Browsing by Subject "socialt arbete"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-20 of 32
  • Sjöblom, Stina (2007)
    Handikappservice förändras som en del av de pågående förändringsprocesserna inom kommunernas välfärdsservice. Studien granskar socialarbetets roll och position i dessa processer. Med utgångspunkt i socialarbetets idémässiga kopplingar till sociala rörelser har jag lyft fram handikapprörelsens inflytande på uppfattningar om handikapp och funktionshinder. Parallellt med samhällsförändringarna och diskursskiftet gällande handikappmodeller förändras även socialt arbete. I denna studie har uppmärksamheten fästs vid empowerment och dialog som idéemässiga, etiskt motiverade, men också rent praktiska element i socialt arbete. Studien lyfter fram forskning som varit riktgivande och påverkat diskussionen om handikappmodeller och empowerment i socialt arbete. Uppfattningar om handikapp och funktionshinder påverkar samhällsplaneringen, hur lagstiftningen och kriterierna för service formuleras och tillämpas. Allt detta påverkar åter innehållet i socialarbetarnas arbete och alternativen i servicebrukande funktionshindrade människors vardag. En annan dimension av dessa processer är den som framträder i möten mellan socialarbetare och funktionshindrade människor. Studien tillför ett bidrag till diskussionen om socialarbetets roll och position. Samtidigt har en målsättning varit att gynna praktisk verksamhet: öka socialarbetarnas självreflektion och -kännedom inom hadikappservice, förbättra möjligheterna till samarbete över organisations- och sektorsgränser samt i slutändan, hitta idéer och verktyg för att vidareutveckla dialogiska arbetssätt. Forskningsproblemet har stigit ur praktiska behov. Genom mina kontakter i arbetet med funktionshindrade människor och socialarbetare från hela Finland har en allmän bild av socialt arbete inom handikappservice formats. Frågorna som väckts i praktiken hänger ihop med bemötande, dialog, praxis, samarbete och de etiska aspekterna i allt detta. Forskningsfrågan granskar vad det är som påverkar att slutresultatet, socialt arbete som erbjuds, blir som det blir. Den kvalitativa forskningsprocessen startade som utvecklingsinriktad aktionsforskning och omformades i slutändan av processen. Därför granskas samma process i studien först i aktionsforskningens deltagarorienterade referensram och sedan ur det individuella perspektivet, i innehållsanalysen av fokusgruppsmaterial. Forskningsresultaten lyfter fram något av den potential som socialt arbete bär på och väcker frågor om huruvida socialarbetarnas kompetens idag utnyttjas till fullo. Resultaten lyfter också fram gränserna. Då är det frågan om vem som sätter gränserna som blir intressant, speciellt i förhållande till den underutnyttjade potentialen. Ställs gränserna och kraven för arbetet utifrån eller har socialarbetarna möjlighet att vara med och definiera dem? Studien pekar på faktorer som påverkar och till en del förklarar de existerande skillnaderna mellan olika kommuner, i frågan om socialt arbete som erbjuds inom handikappservice. Nyttan för forskningen är att den, inom det finska socialarbetets fält, marginella gruppen av socialarbetare som arbetar med handikappservice, i denna studie blir hörda och dokumenterade.
  • Pontán, Anne-Marie (2008)
    Ett viktigt mål inom äldrepolitiken som social- och hälsovårdsministeriet har satt upp har varit att satsa på att främja de äldres välbefinnande, deras rätt till ett självständigt liv och egen aktivitet. De äldre ska kunna bo tryggt hemma så länge det är möjligt. Närståendevården anses vara ett viktigt alternativ för den växande skara äldre samtidigt som den offentliga servicen minskar. År 2012 ska 91-92 procent av den äldrebefolkningen bo kvar hemma och 5-6 procent av över 75 år fyllda ska få stöd för närståendevård. Man uppskattar att 300 000 närståendevårdare tar hand om en anhörig och av dessa är över 26 000 inom kommunal närståendevård. Mitt intresse för närståendevården tar sin utgångspunkt till min nuvarande arbetsplats och jag har valt att forska i min egen arbetsgemenskap, svensk socialservice, enheten för äldreomsorg. Socialarbetarna och socialhandledarna har tidigare prövat på pararbete att med hjälp av med förebyggande socialt arbete kunna göra interventioner för att stöda familjerna. Men hur formar sig pararbetet och vilka element består det av? Vad innebär processen? Forskningsproblemet har stigit fram ur det praktiska arbetet och jag utför aktionsforskning som en samverkande undersökning. Den främsta metoden är fokusgruppsdiskussioner. Man kan använda aktionsforskning till att utveckla det egna arbetet och den egna arbetsgemenskapen. Studien visar att fokusgruppsdiskussionerna gav en större förståelse för pararbetet. Att bli närståendevårdare är en process som tar lång tid. Att öppna dörren för myndigheter är för många närståendevårdarfamiljer en ny situation. I fokusgruppsdiskussionerna steg nya kritiska element upp. Var går gränsen för den etiska och moraliska aspekten då den ena i ett äldre par inte orkar vårda den andra? I närståendevårdarfamiljerna kan uppstå svåra situationer när t.ex. klienten har en svår demenssjukdom eller då det är fråga om vanskötsel av klienten. Deltagarna diskuterade de diffusa rollerna i pararbetet. Speciellt socialarbetarens diffusa roll lyftes upp. En medvetenhet om ett tydligt behov av att utveckla arbetssätten och arbetsmetoderna inom gruppen uppstod. De centrala källorna för min studie är Saarenheimo & Pietilä (2005), Vilkko, Anni (2005, 2006), Lymbery, Mark (2007) och Salonen (2001).
