Browsing by Subject "skolan"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Mikander, Pia (2003)
    I denna avhandling undersöks hur man lär ut demokrati i grundskolan i Finland och Sverige både i teorin och i praktiken. I inledningen klargörs skillnader mellan demokratidebatten i de två länderna. Det konstateras redan inledningsvis att man i Sverige har satsat mera på utredningar om demokrati. Därefter behandlas bakgrunden till demokrati i skolan. Den teoretiska referensramen består av de tre demokratimodellerna representativ, deltagande och deliberativ demokrati samt hur dessa kan tillämpas på avhandlingen. Förekomsten av demokratimodellerna samt andra intressanta drag påpekas i empiridelen, som består av tre delar. I den första granskas de dokument som styr demokratin i undervisningen, från regeringsnivå och hela vägen ner till detaljerade läroplaner. Det konstateras att Sverige överlag har utrett frågan i större utsträckning än vad man har gjort i Finland. Följande kapitel behandlar en internationell studie om elevers kunskaper i och attityder till samhällslära. I det sista empiriska kapitlet redogörs för en mera detaljerad undersökning av fyra utvalda skolor. Det kan konstateras att den svenska skolundervisningen i demokrati har drag av deltagande och deliberativ demokrati medan den representativa synen är den mest framträdande i Finland. Denna tendens visar sig förutom i genomgången av styrdokumenten också i resultaten från undersökningarna. Den internationella studien visar att de finländska eleverna är i toppklass vad gäller kunskapsfrågor medan de svenska eleverna klarar tolkningsfrågor bättre. Undersökningen visar dessutom att eleverna i de finländska skolorna lägger mindre vikt än de svenska vid socialt ansvar, både i skolan och i samhället. I undersökningen av de fyra skolorna stärks vissa av de resultat som redan kommit fram, och de finländska elevernas representativa och de svenska elevernas mera deltagande demokratisyn kommer ytterligare fram. Både i den internationella studien och i den mindre undersökningen av de fyra skolorna beaktas också lärarnas syn på demokrati i skolundervisningen.
  • Aspholm-Lindqvist, Eivor (Helsingfors universitet, 2013)
    Materialet till Pro gradu avhandlingen har samlats i början av 2000-talet. Jag var då nyligen anställd som skolkurator och blev intresserad av växelverkan mellan flickor och pojkar i klassituationer. Lärare diskuterade regelbundet ljudliga pojkar och tysta flickor. För flickorna var klassituationen jobbig för att de var tvungna att överrösta de ljudliga pojkarna. Jag fick lov av rektor att intervjua flickor och pojkar i årskurs åtta och årskurs 9, för att ta reda på hur flickor och pojkar upplever växelverkan i klassrummet. Pojkarna visar ofta ilska och frustration I klassituationer, men gör flickorna det? Allt som allt intervjuades tjugofyra elever på band, femton flickor och nio pojkar i två högstadieskolor I huvudstadsregionen. Eleverna intervjuades i grupper på två till fyra. Metoden är kvalitativ och består av en vinjett som beskriver en för eleverna vanlig klassituation med ljudliga pojkar. För att få fram variationer i emotioner och för att väcka diskussion vid intervjutillfället, har jag använt bilder som uttrycker motsatta känslor. Resultatet visar att det finns flickor som ända sedan lågstadietiden klarat av att visa negativa emotioner i en ljudlig klass med pojkar. Motsatsen är lika ofta förekommande, nämligen flickor som inte klarar av att visa negativa emotioner i klassrummet, utan avreagerar sig hemma i eget rum. Ett överraskande resultat är att pojkarna önskar att flickorna kunde visa oftare negativa emotioner under lektionen. Om även flickorna har mera ljud blir också de straffade på samma sätt som pojkarna och det blir mer jämlikt. Slutsatsen är att flickor behöver mycket stöd och uppmuntran för att klara av att visa negativa emotioner i en klassituation. Det finns flickor som klarar av att stå för sina åsikter, men får ofta negativa kommentarer i en klassituation. Det är inte enbart skolans uppgift att stärka flickornas självförtroende. Diskussionen om växelverkan mellan flickor och pojkar I klassituationer är lika aktuell idag som för tio år sedan