Browsing by Subject "rasism"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-7 of 7
  • Holmlund, Ulrika (2003)
    Syftet med min pro gradu-avhandling är att undersöka på vilket sätt tidningspressen beskriver "de Andra". Jag har valt att operationalisera "de Andra" som utlänningar, både flyktingar, asylsökande och övriga invandrare, samt minoriteter. Materialet består av tidningstexter ur Vasabladet och Hufvudstadsbladet. Jag analyserade mina texter utgående från diskursanalysen. Jag tittade på vem som förde ordet i texten, samt vem och vad som lyftes fram i texten. Med hjälp av olika ord, begrepp och omskrivningar hittade jag exempel på hur konstruktionen av "de Andra" kan komma fram i tidningstexter. Jag utgick från att jag inte skulle hitta direkta uttryck för rasism i texterna. Därför valde jag en konkret fråga, det vill säga bilden av "de Andra" i tidningspressen, som jag undersökte empiriskt. I stället för att hitta direkta uttryck för rasism hittade jag generella uttryck som genom en överexponering kan klassas som en nyare form av rasism som inte är baserad på biologi, utan på individers kultur. Genom att beskriva och framhäva "de Andra" som annorlunda och exotiska tar man fram det som skiljer "Oss" från "Dem". Detta kan ske genom att poängtera "de Andras" kultur, exempelvis religion, språk, traditioner, kläder eller musik. Det annorlunda ses ofta som något främmande och "de Andra" kan därför ses som ett hot mot "Oss". Samtidigt som man exotiserar "de Andra" drar man gränser för vad som anses normalt och onormalt. I västvärlden anses ofta vitt vara det normala i motsats till svart. Genom att poängtera nationalitet skiljer man också "de Andra" från "Oss". Analysresultaten visar att massmedia tenderar att både exotisera och normalisera när det handlar om "de Andra". Centrala källor är: "Att tänka sociologiskt" av Z. Bauman; "Sverige och de Andra" av M. McEachrane och L. Faye; "Etnicitetsbilden i finlandssvenska medier" av T. Sandlund; "Etnisyys ja rasismi journalismissa" av P. Raittila och "Theories of race and racism: a reader" av L. Back och J. Solomos.
  • Nyroth, Camilla (Helsingin yliopisto, 2020)
    Rasism är ett vidsträckt samhälleligt och socialt problem. Inom finskt socialt arbete, är rasism fortsättningsvis en relativt lite studerad fråga. I Finland, där rasism studerats i relation till människor från majoritetsbefolkningen, har man ofta intresserat sig för så kallade extrema ”vita” grupperingar. Det har emellertid hävdats att också så kallade vanliga ”vita” finska människor påverkas av och medverkar till rasism. Avhandlingen intresserar sig för hur socialarbetare, företrädesvis vita, skapar mening om ras och rasism. Avhandlingen utgår från en förståelse där rasism anses som ett relationellt fenomen, varmed ingen kan skriva sig ut från rasism. Avhandlingen har vidare inspirerats av fältet för vithetsstudier. Att tala om socialarbetarna som företrädesvis vita, är inte att tala om vithet som deras essens, men som ett sätt att synliggöra den (makt)position de intar i relationer av rasism. Materialet utgörs av sex individuella intervjuer som har granskats med hjälp av ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt. I enighet med den diskursanalytiska traditionen ligger intresset på meningsskapande praktiker, alltså vad som görs med hjälp av språket. Intresset ligger på de sätten hur socialarbetarna talar om ras och rasism. Utifrån de olika sätten socialarbetarna talar om ras och rasism konstrueras diskurser, genom vilka man försöker synliggöra hur socialarbetarna skapar mening om ras och rasism. Analysen av materialet visade att mening skapades om ras och rasism genom tre diskurser: den ambivalenta, den undvikande och den antirasistiska. Den ambivalenta diskursen konstrueras av en kluvenhet mellan vikten att lyfta fram rasism och viljan att upprätthålla goda relationer med kollegor. I relation till klienter konstrueras kluvenheten mellan vikten att erbjuda rätt sorts stöd men oron att inte kunna göra det. I den undvikande diskursen konstrueras ras till en obetydlig fråga genom betoning på allas likhet och unikhet. Möjlig förekomst av rasism på arbetsplatsen minimeras genom att bortförklara rasismkritik som allt annat än rasism. I den antirasistiska diskursen diskuteras ras i relation till socialarbetarna. Att tala om sig i rasifierade termer synliggör den (makt)position som socialarbetarna intar i relationer av rasism, samtidigt som detta talande kan återskapa (makt)positionen man försöker motstå. Utifrån analysresultaten kan det konstateras att kampen mot rasism blir viktig samtidigt som kritiskt förstådda sätt att tala kan återskapa rasifierade maktrelationer.