  • Silvennoinen, Johanna (2008)
    Socialarbetare balanserar ofta mellan olika intressen och värden. När klientens önskemål inte stämmer överens med organisationens riktlinjer, vad bör socialarbetaren prioritera? Vad är viktigast, att klienten själv får bestämma över sitt liv eller att klienten har det tryggt? Spelar det någon roll om klienten har utvecklingsstörning? Samtidigt som intressekonflikter och etiska dilemman är en oundviklig del av det praktiska sociala arbetet finns det inget facit på dem. I denna avhandling har jag studerat intressekonflikter och etiska överväganden i socialt arbete inom omsorgen om personer med utvecklingsstörning. Följande frågor tjänade som utgångspunkt för studien: Hurdana intressekonflikter och etiska dilemman kan det uppstå i socialt arbete inom omsorgen? Hur hanterar socialarbetare dessa situationer? Undersökningsmetoden var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, och sammanlagt intervjuade jag elva socialarbetare. De centrala teoretiska begreppen var Lipskys (1980) gräsrotsbyrokrat och reflexivitet (Fook 2005; Karvinen-Niinikoski 2005). Jag kodade intervjutranskriptionerna och kategoriserade innehållet i intervjuerna enligt systemet som Strauss och Corbin (1990) kallar öppen kodning. Resultaten visar att intressekonflikter och etiska dilemman i socialt arbete inom omsorgen kan delas in i två analytiska grupper: konflikter som uppstår mellan olika värden och parter samt konflikter som är relaterade till organisationen. De centrala konflikter som uppstår mellan olika värden och parter kan sammanfattas i frågorna: Hur långt bör socialarbetaren respektera klientens självbestämmanderätt? Vem är klienten: personen med utvecklingsstörning, hans eller hennes anhöriga eller bådadera? Och hur kan man i praktiken förverkliga rättviseprincipen? Konflikter som är relaterade till organisationen synliggör för sin del socialarbetarens dubbla lojaliteter mot klienten och organisationen. Studien visar att socialarbetare har olika strategier att hantera intressekonflikter och etiska dilemman. De använder sig av sina egna resurser, söker stöd i sitt nätverk och försöker ändra på situationen. Andra strategier är vidare att de accepterar realiteterna och drar gränser för det egna arbetet, använder sig av rationella metoder och har ett empatiskt förhållningssätt. Resultaten pekar vidare på att den egna erfarenhetsbaserade kunskapen samt stödet från kollegerna och den närmaste chefen har stor betydelse i oklara situationer. Resultaten stämmer således överens med tidigare undersökningar där det kollegiala stödet har identifierats som en central faktor som stödjer socialarbetare i deras arbete. Därtill påvisar resultaten att konflikten mellan socialarbetarens roll som gräsrotsbyråkrat och den egna organisationen aktualiseras först i socialarbetarnas relationer till högre chefer. Vidare är ett reflexivt förhållningssätt till det egna arbetet en del av den egna professionalismen.
