i patientjournalen, på vilka socialarbetaren dokumenterar sitt arbete. Mötet mellan de döva patienterna och socialarbetaren analyseras med hjälp av sjukvårdsdistriktets statistikprogram för socialarbetare. Metoden som används för att analysera texterna pa SOS-bladen är tematisk kodning. Med hjälp av denna metod skapades en kodapparat som möjliggjorde analys av socialarbetarens texter. I praktiken undersökte forskaren sina egna texter. Eftersom döva patienter inom psykiatrin aldrig tidigare har kartlagts i Finland hade undersökningen också en deskriptiv sida. Undersökningen var aktuell också för att hälsovården idag star på tröskeln till att ta i bruk den elektroniska patientjournalen, vilken möjliggör att hälsovårdspersonal på ett annat sätt kan läsa olika texter som skrivits om patienten. Materialet som används i undersökningen hade skapats som en arbetsprodukt vid aktivt patientarbete vid ett psykiatriskt sjukhus under åren 1996 - 2000 då Dövas Servicestiftelse genom ett projekt strävade efter att utveckla psykiatrisk avdelningsvård för döva vid Lappvikens sjukhus. Socialkonstruktivismen har därför använts som teoretisk bakgrund. Både de döva patienterna och dokumentationen utgjorde fokus för denna undersökning. Frågeställningar var: Vad består det sociala arbetet som gjorts med döva patienter på ett psykiatriskt sjukhus av samt hur socialarbetaren har dokumenterat detta arbete i de döva patienternas journaler? Undersökningen strävade efter att ge svar på den mer specifika frågan: Vilken sorts kunskap skapades om det sociala arbete och om patienterna? Resultaten av undersökningen gav ny information om döva psykiatriska patienterna som inte tidigare existerat i Finland. Socialarbetarens dokumentation på SOS-bladet visade sig vara kort formulerade men var i de fiesta fall mycket djupgående och behandlade komplexa sociala situationer. Overraskande var att socialarbetaren ofta tagit ställning till olika saker och gjort en bedömning. Brister i dokumentationen framkom också, bl.a. var patientens egen syn på olika ärenden inte alltid dokumenterad. Socialarbetaren hade heller inte alltid dokumenterat sitt arbete på SOS-bladet.
  • Biswanger, O., Siemerling, E. toim. (Jena, 1915)
  • Bleuler, E. (Berlin, 1918)
  • Hoffbauer, J. C. (Paris, 1827)
  • Roininen, Tommy Juhani (2008)
    Syftet för denna undersökning var att få veta hur manliga socialarbetare inom psykiatrin ser på manlig yrkesidentitet med utgångspunkt i deras yrkesval. I undersökningen analyserades orsakerna till att männen valde socialarbetaryrket, informanternas uppfattning av den manliga yrkesidentiteten samt hur de som manliga socialarbetre såg på stereotypier och fördomar mot män. Vidare ombads männen beskriva deras utbildning och arbetsuppgifter samt förmän och medarbetare. I min forskningsuppgift utgick jag från Rosabeth Moss Kanters teori att människor i minoritetsposition, oavsett vilken kategori de tillhör, får problem i arbetslivet. Min fråga var: Gäller denna även manliga socialarbetare inom ett kvinnoyrke? Den teoretiska utgångspunkterna för undersökningen innefattade framförallt genusperspektiv och teorier om minoriteter i arbetslivet. Inom dessa ses genus och formandet av manlig yrkesidentitet som något historiskt och socialt skapat och inte bundet av biologiska bestämningar. Undersökningsmaterialet har samlats in med kvalitativa forskningsmetoder genom att göra halvstrukturerade temaintervjuer med sex manliga socialarbetre inom psykiatriska specialsjukvården. Intervjuerna bandades och transkriberades var efter jag gjorde en genomgång av intervjuerna och utvecklade teman efter det. Materialet klassificerades och analyserades genom att jämföra materialets olika delar med varandra. Man kan inte ge några generella svar på frågan om manlig yrkesidentitet utgående från resultten. I undersökningen framgick att den manliga yrkesidentiteten byggts upp individuellt och har olika betydelser för var och en av de manliga socialarbetarna som intervjuats för undersökningen. Man kunde se till en viss grad dock att manliga socialarbetare som minoritet får problem iarbetslivet. I resultaten kom också fram att deras maskulinitet, sexualitet och val av yrke hade ifrågasatts. En av de centralaste upptäckterna i undersökningen var vikten av manliga socialarbetares och manliga klienters samarbete. De manliga socialarbetarna såg sig själva vara i en central position för att manliga klienter skulle bli hörda och sedda. En annan upptäckt var de manliga socialarbetarnas roll i en kvinnodominerad arbetsgemenskap. Fast männen hade fått positiv uppmärksamhet så var de oavsett inte i en central position i den egna arbetsgemenskapens sociala nätverk.