  • Haavisto, Camilla (2003)
    Denna pro gradu-avhandling granskar dagspressens rapportering om en serie våldsdåd som ägde rum mellan somaliska och finländska ynglingar i Vandaförorten Håkansböle hösten 2000. Pressen skrev om händelserna med varierande vinkling och begreppsram. Då kvällspressen berättade om ett ’RASKRIG’ skrevs det på insändarspalter om ett ’byslagsmål’ som har föga med rasism att göra. Denna avhandling behandlar två dagstidningars, Helsingin Sanomats och Hufvudstadsbladets, rapportering om konflikterna under perioden 19 september till 25 oktober år 2000 med fokus på de fyra första dagarna av rapporteringen. Den teoretiska ramen för avhandlingen baserar sig på idén om mediernas aktiva roll i skapandet och upprätthållandet av stereotyper och fördomar om ’den andra’. Utgångspunkten är att mediediskurser genom systematisk och negativ representation av etniska minoriteter kontribuerar till förstärkandet och legitimerandet av vi-gruppens, det vill säga majoritetsbefolkningens, dominans i samhället. Genom att med diskursanalys, enligt den holländska diskursanalytikern Teun A. van Dijks teorier, granska vilka aktörsgrupper som får sin röst hörd, inom vilka sociala roller och i samband med vilka teman de presenteras, så kartlägger denna pro gradu-avhandling om, och i så fall hur, tidningarna skapar en bild av händelserna där ’vi’ och ’de’ inte framträder på lika villkor. Studiens resultat bekräftar till stora delar tidigare forskning inom området: Somalierna i Håkansböle marginaliseras i rapporteringen eftersom de exempelvis inte får komma till tals lika ofta som polisen eller andra myndighetsrepresentanter. Men rapporteringen är inte fylld med sakfel, den innehåller artiklar skrivna ur flera aktörers synvinklar och somalierna presenteras inte bara som lidande offer, utan också som aktiva samhällsmedlemmar. Skiljelinjen mellan vi- och de-grupperna i dessa två dagstidningars rapportering går inte enbart mellan finländare och somalier, utan det finns en annan aktörsgrupp, de unga rasisterna, förövarna i dramat, som nästan helt exkluderas från mediediskursen.
  • Holmberg, Frida (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med den här avhandlingen är att se på hur svarta brottsoffer har representerats i tidningen New York Times under åren 1955, 1991, samt 2020. I avhandlingen ligger fokus på tre uppmärksammade brottsfall, mordet på Emmett Till 1955, misshandeln av Rodney King 1991 samt mordet på George Floyd 2020. Jag ser i avhandlingen på hur svarta brottsoffer representerats i New York Times under tre olika tidsperioder, samt hur rapporteringen kring de tre olika fallen skiljer sig från varandra. Tidigare studier visar att svarta män sällan ses som legitima offer och att svarta överlag representeras stereotypt i medier. Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ undersökning av tre händelser som alla ledde till demonstrationer mot rasism och övervåld och som fick stor medieuppmärksamhet. Materialet i analysen består av tjugo artiklar per fall. De har analyserats utgående från ett kodningssystem som tar fasta på vem som får komma till tals i artiklarna, hur offren benämns, samt huruvida en bredare samhällsdiskussion går att skönja i artikeln. I materialet går att se hur representationen av svarta går från att vara schablonartad och stereotyp 1955, till att bli bredare och mer nyanserad 1991 och 2020. Samhällsdiskussionen är också bredare och mer balanserad i de senare fallen. Det amerikanska samhället har förändrats mycket mellan 1955 och 2020 och det syns också i materialet. Offren representeras mindre stereotypt i de senare fallen och representationen blir allt mer mångfacetterad och nyanserad. Däremot finns en del stereotypa tendenser kvar också 1991 och 2020, bland dem hur våldet mot svarta kroppar beskrivs.
