Browsing by Subject "samverkan"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Hillo, Jaakko Jonas (Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, 2015)
  • Johansson-Juup, Kerstin (2008)
    Jag har skrivit min pro gradu som ett pararbete med Eivor Österlund-Holmqvist.. Arbetet grundar sig på ett intensivt samarbete. Det är omöjligt för någon enskild av oss att sätta sin stämpel på egna textavsnitt. Vi har reflekterat tillsammans under alla skeden av den här långa processen. Vårt gemensamma arbete började 2001 och under åren har vi tillsammans skapat den slutliga produkten av våra reflektioner. Vi har forskat i samarbetet mellan skola och socialbyrå. Vi har båda en lång erfarenhet som socialarbetare inom skola och socialbyrå. Det huvudsakliga syftet med forskningen har varit att granska, om vi genom att använda oss av dialogbaserade möten med framtidsperspektiv kan förbättra samverkan mellan skola och socialbyrå. Samarbete mellan skola och socialbyrå är av stor betydelse vid planeringen av övergången från grundskola till andra stadiets utbildning, då det gäller elever med särskilda behov. Vi har närmat oss vårt forskningsområde via fokusgruppintervjuer, intervjuer med det privata nätverket, utvärderingsblanketter och egna reflektioner. Det handlar om praktikforskning. Vi har använt oss av dialogbaserade möten som en intervention. Vår kontext bestod av ett projekt under läsåret 2005-2006. Vi har utvärderat effekterna av interventionen i förhållande till samverkan i gränslandet mellan skola och socialbyrå. I vårt sökande efter teorier har viktiga nyckelbegrepp varit samarbete och samverkan, gränsöverskridande, reflektion och reflexion, dialog och dialogism, framtidsdialogmöten och självvärdering. Vi har i vår avhandling beskrivit de dialogbaserade mötena som metod eftersom den blev vårt viktiga redskap under vårt projekt. Viktiga källor var Tom Arnkil, Esa Eriksson och Robert Arnkil (2001) samt Jaakko Seikkulas och Tom Arnkils bok Sociala nätverk i dialog (2005). Vi har även fått inspiration av Satka, Karvinen-Niinikoski, Nylund, Hoikkala i boken Sosiaalityön käytäntötutkimus (2005) och i Minna Kivipeltos Sosiaalityön kriittinen arviointi (2006). Förutom att det är viktigt att nå ett professionellt gränsöverskridande samarbete är det viktigt att få dem som berörs av våra hjälpinsatser med i planeringen så, att det uppstår en delad expertis. Vår forskning visar, att dialogbaserade möten är en bra metod i samverkan mellan skola och socialbyrå, speciellt då det gäller elever i specialundervisningen och det stöd de behöver på sin väg ut ur grundskolan.
  • Österlund-Holmqvist, Eivor (2008)
    Jag har skrivit min pro gradu som ett pararbete med Kerstin Johansson-Juup. Arbetet grundar sig på ett intensivt samarbete. Det är omöjligt för någon enskild av oss att sätta sin stämpel på egna textavsnitt. Vi har reflekterat tillsammans under alla skeden av den här långa processen. Vårt gemensamma arbete började 2001 och under åren har vi tillsammans skapat den slutliga produkten av våra reflektioner. Vi har forskat i samarbetet mellan skola och socialbyrå. Vi har båda en lång erfarenhet som socialarbetare inom skola och socialbyrå. Det huvudsakliga syftet med forskningen har varit att granska, om vi genom att använda oss av dialogbaserade möten med framtidsperspektiv kan förbättra samverkan mellan skola och socialbyrå. Samarbete mellan skola och socialbyrå är av stor betydelse vid planeringen av övergången från grundskola till andra stadiets utbildning, då det gäller elever med särskilda behov. Vi har närmat oss vårt forskningsområde via fokusgruppintervjuer, intervjuer med det privata nätverket, utvärderingsblanketter och egna reflektioner. Det handlar om praktikforskning. Vi har använt oss av dialogbaserade möten som en intervention. Vår kontext bestod av ett projekt under läsåret 2005-2006. Vi har utvärderat effekterna av interventionen i förhållande till samverkan i gränslandet mellan skola och socialbyrå. I vårt sökande efter teorier har viktiga nyckelbegrepp varit samarbete och samverkan, gränsöverskridande, reflektion och reflexion, dialog och dialogism, framtidsdialogmöten och självvärdering. Vi har i vår avhandling beskrivit de dialogbaserade mötena som metod eftersom den blev vårt viktiga redskap under vårt projekt. Viktiga källor var Tom Arnkil, Esa Eriksson och Robert Arnkil (2001) samt Jaakko Seikkulas och Tom Arnkils bok Sociala nätverk i dialog (2005). Vi har även fått inspiration av Satka, Karvinen-Niinikoski, Nylund, Hoikkala i boken Sosiaalityön käytäntötutkimus (2005) och i Minna Kivipeltos Sosiaalityön kriittinen arviointi (2006). Förutom att det är viktigt att nå ett professionellt gränsöverskridande samarbete är det viktigt att få dem som berörs av våra hjälpinsatser med i planeringen så, att det uppstår en delad expertis. Vår forskning visar, att dialogbaserade möten är en bra metod i samverkan mellan skola och socialbyrå, speciellt då det gäller elever i specialundervisningen och det stöd de behöver på sin väg ut ur grundskolan.
