Browsing by Subject "risker"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Wilkman, Anders (Helsingfors universitet, 2016)
    Syftet med avhandlingen var att utreda höstrapsens lönsamhet i södra Finland samt belysa risker och hot som höstrapsodling medför. I undersökningen utreddes också lönsamheten för en vårrapssort som användes som referensvärde för att utreda skillnaden i lönsamhet mellan höst-och vårraps. Lönsamheten utreddes med hjälp av täckningsbidragskalkyler. Undersökningsmaterialet bestod av data från försöksodlingar utförda av NSL på Västankvarn gård i Ingå och K-lantbruk på Kaupan Maataloussäätiös gård i Hauho. Materialet bestod av odlingsförsök utförda under åren 2011–2014 där medelskörden, samt högsta och lägsta uppmätta skörd framgick. Tre olika höstrapssorter jämfördes sinsemellan och dessa jämfördes ytterligare med en vårrapssort. Odlare och experter inom höstrapsodling intervjuades för att belysa problem och risker som höstrapsodling medför i praktiken. I undersökningen jämfördes höstrapssorterna; Apanaci (populationssort), Banjo(hybridsort) och DK Imistar CL(Clearfield). DK Imistar CL, som var den lönsammaste höstrapssorten, hade ett täckningsbidrag som var dryga 80 € per hektar högre än Apanacis och Banjos. I jämförelsen mellan höst- och vårraps var DK Imistar CL fortfarande den mest lönsamma sorten. Täckningsbidraget var knappa 130 € högre än vårrapsen Campinos. Alla tre höstrapssorter hade ett högre täckningsbidrag än vårrapsen. I undersökningen presenterades scenarier över möjliga utfall av produktionen i syfte att beskriva variationen i skördenivån och sannolikheten för att så skulle ske. Scenarierna bestod av låg skörd, medelskörd och hög skörd och sannolikheten för att dessa skulle ske var 25 procent, 50 procent och 25 procent. Odlingsalternativen bestod av odling av en populations-, hybrid- och Clearfield höstrapssort och vårrapssorten Campino. Då de möjliga utfallen är medräknade var lönsamheten för odling av en Clearfield höstrapssort högst. Enligt tidigare undersökningar är övervintringen den största risken för höstrapsskörden. Av undersökningsmaterialet framgick att övervintringen misslyckats en gång av fyra. Av intervjuerna framgick också att övervintringen var det största hotet för en lyckad skörd. Val av rätt odlingsfält samt fungerande dränering på fältet, sniglar, nederbördsmängd, tidig såningstidpunkt samt val av förväxt var andra faktorer som ansågs problematiska inom höstrapsodling. Höstrapsen ansågs vara en tålig gröda med en mycket hög skördepotential och därför ett beaktansvärt alternativ till våroljeväxter. Odlingen innebär dock risker, övervintringen som den främsta, och kräver ett intresse och risktagande av odlaren. Antalet observationer i undersökningen var inte tillräckligt för att kunna beskriva höstrapsens lönsamhet mer allmänt. Men resultaten understöds av tidigare undersökningar där samma risker och hot kommer fram. Höstrapsen är ett beaktansvärt alternativ till våroljeväxter och ekonomiskt sett mer lönsamt. I dagsläget finns det ringa praktisk erfarenhet av odlingen i södra Finland, men resultat från odlingar i Sverige som ligger på samma breddgrader som Finlands sydkust stöder uppfattningen att höstraps är ett lönsamt alternativ till våroljeväxter.
  • Westerlund, Marisa (2008)
    Syftet med undersökningen är att synliggöra hur barndomen diskuteras och presenteras i en offentlig debatt, genom att synliggöra de positioner som finns i materialet och därmed också få en bild om den barndomssyn som skapas i debattörernas anföranden. Materialet är en tidningsdebatt i dagstidningen Helsingin Sanomat från åren 1999-2002. I debatten diskuteras skolbarns ”ensamma” eftermiddagar där bl.a. eftermiddagsverksamhetens kvalitet, bristfällighet och roll diskuteras i insändarna och ledarna. I avhandlingen har positioneringsteorin (Harré & van Langenhove) och diskursanalysen använts som metodologiskt redskap för att synliggöra de positioner som debattörerna intar på ett diskursivt plan. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är främst barndomssociologisk. Barndomen i det västerländska samhället definieras ofta på basis av de potentiella riskerna som sägs hota samhället. Med riskerna motiveras en ökad kontroll av barndomen. Denna syn på barndomen anknyts till den tidningsdebatt som undersöks här där barndomen ofta beskrivs som hotad av potentiella risker som kan resultera i sociala -och psykiska problem i senare ålder men. De mest väsentliga resultaten är synliggörandet av en riskdiskurs som existerar i alla de intagna positionerna. Barnen i den offentliga debatten positionerades ofta som ”oskyldiga” och i behov av ”skydd” av debattörerna.