  • Maury, Olivia (Helsingfors universitet, 2015)
    This master's thesis examines extra-European international students as an important part of the migrant labour force in Finland. Student migration is one of the fastest growing forms of migration today. Student migrants have principally been discussed in relation to education policy, human capital and the unwanted brain drain has been underlined. Aspects outside of the education-related have been studied less and for example wage work done by non-European students with a student visa in Finland has been ignored to a large extent. This thesis builds over the gap between the administrative migration-categories student-migrant and migrant-worker. Accordingly, the main subjects in this thesis are named student-migrant-workers. Emphasis is also put on the racist structures these migrants are confronted with at work and in everyday life as well as on their social and legal position in Finland. The analysed material consists of seven semi-structured theme interviews with migrants from five different countries in Sub-Saharan Africa who came to Finland in order to study. The analysis departs from a critical perspective on borders that underline how borders, and extensions of these, function as control mechanisms within the migration administration. Today borders no longer constitute a clear dividing line between nation-states, but are instead flexible and located at the centre of the migrants lives. The extensions of borders the analysis emanates from, is the temporary residence permit the migrants have obtained and how it influences their possibilities of forming their life in a way they would want to. Since the residence permit implies certain requirements for the migrants and restricts their social and political rights, this scope is remarkably limited. The thesis illustrates how borders, in the form of the student s residence permits, produce a precarious labour force that is easy to exploit. As will be seen, most of those holding a student s residence permit have no other choice than wage working in order to avoid deportation. Because of the strict limitations, these migrants are produced as flexible workers that quickly can react to the demand on the labour market. The analysis also shows that boundaries are created on the basis of race , ethnicity and language and also influence the position on the labour market as well as the experiences of everyday life. The analysis is situated in a context of migration in contemporary capitalism and shows that borders produce new subjectivities that are possible to utilize in the current economic system. The temporariness the characterises the lives of the student-migrant-workers renders inclusion in society more difficult and questions in this way integration as analytical tool in contemporary migration research.
  • Sariola, Anna Emilia (Helsingfors universitet, 2014)
    I min pro gradu-avhandling vill jag ta fasta på det samhälleliga klimatet angående invandringspolitik och rasism i Finland. Politiska rörelser med nationalistiska tankar har under de senaste åren blivit allt starkare runt om i Europa. Syftet med min undersökning är att studera hur unga tänker om rasism i Finland i dag och jag lyfter jag upp elevernas tolkning av rasism som det centrala. Mina forskningsfrågor är: - Hur förhåller sig till och hurdana föreställningar om rasism har skolelever? samt - Kan man finna olika diskurser i ungas berättelser och i så fall vilka? Jag anser att det är viktigt att forska i vad unga har för tankar för att se på vilka de framtida tendenserna i samhället kan vara. Det är inte alls sagt att man reflekterar över de olika, 'självklara', sätten att agera i vardagen och jag tror att det är nyttigt att forska i de diskurser som leder oss. Materialet består av skrivna berättelser av 42 elever i årskurserna 9 och 10 i Helsingfors. Informanterna var 14-17 år och materialinsamlingen skedde under våren 2013. Eleverna läste insändaren Finland – ett tryggt land för alla? (Holm 2012, Bilaga 3.) och skrev därefter ner sina tankar. Narrativerna analyserar jag med hjälp av diskursanalys. Jag fann fyra olika typer av diskurser: 1) den kritiserande unga, 2) den engagerade unga, 3) den agerande unga och 4) den indifferenta unga. I analysen av diskurserna använder jag mig av ett narrativt och diskursanalytiskt närmandesätt och koncentrerar mig på informanternas tolkningar av verkligheten med grunden i socialkonstruktivismen. För att göra min analys levande och visa hur de unga producerar diskurser och hur diskursanalysen har tagit sin form i denna avhandling, presenterar jag utdrag, citat, ur informanternas texter. Citaten demonstrerar