Browsing by Subject "roller"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Nyman, Vivan (2008)
    I pro gradu-avhandlingen undersöktes hur snabbt föränderliga krav och förväntningar på arbetsplatsen inverkade på upplevda rollproblem. Syftet med denna undersökning var att studera avdelningsskötarnas upplevelser av rolloklarhet, rollöverlastning och rollkonflikt. Ytterligare ett syfte med undersökningen var att belysa vilka lösningsstrategier avdelningsskötarna hade för de olika rollproblemen. De studerade rollproblemen utgick från Joseph McGraths rollproblemteori. I jämförelse med andra rollteorier har McGrath skapat en mer nyanserad syntes på rollproblemen. Denna teori hade en central ställning i undersökningen. Materialet samlades in genom strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga avdelningsskötare från en hälsovårdscentral i huvudstadsregionen. Avdelningsskötarna var i åldern 35-60 år och var från tre olika sjukhusområden, som hörde till samma enhet. Kritisk-händelse-metoden valdes i denna undersökning som utgångspunkt för både datainsamling och analys. Utgående från de upplevda kritiska händelserna kunde olika kärnproblem upptäckas. Resultaten visade att även om avdelningsskötarnas upplevda kritiska händelser fördelade sig jämnt mellan de tre rollproblemen fanns det skillnader i förekomsten av de olika typerna inom rollproblemen. Utifrån materialet kunde olika kärnproblem upptäckas. Kärnproblemen kan ses som konkreta exempel på olika upplevda rollproblemsituationer. De kärnproblem som placerades under rolloklarhet var omorganisering, föregående tjänsteinnehavare och vänskapsförhållanden. I rollöverlastningssituationer betonades budgeten, övertidsarbete, arbetstimmar hemma och dubbla roller. I rollkonfliktsituationer förekom det mera av de intrapsykiska rollkonflikterna, i vilka det betonades egna värderingar, principer och arbetsmängden. Av de tre rollkonflikterna upplevdes motstridiga förväntningar från ledningen och underordnade minst, vilket var ett överraskande fynd. Rollkonfliktsituationer kunde ses som det mest oroväckande rollproblemet i och med att inga lösningsmöjligheter framkom från berättelserna. Både inom rolloklarhet- och rollöverlastningssituationer kunde olika lösningsstrategier urskiljas. De viktigaste källorna i undersökningen var: Israel (1963); Katz & Kahn (1978); Olsen (1992); McGrath (1984).
  • Laine, Stella (2016)
    I min magisteruppsats går jag igenom teaterhistorien från antiken till viktoriansk tid ur kvinnans perspektiv. Jag skriver om hur kvinnan gjorde teater under epoker där "kvinnan inte gjorde teater", och om kvinnans roll i samhället under dessa epoker, som gjorde att hon inte var med i det manliga skapandet. Jag tar upp vissa dramatikernamn som skrivits ur kanon, och skriver om kvinnorollen och dess uppkomst och utveckling. Från tiden då kvinnan välkomnats upp på scenen skriver jag om skådespelararbetet för kvinnor och också om hennes sociala roll i det engelska samhället. Mitt mål är att skapa en medvetenhet om kvinnans exkludering ur den skrivna teaterhistorien, och att yrka på att historien är bredare än att "kvinnor var inte med". Jag påstår att den historieskrivning vi har påverkar mig som skådespelare och mina möjligheter i ett nutida samhälle. Jag påstår att teatern skulle vara en bättre arbetsplats för alla ifall allas teaterhistoria skulle beaktas, liksom världen skulle vara en bättre plats om inte historien skulle vara skriven av, om och för den vita heterosexuella mannen.
  • Rönnlund, Susanne (2007)
    Den här undersökningen behandlar skolkuratorns syn på sin yrkesroll. Fokuset finns på upplevda rollförväntningar och rollkonflikter. Skolkuratorerna är en viktig del av den mångprofessionella elevvårdsgruppen i högstadieskolorna och deras arbete påverkas av samarbetet med denna grupp. Det är viktigt att se på hurdan arbetssituation skolkuratorerna befinner sig i och hur eventuella rollkonflikter påverkar deras arbete. Undersökningen utfördes kvalitativt. Materialet samlades in genom temaintervjuer med sex skolkuratorer i svenskfinland. Kravet för skolkuratorernas deltagande i undersökningen var att de var medlemmar i en elevvårdsgrupp i en högstadieskola. Temaområden för intervjun var: elevvårdsgruppen, skolkuratorns arbete, rollförväntningar, rollkonflikter och samarbete. Resultaten analyserades enligt innehållsanalys. Resultaten visade att skolkuratorerna upplevde elevvårdsgruppen som en viktig grupp. Genom elevvårdsgruppen fick de det stöd som de behövde i sitt arbete. Skolkuratorn var något av en kontaktperson mellan t.ex. skolan och hemmet samt till övriga instanser utanför skolan. De var neutrala personer i skolan, som fanns till för att arbeta för elevernas bästa. Skolkuratorerna ansåg att det inte alltid var lätt att veta vilka förväntningar de övriga i elevvårdsgruppen hade på dem. Ju längre arbetserfarenhet skolkuratorerna hade, desto vanligare var det att arbetet bara rullade på och de reflekterade inte desto mer över andras rollförväntningar på dem. Rollkonflikter var förekommande, men det var inget som skolkuratorerna hade funderat speciellt mycket över. En konflikt som förekom hos alla skolkuratorer var att de upplevde att de hade alltför många rollkrav. Israel (1963) tar upp sex olika rollkonflikter medan McGrath (1984)tar upp olika rollbelastningar, rollkonflikter och oklara roller. Alla dessa kunde dock inte hittas i den här undersökningen bland skolkuratorer. Viktiga källor var: Israel (1963), "Socialpsykologi"; Biddle (1979), "Expectations, identities and behaviors"; McGrath (1984), "Groups- interaction and performance"; Sipilä-Lähdekorpi (2004), "Hirveesti tekijänsä näköistä. Koulukuraattorin työ peruskoulun yläluokilla".