Browsing by Subject "retorisk analys"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Ekström, Linnéa (Helsingin yliopisto, 2019)
    Avhandlingens syfte är att forska kring hur två svenska partiledare argumenterar för sina syner på flyktingkrisen och att undersöka hur de använder sig av de retoriska medlen ethos, logos och pathos i argumenteringen. I argumentationsanalysen lyfts partiledarnas teser samt pro- och kontraargument fram. I den retoriska analysen behandlas även likheter och skillnader i hur partiledarna använder sig av de retoriska medlen. Argumentationsanalysen utförs genom en beskrivande analysmodell som är utarbetad av Gunnar Björnsson, Ulrik Kihlbom och Anders Ullholm i verket Argumentationsanalys – Färdigheter för kritiskt tänkande från år 2009. Den retoriska analysen baserar sig på litteratur av bland annat Rolf Ejvegård, Lennart Hellspong, Janne Lindqvist och Bo Renberg. Materialet består av en ca 14 minuter lång videoinspelning av en debatt mellan partiledarna Jimmie Åkesson (Sverigedemokraterna) och Jonas Sjöstedt (Vänsterpartiet). Argumentationsanalysen går ut på att hitta de väsentliga teserna i debatten och vilka pro-argument som stöder dem samt kontra-argumenten som motsäger teserna. Analysmodellen består även av bland annat en hållbarhetsanalys som inte tillämpas på det här materialet. I den retoriska analysen plockas det fram argument i vilka det hittas utmärkande drag av ethos, logos och pathos. I resultaten är den centrala observationen att partiledarna använder sig av flera pro-argument än kontra-argument medan mängden centrala teser som kan hittas i respektive partiledares argumentation inte varierar så mycket. Innehållet i Åkessons argument utgörs av tankar om samhällets välfärd medan Sjöstedt mer fokuserar på flyktingarna som individer. I den retoriska analysen kan det märkas att partiledarna är ivriga användare av ethos- och pathosargument medan endast en mindre mängd logosargument kunde hittas. Överlag håller sig partiledarna till sina egna argument och tenderar inte att hålla med om den andra partiledarens åsikter.
  • Sevón, Fanny (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med denna avhandling är att nå en djupare förståelse i hur yrkesgrupper som är utsatta för negativa attityder genom subjektspositionering konstruerar sina professionella identiteter. Försäljning kan betraktas vara ett sådant yrke, och forskning redan sen 1950-talet, fram tills idag, påvisar en mängd negativa attityder gentemot försäljare och försäljningsyrket. Trots detta anses försäljning ha en grundläggande funktion för flera företag och deras framgång (Manning, Reece & Ahearne, 2010), och rekrytering av försäljare anses vara allt viktigare (Lee, Sandfield & Dhaliwal, 2007). Detta gör försäljare en speciellt intressant målgrupp att studera. Därmed är forskningsfrågan jag i denna avhandling försöker besvara, hur försäljare genom subjektspositionering strävar till att konstruera en positiv professionell identitet, trots de negativa attityder som allmänt existerar gentemot dem. För mitt material intervjuade jag tio försäljare från huvudstadsregionen. Intervjuerna utfördes under hösten 2017 och var semistrukturerade. De analyserades kvalitativt enligt retorisk diskursanalys. Målsättningen med retorisk diskursanalys var att nå en djupare förståelse i hur deltagarna argumenterade för att positionera sig på olika sätt, och på så sätt i hur de strävade till att konstruera en positiv professionell identitet. Studiens resultat visade deltagarna positionera sig på fem olika sätt i strävan att konstruera en positiv professionell identitet, samt för att hantera de negativa diskurser som allmänt existerar gentemot försäljare. Resultaten visade även att de existerade motstridigheter i vissa av de olika subjektspositionerna. Detta antyder på att försäljare antar en ambivalent ställning till sitt yrke, vilket i sin tur kräver speciellt aktiv och intensiv subjektpositionering. Ingen tidigare forskning har gjorts om hur just försäljare konstruerar en identitet, och avhandlingen kontribuerar därmed med en ny förståelse i vilka utmaningar försäljare står inför vid identitetskonstruktion.