Browsing by Subject "skolmobbning"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Rajala, Jaana (2007)
    Syftet med undersökningen var att kartlägga olika mobbningsroller och mobbningsstrategier i klassen och hur dessa korrelerar med varandra. Mobbning har undersökts av bland annat Dan Olweus och senare som ett gruppfenomen av Christina Salmivalli. Aggressionsforskningen i pro gradun grundar sig på Kirsti Lagerspetz tidigare undersökningar. Ålder och könsskillnader beaktades också. Sammanlagt undersöktes 110 elever från 6 grundskolklasser i en Helsingforsskola. En specialklass jämfördes med de övriga. PRQ (Participant Role Questionnaire), en kamratvärderingsenkät som baserar sig på Christina Salmivallis undersökningar om mobbarroller i klassen har används som metod. För att kunna klarlägga olika mobbningsstrategier och hur dessa korrelerar med mobbarrollerna, finns också en del i enkäten som baserar sig på DIAS (Indirect and Direct Aggression Scale) av Karin Österman. Resultaten tyder på att de flesta inte är inblandande i mobbning. Det finns mest mobbarroller hos lågstadiepojkarna men samtidigt också flere motståndarroller bland lågstadieflickorna. Mobbning ansågs som ett relativt sällsynt fenomen på högstadieklasserna. De flesta fick roller som utanförstående eller kunde inte placeras i någon roll alls. I specialklassen hittades mer mobbarroller och indirekt mobbning än i de övriga klasserna. Indirekt och direkt mobbning var inte bunden till könet eller åldern. Genom att identifiera mobbarrollerna kan det framgå hur allvarligt mobbningsproblemet är i klassen. Eftersom det är lättare att påverka yngre barns attityder, borde man redan i ett tidigt skede aktivt motarbeta mobbning. Mobbningsrollerna förändras heller inte mycket med tiden. Endast ombyte av klass eller förändring i gruppkonstellationen kan de varande mobbningsmönstren spjälkas upp. Skolkuratorn, lärarna och hela elevvårdgruppen har härmed en viktig ageringsroll. Interventioner och antimobbningsstrategier tyder på att man det är möjligt att få tillstånd en bestående förändring och minska mobbning.
  • Katajainen, Heidi (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna avhandling var att granska skolkuratorers uppfattningar om mobbning. Frågeställningarna som jag utgick ifrån var: Hurudana uppfattningar om mobbning har skolkuratorer som arbetar med högstadieelever? Hur kopplas skolkuratorers uppfattningar om mobbning till forskning och teorier om mobbning? Som teoretiska utgångspunkter användes Dan Olweus forskning om hackkycklingar och översittare samt Christina Salmivallis forskning om mobbning som gruppfenomen. Avhandlingen var avgränsad till skolkuratorer som arbetade med högstadieelever i svenskspråkiga skolor i Finland. Uppfattningar gällande mobbningsoffret, mobbaren, konsekvenser, könsskillnader och åtgärder granskades. Ingen liknande studie identifierades i denna kontext. Ett frågeformulär med öppna frågor skickades åt 50 skolkuratorer som ingick i målgruppen, vilket resulterade till 24 svar. Avhandlingen är kvalitativ, och materialet analyserades med hjälp av materialbaserad innehållsanalys. Samtliga 10 frågor analyserades skilt. Resultaten uppdelades i kategorier, kategorierna varierade. Kategorin som uppkom oftast gällande eleven som blir mobbad var avviker från normen. Det framgick även att mobbning kan bero på andra faktorer. Gällande eleven som mobbar var kategorierna mindre. Som exempel kan ges: vill ha makt och kontroll, mår dåligt samt jobbigt hemma. Mobbningens konsekvenser ansågs enhälligt vara negativa. Som en konsekvens för den mobbade ansågs dålig självkänsla, för den som mobbar dåligt samvete. För den mobbades del betonades även oftast att mobbningen kan inverka negativt på det psykiska välmåendet och skolarbetet. Det uppkom gällande pojkars och flickors mobbning, att det finns mera likheter än olikheter i mobbningen, samt pojkarnas mer direkta mobbning och flickornas mer indirekta mobbning. Elektroniska mobbningen behandlades även. I resultaten gällande åtgärder framkom oftast en antimobbningsplan. Förebyggande åtgärder och samarbete med hemmet betonades även ofta. KiVa Skola åtgärdsprogrammet används i majoriteten av finländska grundskolor. Respondenternas uppfattningar avspeglade ett mera individualpsykologiskt synsätt, i jämförelse med ett socialpsykologiskt synsätt, som var mindre representerat. Inga omfattande slutsater kan dras utgående materialet, och gäller endast ifrågavarande respondenter. Mobbning är ett viktigt och aktuellt tema både från en individuell och samhällelig synvinkel. Skolkuratorerna är en viktig professionell grupp som arbetar konkret med frågor gällande mobbning. Sammanfattningsvis uppkom följande fyra teman i avhandlingen: Mobbning är alltid fel, Mobbningen ger negativa konsekvenser, Att ingripa och arbeta mot mobbning är ett gemensamt ansvar och Elektroniska mobbningen är en stor utmaning.