Browsing by Subject "social interaktion"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Mustajärvi, Marita (Helsingfors universitet, 2017)
    The aim of this thesis is to study the way young adults talk about smartphones and social media as a part of social interaction within the theoretical framework of cultural studies and social psychology. The point of reading way is based on social constructive discourse combined with the concepts of social interaction, social identity and discursive experience. Even though the young adults' use of smartphones has been previously studied, the views of the users themselves have been neglected along with the ways how using smartphones affect social interaction. Seven people aged between 18 and 23 were interviewed for this thesis. The interviews were recorded and transcribed. A discourse analysis was made of the transcriptions by using a method based on social constructionism. The goal was to find the underlying structures which either enable individuals to think about sociability in a certain way or prevent them from doing so. The social lives of young adults, of which smartphones are an integral part, are shaped by many factors. In order to belong to a certain social group, a young adult must embrace the norms, conventions, and habits shared by the other members of the group. While doing so, they keep reaffirming the social protocols of their group. Any deviations are remarked upon and the fear of becoming an outcast for breaking the rules is real. Using social media with smartphones enables social interaction over long distances, but at the same time it might make being fully present in the here and now more complicated. A young adult is no longer present here, but everywhere.
  • Johansson, Elin (Helsingfors universitet, 2017)
    Digital screens have come to play a crucial role in the Finnish upper secondary school context, not least because of the digitalization of the Finnish Matriculation Examination from 2017. Students' own mobile phones have become part of the digital school environment, along with laptops, smartboards and touch pads. Following the advancements in mobile phone technology, online services have become mobile and available in almost any situation, also in face-to-face interaction. The aim of this thesis is to provide knowledge of mobile phone use and in which ways it matters to what happens in social interaction. By studying how students use mobile phones as part of everyday conversation, this study provides an insight to the evolving dynamics of our digitalized society, with implications for what happens in upper secondary education. The research material was gathered at two Finno-Swedish upper secondary schools by the research project Textmöten during 2015 and 2016, consisting of video recordings and recordings of the students' mobile phone screens. Eight upper secondary school students participated as focus students in the project; of whom three participants was analysed in this thesis. Focus was on breaks during school days where the focus students showed their mobile phone screens to other students, by performing screen displays. In the study, I applied a ethnomethodological perspective and the material was analysed with conversation analysis. As was shown in the study, screen displays contributed to the interaction by enabling new kinds of activities and contents of communication. The screen display had an inclusive function, when used to expand the group for which a content was available. It also functioned in a excluding way, when used to temporarily screen off from ongoing group conversation to engage in a two-party interaction. Screen displays were performed in connection to talk, which showed that they are dependent on talk to be constituted as understandable actions. Similarly, what was said about the screen was connected to the screen content. Thus, it seems as if screens are made relevant within the realms of a conversation rather than being the determinant for social interaction as such. Also, the smallness of the screen, phone ownership and user history enabled the phone owner to make decisions about the distribution of the screen content, giving him or her higher epistemic status than others in relation to the screen content.
