Browsing by Subject "socialpolitik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Wrede, Sirpa; Henriksson, Lea; Høst, Håkon; Johansson, Stina; Dybbroe, Betina (Studentlitteratur, 2008)
  • Savander, Jonas (Helsingin yliopisto, 2020)
    Det finländska basinkomstförsöket genomfördes 2017–2018, försöket var en del av statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram och syftet med försöket var att få information om hur socialskyddet kunde förnyas och effektiveras. Magisteravhandlingen undersöker hur diskussionen kring det finländska basinkomstexperimentet som genomfördes 2017–2018 ser ut i finländsk media. Forskningsfrågorna magisteravhandlingen söker svar på är: ”Vilka konkurrerande diskurser förekommer i diskussionen och nyhetsrapporteringen kring det finländska basinkomstförsöket under åren 2017–2019?” och ”Hurdan bild förmedlas av basinkomstförsökets deltagare i media och diskussionen på social media?”. Avhandlingens material består av nyhetsartiklar publicerade mellan åren 2017–2019 vilka handlar om basinkomstförsöket samt diskussinlägg som diskuterat artiklarna på social media. Artiklarna är 12 till antalet och publicerade av Yle, Iltalehti och Helsingin Sanomat. Diskussionsinläggen utgör totalt 659 stycken. Materialet analyserades med diskursanalys och kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har kritisk teori och ett kritiskt perspektiv tillämpats. Resultaten i magisteravhandlingen tyder på att diskussionen i media bestått av flertal konkurrerande diskurser kring basinkomst och basinkomstexperimentet. De olika diskurserna betonade olika aspekter av basinkomstförsökets genomförande och resultat. I analysen identifieras tre huvuddiskurser som betonar olika aspekter av basinkomstdiskussionen. Första huvuddiskursen betonade sysselsättning och arbetsliv. Andra handlade om hur en basinkomst förhåller sig till byråkrati och myndighetsarbete. Tredje diskursen handlade om hur hälsa och en basinkomst samspelar och förhåller sig till varandra. Analysen av materialet tyder på en ideologisk motsättning mellan dem som anser att basinkomstens syfte är att förbättra livskvalitet hos medborgarna och mellan dem som anser att basinkomstens främsta syfte är att förbättra sysselsättningen, vara ekonomiskt lönsam och minska byråkrati.
  • Tigerstedt, Christoffer (2001)
    Den statscentrerade alkoholpolitiska traditionen i Finland, Norge och Sverige bröt samman på 1990-talet. I avhandlingen dryftas strategiskt tänkande och kontrollpolitiska åtgärder som ingått i denna tradition. Dessutom berörs olika tolkningar om hur traditionen bröts. Som material används offentliga dokument, forskningslitteratur och statistik. Den europeiska integrationen påverkade när och hur den alkoholpolitiska traditionen upphörde. Undersökningen visar dock att den folkhälsobaserade alkoholpolitik som dominerat sedan 1970-talet har befäst den individuella konsumentens ställning och samtidigt kringskurit den statliga alkoholpolitikens spelrum. Folkhälsotänkandet tog avstånd från 1950- och 1960-talets normativa moralreglering och disciplinära metoder. Såväl den statliga alkoholadministrationen som nykterhetsrörelsen anpassade sig till detta tänkande. Ansvaret för dryckesbeteendet överfördes i allt högre grad på individerna, som olika experter försåg med neutrala råd och riskberäkningar. De starka alkoholpolitiska statsapparaterna i Finland, Norge och Sverige möjliggjorde en speciell tillämpning av folkhälsotänkandet som tog sikte på att hålla befolkningens sammanlagda alkoholkonsumtion under kontroll. I avhandlingen analyseras hur detta så kallade totalkonsumtionstänkande såväl begränsade som respekterade konsumenternas frihet. I detta sammanhang granskas texter av den finländske sociologen Kettil Bruun, som bidrog till utvecklandet av totalkonsumtionstänkandet. Upplösningen av den alkoholpolitiska traditionen innebär också att alkoholpolitiken upphör att existera som ett separat, koordinerat verksamhetsfält inom det socialpolitiska systemet. Historiskt sett är detta en ny situation. Alkoholpolitiken och socialpolitiken har länge varit närbesläktade områden. Under förbudslagstiden (1919-1932) fungerade alkoholkontrollen som ett surrogat för socialpolitiken eller fattigvården - ett surrogat, som också hindrade utvecklandet av en egentlig socialpolitik. Då förbudslagen upphörde, blev alkoholpolitiken en egen subpolitik med egna administrativa organ, experter och offentliga diskussioner. Denna subpolitik började försvagas fr.o.m. 1960-talet och upphörde att existera som en följd av 1990-talets administrativa reformer.
  • Sundqvist, Johanna (2003)
    Storleken på det offentliga utvecklingsbiståndet i OECD-länderna varierar markant. FN:s rekommendation om att biståndsgivarna ska allokera 0,7 procent av sitt BNP till u-länderna, har inte uppnåtts av de flesta OECD-länder, utan majoriteten av givarna allokerar under 0,3 procent av sitt BNP till utvecklingsbistånd. Syftet med denna avhandling är att undersöka vad dessa olikheter i biståndsallokering beror på. Orsakerna bakom de varierande biståndsnivåerna under 1980- och 1990-talen, undersöks genom att jämföra biståndsgivarna utifrån fem modeller. Den första modellen undersöker om givarländernas ekonomiska välstånd inverkar på utvecklingsbiståndets nivå. Den ser på ekonomin i givarlandet i termer av BNP per capita samt ett s.k. misärindex, som mäter graden av inflation och arbetslöshet i landet. Den andra modellen undersöker om olika inhemska aktörer har haft en inverkan på utvecklingsbiståndets nivå. Modellen ser på partiernas, den allmänna opinionens samt på de kvinnliga riksdagsledamötenas inverkan i biståndspolitiken. Den tredje modellen undersöker om de sociala värderingarna i givarländerna kan förklara olikheterna i utvecklingsbiståndets nivå. De sociala värderingarna i OECD-länderna undersöks genom att se hur omfattande socialpolitik landet har, samt genom att se hur effektivt denna socialpolitik leder till inkomstjämlikhet i landet. Den fjärde modellen undersöker om biståndsgivarnas öppenhet mot andra länder och kulturer inverkar på utvecklingsbiståndets nivå. Modellen mäter ländernas öppenhet utomlands genom att se på öppenheten i flykting- och handelspolitiken. Den femte modellen undersöker om OECD-ländernas storlek i termer av folkmängd inverkar på deras biståndsnivå. Materialet för avhandlingen är tagen ifrån olika internationella organisationers statistiska verk samt från tidigare studier som gjorts om ämnet. Som metod har använts både kvalitativ och kvantitativ analys med hjälp av spridningsdiagram, korrelation och regression. Resultaten av studien visar att länder med en hög biståndsnivå har starkare och mer solidariska sociala värderingar. Detta kan ses från den stora andel sociala utgifter av BNP som högbiståndsgivarna har, den jämnare inkomstfördelningen, den större andelen beviljade uppehållstillstånd för flyktingar samt den större andelen kvinnliga riksdagsledamöter. Flyktingpolitiken och kvinnornas inflytande kan därav ses som mått på landets sociala värderingar. Den allmänna opinionen och folkmängden i givarlandet har en svag inverkan på utvecklingsbiståndet, medan givarlandets ekonomi, partifördelning och handelspolitik inte uppvisar några starka samband med utvecklingsbistånd.