Browsing by Subject "retorik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Petters, Melissa (Helsingin yliopisto, 2019)
    In my thesis I examine the educational discourse in the Finnish media represented by the Koulukorjaamo series which was part of the media uproar around teacher Pekka Peura in spring 2016. The research material consists of nine digital newspaper articles published by Yle News as part of the Koulukorjaamo series. My aim is to discover how and why school and education reform are constantly topical issues in the media. Previous international research has pointed to an agenda-setting function of the media in public educational discourse. Not only institutional practices but also concepts such as primary definers and authoritative voices have been argued to be responsible for the construction of educational discourses in the media. (Thomas 2006.) Educational historian Jari Salminen (2012) contends that the constant adaptability expected of education creates crisis and progress discourses that warrant school reform. Educational sociologist Hannu Simola (2002) points out that there are few studies on the discoursive nature of school reforms. Thus, the main question in my thesis is how the articles in the Koulukorjaamo series discuss pedagogical reform. Furthermore, I offer an interpretation of this discussion via the “steps of rhetorical analysis” outlined by Joan Leach (2000), i.e. the rhetorical situation, the types of persuasive discourse and the five rhetorical canons. The rhetorical analysis shows that the discourse of pedagogical reform in Koulukorjaamo is based on epideictic discourse, which praises the new, individual learning model. The articles aim to persuade the audience that this model is the best way to reform pedagogy and school. The aim is supported by forensic and liberative rhetoric, the latter of which invokes the benefit to students and persuades the audience to update their idea of ideal learning to embrace the objectives of mental well-being and learning to learn. The persuasiveness of the discourses is covert as the audience is invited to participate in a discussion that merely appears open and unbiased. Unique rhetorical features of the Koulukorjaamo articles, such as unexpected metaphors and definitions of good learning have been undiscussed in previous research on educational discourse, and thus form a fruitful starting point for further investigation.
  • Qvist, Petra Mariana (2008)
    I min pro gradu-avhandling analyserar jag populistisk retorik och mobilisering i Venezuelas president Hugo Chávez tv- och radioprogram Aló, Presidente. I programmen utvecklar Chávez sin revolutionära teori samt berättar för befolkningen om socialismens fördelar och de sociala välfärdsprogrammen som ingår i den bolivarianska revolutionen. En av de viktigaste uppgifterna Aló, Presidente programmet uppfyller är att mobilisera befolkningen till den bolivarianska revolutionen som Chávez vill genomföra i Venezuela. Huvudtemat i min avhandling är populism som en sorts politisk mobilisering. För att fastställa hur Chávez strävar efter att mobilisera det venezolanska folket till revolutionen har jag analyserat hans retorik i 23 Aló, Presidente program som sändes under tiden januari-juni 2007. Som utgångspunkt för min analys av Chávez tal använder jag en retorisk teori enligt vilken retorik anses vara både övertalning och handling. Jag visar vilka strategier Chávez använder för att försöka övertala befolkningen att understöda hans idé om en socialistisk revolution samt att uttrycka detta understöd genom handling. Jag föreslår att det Chávez säger i Aló, Presidente programmen inte endast är ord utan även handling och att han deltar i att förverkliga den bolivarianska revolutionen samtidigt som han pratar om den. Populism är ett allmänt förekommande politiskt begrepp kring vilket det råder förvirring. Avhandlingen innehåller därför en analys av populismen som begrepp. Jag ger en överblick över några definitioner på populismen och presenterar även min definition av populismen som inte begränsar sig endast till Venezuela. Jag anser att populismen är en sorts mobilisering i vilken speciellt de fattiga övertalas att understöda och agera enligt den populistiske ledarens planer. I motsats till många andra som har analyserat populismen så tror jag att populistiska ledare och rörelser kan förbli populistiska även efter att de har kommit till makten. En av frågeställningarna i avhandlingen är huruvida Chávez retorik uppfyller kriterierna för populistisk retorik. Populistisk retorik karakteriseras av dikotomin ”vi” versus ”de”. Populistiska ledare framställer ofta ”dem” som en rik elit som ständigt konspirerar emot ”oss”, det fattiga folket. ”Vi” och ”de” är centrala begrepp i Chávez retorik och han återkommer ständigt till dem i olika sammanhang. Jag analyserar Chávez bruk av denna dikotomi i Aló, Presidente programmen för att ta reda på hur han konstruerar och beskriver ”vi, folket” och ”de, revolutionens fiender” i sin retorik. I detta sammanhang undersöker jag även om Chávez fokuserar mera på att förena eller polarisera venezolanerna i sin retorik. Jag kommer till slutsatsen att han skapar polarisering mellan venezolanerna i sina Aló, Presidente program.