  • Vento, Isak (Helsingfors universitet, 2013)
    Offentliga sektorns verksamhet organiseras allt oftare i form av projekt. Inom regionalpolitiken är projekt redan det vanligaste sättet att genomföra verksamhet. Användningen av projekt motiveras med förväntningar om effektivitet. Projektens effektivitet antas utgående från projektteorin med förankring i företagsvärlden grunda sig på deras tidsbegränsning, möjlighet till att föra samman olika aktörer och flexibla organisationer. Kritiker har dock ifrågasatt inverkan av dessa egenskaper på projektens effektivitet i en komplex miljö som offentliga sektorn. Oklarhet råder dock i frågan på grund av bristfällig forskning i området. Utbredningen av projekt inom offentliga sektorn gör att kunskap om vad som påverkar projektens effektivitet är av central betydelse för organisering av verksamhet. Mätning av effektivitet i offentliga sektorn är också mer komplicerat än i företagsvärlden. Kunskap om hur projektens effektivitet i offentliga sektorn kan förstås är viktigt för organisering av verksamhet. Denna avhandling visar om projektens egenskaper, som förklarar projektens effektivitet i företagsvärlden, förklarar variationen i projektens effektivitet i offentliga sektorn. I undersökningen diskuteras och operationaliseras också olika sätt att mäta projektens effektivitet i offentliga sektorn. Projektens egenskaper, vars betydelse för effektiviteten i offentliga sektorn utgående från projektteorin undersöks, är projektets längd, närvaro av tidspress i projektet, fortsättningen av projektet efter dess avslutning, grad av samverkan av offentliga aktörer i projektet och projektets storlek. Dessa är undersökningens oberoende variabler. Projektens effektivitet mäts med fyra mått som motsvarar de centrala dimensionerna av effektivitet i offentliga sektorn. Effektivitetsmåtten är undersökningens beroende variabler. Som metod används multivariat regressionsanalys. Resultaten visar att projektens effektivitet i offentliga sektorn påverkas delvis av projektens längd, närvaro av tidspress, grad av samverkan och organisationsstorlek. Kortare projekt är mer effektiva än längre projekt. Närvaro av tidspress ökar också på projektens effektivitet. Graden av samverkan av offentliga aktörer i projektet ökar inte direkt på projektens effektivitet men uppvisar vissa tecken av inverkan på effektivitet. Mindre projekt är däremot inte mer effektiva än större projekt. Tvärtom visar sig större projekt vara mer effektiva än mindre projekt. Undersökningen klargör att företagsvärldens antaganden om vad som förklarar projektens effektivitet endast delvis gäller för projekt i en komplex miljö som offentliga sektorn. Genom att beakta projektens längd, närvaro av tidspress, möjlighet till samverkan och organisationsstorlek kan projekten bland annat i regionalpolitiken organiseras effektivare. Undersökningen visar också att olika mått bör användas tillsammans i mätning av projektens effektivitet i offentliga sektorn. Undersökningens resultat kan gynna organisering av projekt i offentliga sektorn, inverkan av politiken och den framtida samhällsutvecklingen.