hur mina informanter uttrycker sig, samt ger läsaren en möjlighet att iaktta min argumentation om materialet och förstärker validiteten av min analys. Enligt mina forskningsresultat uttrycker endast den kritiserande unga direkt sina personliga rasistiska åsikter. Han visar på en tydlig kritik mot och tvivel för hur allmänt förekommande rasismen i Finland är. Den engagerade unga är upprörd över de orättvisor som människor utsätts för. Den indelning i 'de' och 'vi' som den engagerade unga skapar handlar närmast om 'rasisterna' och 'offrena'. I diskursen används uttryck som att tycka synd om offren. Ett betydande konstaterande av den agerande unga är att rasism har blivit tabu i Finland. Diskriminerande praxis, som även kunde kallas gömd och osynlig rasism, är svårt att ta tag i och blir lätt ett tabu då ämnet är känsligt och syftet är att korrigera ett allmänt sätt att tänka och fungera. Den minst framträdande diskursen är diskursen om den indifferenta unga. Den indifferenta unga diskuterar sitt eget språkbruk och kommer då närmare förståelsen för hur han själv bidrar till att upprätthålla ojämlika maktförhållanden genom att använda diskriminerande ord. Ordval har betydelse för rådande samhälleliga uppdelningar i 'de' och 'vi'. Dylika maktförhållanden uppehålls genom vad Skutnabb-Kangas (1988, 262–264) kallar för ideologisk rasism. Denna typ av rasism syns enligt henne i språket, i hur vi talar om andra människor och folk. Enligt mina resultat representerar de fyra olika diskurserna en variation av attityder och åsikter som även kan hittas i samhället i stort. Matilainen (2011) konstaterar att det finns vissa vanliga motiveringar till att ett land inte borde ta in fler invandrare. De har att göra med ekonomi, sociala aspekter, moraliska aspekter samt faktorer angående utbildning. (Matilainen 2011, 179–180.) Ungdomarna i Matilainens forskning, som även i min forskning, använde sig av dessa motiveringar. Min forskning har visat på att ungas diskurser om rasism kommer väl fram i narrativa berättelser.
  • Saaresaho, Ronja (Helsingin yliopisto, 2021)
    Diskrimineringsombudsmannen har gjort en undersökning år 2020 som visar att rasism och diskriminering är anmärkningsvärt vanligt inom utbildning i Finland. I denna avhandling vill jag ta reda på hur inkluderande finländska läroplansgrunder och läromedel är med tanke på olika etniciteter. Analysen består av två delar. Den första är en diskursanalys om hurdan bild som skapas av flerspråkiga elever och vilka benämningar som används om dem i Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder 2004 och 2014. Den andra delen är en multimodal analys av två läroböcker för årskurs 7–9 inom ämnet svenska och litteratur. Syftet är att studera hur stor andelen av bilder med enbart vita människor är i böckerna. Avhandlingen inleds med ett bakgrundskapitel där jag behandlar läroplansgrunderna och deras värdegrund, samt undervisning i svenska som modersmål och litteratur (SVL) och undervisning svenska som andraspråk och litteratur (S2). Därefter presenteras tidigare forskning om läroplansgrunder (Breilin 2016; Selander 2006), S2-böcker (Hägglund 2018) och övriga läroböcker (Mikander 2016; Siljala 2008). Inom avhandlingens teoretiska referensram behandlas begreppen rasism (Hall 1997; Memmi 1999; Said 1995), etnocentrism (Elmeroth 2008; Lasonen m.fl. 2009) och interkulturalitet (Lorentz 2013). Utöver referensramen presenteras även diskursanalys som metod (Bolander & Fejes 2019; Lind Palicki 2015) tillsammans med textanalys av värdeord (Hellspong & Ledin 1997) i läroplansgrunderna och en främst kvantitativ men även kvalitativ multimodal analys som metod med läroböckerna. Analysens resultat visar att det har skett positiva ändringar mellan LP2004 och LP2014. Bland annat har den exkluderande benämningen ”invandrarelev” slopats och i stället används benämningen ”flerspråkiga elever i LP 2014. Fortsättningsvis bidrar ändå båda läroplansgrunderna till rasistiska strukturer inom skolvärlden då de bl.a. skapar en bild av att flerspråkiga elever behöver utvecklas från sitt nuvarande motsatta tillstånd till att bli ”balanserade och aktiva”. Liknande ändringar går att se i de analyserade läroböckerna. Läroboken som är publicerad under LP2004:s verksamhetstid innehåller 97,22 procent bilder av enbart vita människor, medan läroboken som är publicerad under LP2014:s tid innehåller 71,43 procent bilder av enbart vita människor. Detta innebär att även om representationen av andra etniciteter har ökat råder det fortfarande en vithetsnorm även i den nyare läroboken. Avhandlingen avslutas således med en rekommendation om ökad inkludering i läromedel, samt förslag på vidare liknande forskning.