  • Hemmilä, Annika (Helsingfors universitet, 2017)
    Åbo Tidning var den enda existerande tidningen som publicerades i Finland under 1808–1809 års kriget mellan Sverige och Ryssland. Det så kallade finska kriget var en del av Napoleonkriget (1803–1815), som sträckte sig runtom i hela Europa. Villkoren för freden i Tilsit 1807 blev avgörande för Sveriges och Finlands framtid. Ett av dessa villkor var att under fransk ledning tvinga Portugal, Danmark-Norge och Sverige till kontinentalblockad mot Storbritannien. Sverige var motvilligt att stöda handelsblockaden vilket inte lämnade några andra möjligheter för Ryssland än att anfalla Finland. I denna avhandling har informationsspridningen under finska kriget undersöks. Källmaterialet utgörs av alla de 204 nummer av Åbo Tidning som utkom under krigsåren. Åbo Tidnings roll som informationsspridare var komplicerad på grund av att den officiella tidningen fanns i Stockholm. Tidningens skribenter uppskattade högt upplysningstänkandet och i ledning av Frans Mikael Franzén verkade den främst som medelklassens språkrör. Eftersom tidningen plötsligt började att utge nyheter ur en rysk synvinkel är det väsentligt att redogöra för hur den ryska krigsledningen försökte övertyga läsarna. I avhandlingen klarläggs de samtida informationskanalernas roll före, under och efter den ryska invasionen. Avhandlingens forskningsfråga är att undersöka vilka retoriska strategier den ryska krigsledningen använde för att övertala det finska folket och hur de utnyttjade Åbo Tidning för detta ändamål. Som teoretisk referensram har använts olika teorier om retorik och propaganda. Harold D. Lasswells kommunikationsmodell har tillämpats för att analysera tidningen i sin helhet. Retoriken i tidningsnotiserna och kungörelserna som publicerades på order av den ryska krigsledningen har analyserats närmare. Dessutom speglas retoriken i tidningstexterna mot tidigare forskning. I början av 1800-talet levde den klassiska vältalighetskonsten i Sverige och Ryssland. Retoriken byggde på berömda talares beprövade praxis. Tolkningen av tidningstexterna visar likheter mellan den ryska retoriken och de tidigare regenterna som styrde Sverige och Ryssland. Begrepp, som användes även av både Katarina II och Gustav III återkommer i Åbo Tidning. ”Det allmänna lugnet och säkerheten”, ”det sannskyldiga bästa” och ”aktning och god ordning” var eftersträvade mål för de upplysta despoterna. Den egna godheten och den faderliga kärleken framhävs i samband med att motståndaren svartmålas och kritiseras. Åbo Tidning innehöll endast lite information om själva krigshändelserna. Ockupationen leddes av den ryska överbefälhavaren Wilhelm Friedrich Buxhoevden, som redan från början hade ett tätt samarbete med landshövdingarna och speciellt Åbo landshövding Knut von Troil. Han hade en central roll mellan den ryska överbefälhavaren och den lokala tidningen. Många centrala händelser hade uteslutits, men detta orsakades högst sannolikt inte av redaktionens dåliga öga för nyheter utan snarare av en känsla för situationen. Att utelämna vissa saker kan vara en medveten strategi. En närmare analys av texterna visar att den ryska krigsledningen använde de samtida övertygelsemedlen både när de informerade om praktiska saker och krigshändelser.