  • Lindgren, Lina (Helsingfors universitet, 2017)
    Den här avhandlingen berör ungdomars sociala interaktion när de är föremål för insatser på en ungdomsverkstad; resurscentret Föregångarna i Vasa. Där kan man få stöd i bland annat arbetsökning, karriärträning och studier såväl som livshantering. Målet med deras verksamhet är att hjälpa deltagare till varaktiga lösningar i form av arbete, studier eller annat som stöder individens välmående och process framåt. Man vill därtill också stöda ungas delaktighet i samhället. Syftet med den här forskningen har utgående från det här varit att studera samspelet mellan unga som deltar i verksamheten. Målsättningen har varit att bland annat förstå de ungas upplevelser av den sociala växelverkan, både i fråga om betydelse generellt och specifikt gällande välmående. Studiens forskningsfrågor är: 1. Hur ter sig den sociala interaktionen på ungdomsverkstaden? Vilket socialt samspel utvecklas på ungdomsverkstaden? 2. Upplever de unga att det sociala samspelet med övriga deltagare på ungdomsverkstaden påverkar deras situation generellt och specifikt vad gäller deras välmående? 3. Hur resonerar personalen kring det sociala samspelet och dess betydelse på ungdomsverkstaden? Studien har en kvalitativ ansats med önskan om att grundligt förstå det studerade fenomenet. Av det följer en triangulering med två datainsamlingsmetoder: deltagande observation och intervjuer. Under en period på fem dagar gjordes sålunda deltagande observationer samt elva intervjuer. Materialet utgörs på så sätt av observationsanteckningar såväl som intervjuer med dels personal, dels deltagare. Detta tillvägagångssätt upplevdes givande och gav möjlighet till delad kunskapsproduktion, det vill säga att flera perspektiv togs med i studien. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna som inverkat på studiens utformning, datainsamling och analys är teorier om individualisering i samhället, människobehandlande organisationer, social interaktion och socialt stöd såväl som referensstöd (kamratstöd). Forskningens resultat anknyter till tidigare forskningsresultat och konstateras kan att den sociala interaktionen på ungdomsverkstaden är, och upplevs som mångtydig. Socialt samspel förekommer både i form av planerade gruppaktiviteter såväl som utvecklas spontant mellan deltagarna. Deltagarna och personalen lyfter fram det sociala som en resurs i form av en främjande inverkan på sociala färdigheter, stärkande av självkänsla, skapande av sociala nätverk och utvecklare av tolerans. I mera ambivalenta uttryck beskrivs den sociala växelverkans betydelse för välmående, som sekundärt inverkat. Den sociala interaktionen i form av formellt såväl som informellt samspel beskrivs i mera negativ bemärkelse vara passiverande för individen.
  • Nurmi, Axel (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna magistervhandling är att utreda ifall unga finlandssvenskar använder webbsidan Youtube som ett socialt medium eller inte. Samtidigt ska den undersöka ifall rådande definitioner av sociala medier är tillräckliga för att verkligen beskriva den användning av sociala medier och andra webbsidor som förekommer i dag. Avhandlingens huvudfråga lyder: i vilken mån använder unga finlandssvenskar Youtube som ett socialt medium? Tre huvudsakliga definitionspunkter för sociala medier används i avhandlingen; värde måste dras från användargenererat innehåll och användarna måste uppleva att de interagerar med andra användare, eller så ska tjänsten användas för att upprätthålla och eventuellt skapa nya sociala nätverk. Materialet samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var byggda på de tre definitionspunkterna, och tangerade informanternas användning av Youtube på olika sätt. Sammanlagt svarade 165 personer på enkäten. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys, genom att kategorisera de olika svaren baserat på hurdana teman och ämnen de tangerade. Avhandlingens analys tyder på att unga finlandssvenskar inte använder Youtube som ett socialt medium. Youtube användes inte för att upprätthålla sociala nätverk. Informanterna upplevde i viss mån att interaktion uppstod mellan dem och kanalerna som laddade upp videor, men inte mellan sig själva och användare som kommenterade på videor. Gällande det användargenererade innehållet, visade sig definitionen vara otillräcklig. Informanterna såg främst på videor från stora kanaler, och uppskattade i många fall specifikt ett högt produktionsvärde. Frågan om ifall värde fås från användargenererat innehåll eller inte blev därmed oklar, eftersom det är svårt att avgöra ifall dessa Youtube-kanaler kan räknas som användare eller som produktioner. Resultaten tyder på att det finns en avsaknad av gemensamma sätt att kommunicera kring sociala medier, och att sådana måste utvecklas i framtiden. Resultaten visar också att det finns en skillnad mellan definitioner som är baserade på teknik och sådana som är baserade på användning, och ifall vettiga diskussioner ska kunna föras kring sociala medier i framtiden, måste ett gemensamt sätt att kommunicera kring dem utvecklas.