  • Lindgren, Sofia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tiivistelmä/Referat – Abstract Magisteravhandlingen undersöker hur socialarbetare reflekterar över betydelsen av normer och normalitet i barnskyddsarbetet samt ifall kritisk reflektion förekommer i socialarbetares sätt att resonera kring normer och normalitet. Avhandlingen utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv och riktar fokus även mot vilken inverkan olika tillhörighetskategorier, så som kön och etnicitet, har. Avhandlingen närmar sig tematiken genom kvalitativa intervjuer med 8 socialarbetare inom barnskyddet. Med hjälp av två vinjetter undersöks inledningsvis vilken betydelse tillhörighetskategorier har i socialarbetares bedömningar av fiktiva barnskyddsfall. Samtidigt som socialarbetarna ger uttryck för uppfattningen att tillhörighetskategorier inte bör inverka på arbetet, pekar avhandlingen ändå på en inverkan av kön och etnicitet på socialarbetarnas bedömningar. Även mera allmänt anser deltagarna i studien att egna uppfattningar om det normala, inte bör påverka det praktiska arbetet. Normer på meso- och makronivå, så som praxis inom arbetsgemenskapen och lagstiftningar samt allmänna uppfattningar i samhället om barn och barns bästa, är dock enligt socialarbetarna av stor betydelse i arbetet. Reflektion i barnskyddsarbetet beskrivs av socialarbetarna främst handla om att fundera kring olika tillvägagångssätt eller handlingsalternativ i specifika klientfall. Reflektionen beskrivs av socialarbetarna dessutom främst ske tillsammans med andra inom arbetsgemenskapen. Kritisk reflektion i den bemärkelse som litteraturen på området beskriver den, förekommer i ganska liten utsträckning under intervjuerna. Samtliga socialarbetare beskriver objektivitet i arbetet som något eftersträvansvärt, vilket delvis verkar försvåra en kritisk reflektion. Det förekommer ändå enskilda fragment av kritisk reflektion, främst en reflektion kring hur egna uppfattningar, känslor och värderingar riskerar påverka arbetet. Det verkar dock finnas en vilja hos socialarbetarna att reflektera kritiskt i högre utsträckning. På grund av hög arbetsbelastning och bristande arbetshälsa, beskriver dock socialarbetarna hur de inte i deras nuvarande situation upplever det vara möjligt. Avhandlingen visar att socialarbetarna har en vilja och ett intresse att utveckla sin reflektiva förmåga, samt att reflektion anses utgöra en viktig del av barnskyddsarbetet.
  • Österberg-Englund, Lotta Marie (2006)
    Avsikten med denna avhandling är att undersöka bilden av bostadslösheten i finländsk press, närmare bestämt den bild som förmedlas av de två morgontidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Undersökningen utgår från att tidningarnas rapportering är en av många faktorer som påverkar vår uppfattning och vår bild av det samhälle vi lever i. Avhandlingen kritiserar myterna om bostadslösheten som självvald eller enbart självförvållad och visar på hur strukturella faktorer ofta utgör den grundläggande orsaken till bostadslösheten. I avhandlingen diskuteras också hur vår bild av bostadslösheten påverkar arbetet för att minska densamma. Bilden kan antas påverka såväl politiska beslut som den enskilde myndighetspersonens, till exempel socialarbetarens, handlande. Miss­upp­fatt­ningar och felaktiga antaganden kan därför få ödesdigra följder. Den empiriska analysen bygger på de artiklar om bostadslöshet som publicerats i Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet mellan åren 1990 och 2001. Undersökningen visar på en stor bredd i tidningarnas rapportering. Båda tidningarna ger också såväl strukturella som individcentrerade förklaringar till bostadslösheten. Fördelningen mellan strukturell respektive individcentrerad problembild är ganska jämn om man ser till antalet artiklar. Däremot syns en skillnad i den grafiska utformningen av de olika artiklarna. Artiklar med individcentrerad problembild får ofta mera utrymme, innehåller fler bilder och ser rent layoutmässigt mera "spännande" ut än artiklar som behandlar bostadslösheten ur ett mera samhällsinriktat perspektiv. Det är alltså möjligt att en läsare som inte är specifikt intresserad av ämnet i högre grad väljer att läsa artiklarna med individcentrerade problembilder. I förlängningen kan det betyda att medelläsarens bild av bostadslösheten snedvrids och att de individcentrerade faktorerna lyfts i förgrunden, medan de strukturella faktorerna hamnar i skymundan. Den empiriska delen omfattar också en genomgång av vem det är som får komma till tals i tidningarna och ge sin syn på bostadslösheten. Det visar sig att bostadslösa och statliga och kommunala tjänstemän är de som oftast kommer till tals. Däremot lyser politikerna med sin frånvaro, vilket är en tydlig skillnad mot resultaten av en liknande undersökning av pressens rapportering kring välfärdsservicen i allmänhet.
