Browsing by Subject "skolelever"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Eklund, Tove Martina Janica (2007)
    I denna avhandling forskar jag i barns möjligheter till deltagande i sin skolmiljö. Jag vill se hur barnen själva ser på sina egna påverkningsmöjligheter och hur vuxna ser på de påverkningsmöjligheter som barnen har. Barnperspektivet har lyfts fram under de senaste åren inom socialt arbete, men det är främst inom barnskyddet som det har forskats kring barns röst och barns perspektiv. Den nya barnskyddslagen, som träder i kraft i januari 2008, har bl.a. lyft fram vikten av att ge barnet och dess familj möjlighet till delaktighet i beslut som gäller dem. Min forskningsfråga är tvådelad: Hur upplever barn sin delaktighet i skolmiljön och hur reflekteras barns åsikter av vuxna i skolmiljön? Avhandlingens övergripande syfte är att ur ett kritiskt perspektiv försöka beskriva, analysera och förstå hur barn upplever sin möjlighet till delaktighet i skolmiljön. Avhandlingen lyfter fram och uppmärksammar konkreta erfarenheter och upplevelser om elevernas delaktighet i skolans vardag. Forskningen till avhandlingen baserar sig på en undersökning baserad på en brukarorienterad utvärderingsmodell (BIKVA) i en högstadieskola. Jag inledde utvärderingen med att föra gruppdiskussioner med barnen om vad de anser om skolan och skolmiljön. Efter diskussionerna med elevgrupperna förde jag vidare deras åsikter till lärare, föräldrar och direktionen. De tre gruppdiskussionerna gick ut på att de vuxna reflekterade över barnens åsikter och tankar samt åsikterna som kommit upp i tidigare vuxendiskussioner. Materialet som samlades i diskussionerna med de olika grupperna användes sedan till att göra en kvalitativ analys. Mina reflektioner av analysen är att barnen anser att de inte kan påverka i skolmiljön. Skolans makt är dock inte absolut, ordningen går att rubba i speciella tillfällen och sammanhang. I analysen kom det fram att barnen upplevde det trevligt och positivt att någon hörde på dem. De hade mycket att diskutera och njöt av att få säga sina åsikter. De föräldrar som deltog i intervjuerna upplevde att det var positivt att barnen får argumentera och vara delaktiga i sin egen skolmiljö. Lärarna upplevde att utvärdering hade betydelse och tyckte att det var fint att barnen fick säga sina åsikter. De skulle gärna hjälpa eleverna att få till stånd förändringar som eleverna vill ha i skolmiljön, men känner sig delvis maktlösa. Lärarna har viljan att lyssna på barnen och förvekliga elevernas vilja till den grad lärarna ser lämpligt. Jag upplever att utvärderingen gav en chans för barnen att bli hörda och för de vuxna att höra barnen. Jag anser att barnens deltagande direkt reflekteras i deras välmående. Att ge dem möjligheten att berätta sina åsikter stimulerar dem positivt mentalt, eftersom de upplever att deras åsikter har betydelse. Om åsikterna som eleverna haft leder till förändringar i skolmiljön, är det inte nödvändigtvis dessa förändringar som förbättrar elevernas välmående, utan det att eleverna själva fått vara med och påverka sin miljö.
  • Rajala, Jaana (2007)
    Syftet med undersökningen var att kartlägga olika mobbningsroller och mobbningsstrategier i klassen och hur dessa korrelerar med varandra. Mobbning har undersökts av bland annat Dan Olweus och senare som ett gruppfenomen av Christina Salmivalli. Aggressionsforskningen i pro gradun grundar sig på Kirsti Lagerspetz tidigare undersökningar. Ålder och könsskillnader beaktades också. Sammanlagt undersöktes 110 elever från 6 grundskolklasser i en Helsingforsskola. En specialklass jämfördes med de övriga. PRQ (Participant Role Questionnaire), en kamratvärderingsenkät som baserar sig på Christina Salmivallis undersökningar om mobbarroller i klassen har används som metod. För att kunna klarlägga olika mobbningsstrategier och hur dessa korrelerar med mobbarrollerna, finns också en del i enkäten som baserar sig på DIAS (Indirect and Direct Aggression Scale) av Karin Österman. Resultaten tyder på att de flesta inte är inblandande i mobbning. Det finns mest mobbarroller hos lågstadiepojkarna men samtidigt också flere motståndarroller bland lågstadieflickorna. Mobbning ansågs som ett relativt sällsynt fenomen på högstadieklasserna. De flesta fick roller som utanförstående eller kunde inte placeras i någon roll alls. I specialklassen hittades mer mobbarroller och indirekt mobbning än i de övriga klasserna. Indirekt och direkt mobbning var inte bunden till könet eller åldern. Genom att identifiera mobbarrollerna kan det framgå hur allvarligt mobbningsproblemet är i klassen. Eftersom det är lättare att påverka yngre barns attityder, borde man redan i ett tidigt skede aktivt motarbeta mobbning. Mobbningsrollerna förändras heller inte mycket med tiden. Endast ombyte av klass eller förändring i gruppkonstellationen kan de varande mobbningsmönstren spjälkas upp. Skolkuratorn, lärarna och hela elevvårdgruppen har härmed en viktig ageringsroll. Interventioner och antimobbningsstrategier tyder på att man det är möjligt att få tillstånd en bestående förändring och minska mobbning.