  • Koskimies, Silka (1999)
    Social work is today faced with a bigger diversity in society and ethnically mixed client groups. Mainstream social work methods are not always enough to meet the needs of all these new client groups. Therefore, social work has to develop its practices to be able to meet the challenges of the multi-ethnic society. The aim of this study is to compare how social work in England and Finland has responded to its minority ethnic clients, what policies and practices are developed. The study is a case study of social work in two local areas, namely the London borough of Islington in England and the city of Vantaa in Finland. The study material consists of semi-structured interviews with twelve social workers from different social service departments in Islington and Vantaa and of policy and practice documents. The study is a qualitative study and the interview material is analysed by using grounded theory (Strauss & Corbin 1990) and comparative methodology (Miles & Huberman 1994). A comparative framework was developed firstly by comparing different concepts used in each country concerning social work and minority ethnic groups, secondly by examining the situation of the minority ethnic groups in each country and finally by using theoretical literature for analysing the study material. The theoretical framework was mainly developed by theories about minority political ideologies (Ely and Denney 1989), theories about ethnic identity (Liebkind 1992, Hutnik 1991) and by a multicultural awareness framework (Matinheikki-Kokko 1997). The results of the study show that both countries have developed some responses to take into account the needs of minority ethnic clients. However, in Vantaa the process has just recently started. In Vantaa the services are based on an equality principle, which means in Finnish conditions that all clients are given the same kind of services. This has shown to be problematic as the service are often based on majority needs, which does not support minority groups. The effects might be the opposite, that is assimilationist. In Islington the social workers strive also for equality, but the starting point is more pluralistic, as the social workers attempt to take into account cultural background when providing services. The study showed also the importance of a clearly stated policy, which particularly takes into account minority ethnic groups. The policy has to be clearly outlined for all staff and even for clients. To put policy into practice means that it has to be effectively implemented. This means firstly that the whole social service department has to be aware of the needs of minority ethnic groups and of adequate intervention strategies to meet the needs. Secondly, the social workers have to be aware of the situation of their minority ethnic clients. This means that the social workers cannot be left alone with the responsibility to improve services. The social service department has to support the social workers by providing them means to develop the services. This includes a clear policy statement, training for all staff and regular supervision and discussions in meetings about issues concerning minority ethnic groups.
  • Tuovinen, Hanna (Helsingin yliopisto, 2021)
    Avhandlingens syfte är att erhålla kunskap om erfarenheter av rasism och de rasistiska handlingsmönster som socialarbetare märker i sitt arbete samt på vilket sätt socialarbetare upplever att de kan påverka rasism. Materialet består av två fokusgruppintervjuer, som hölls i mars 2021. Deltagarna bestod av socialarbetare med erfarenhet av klientarbete och som hade intresse att diskutera frågor om rasism i socialt arbete. Efter en genomgång av olika teorier om rasism har jag valt att använda Dominellis (1997) anti-rasistiska teori om undvikande strategier, vars syfte är att utveckla anti-rasistiska strategier för socialt arbete. Enligt Dominelli (1997, 125) upprätthåller alla vita rasism genom samverkan med institutionell och kulturell rasism. Med ”alla vita” hänvisar Dominelli även till socialarbetare som omedvetet kan upprätthålla rasism i sitt vardagliga arbete. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys. Utgående från analysen har jag konstruerat tre diskurser. Den första diskursen, idealet att bekämpa rasism, har jag delat in i socialarbetarens roll och utmaningar till anti-rasistiskt socialt arbete. Diskursen präglas av å ena sidan socialarbetarnas vilja att göra förändring men å andra sidan socialarbetarutbildningens avsaknad av kurser om rasism samt arbetsplatsernas sätt att inte aktivt motarbeta eller diskutera rasism. Den andra diskursen, den gömda strukturella rasismen och den outvecklade rasismdiskussionen, delade jag in i tre underkategorier: synen på rasism, den rådande samtalskulturen och reflektion kring varför det är svårt att tala om rasism. Diskursen präglas av att rasismen i Finland kom att konstrueras som gömd och osynlig, den rådande samtalskulturen sågs som icke-konstruktiv och tung och socialarbetarna berättade att deras resurser inte alltid räcker till att motarbeta rasism. Socialarbetarna speciellt i den första gruppintervjun uttryckte oro över utvecklingen av den allmänna rasismdiskussionen, vilken karaktäriserades som negativ och rå. Varför det är svårt att tala om rasism har inget entydigt svar. Å ena sidan upplevde socialarbetarna att motarbetande av rasism är så pass tungt, att de noga måste överväga de egna resursernas tillräcklighet. Rasism konstruerades som ett känsligt ämne, vilket kräver rätt tid och plats för att diskuteras. Å andra sidan påpekade socialarbetarna att vitas fördelar framom svartas gör ämnet svårt att diskutera. Socialarbetarna berättade att de märkt av ojämlikheten i sina egna nätverk men även på arbetsplatsen, där till exempel en klient blivit nekad boende på grund av rasistiska fördomar. Den tredje diskursen, självgranskning och svårigheter att tackla rasism, delade jag in i rasistiska handlingsmönster som socialarbetarna identifierat och kritisk självreflektion. Socialarbetarna identifierade fyra olika nivåer av rasism under gruppintervjuerna: 1) mellan klient och klient, där klienten, ofta vit och finsk, anser sig ha mer rätt till stöd än en icke-vit klient, 2) mellan professionell och klient, där en professionell beter sig rasistiskt mot en icke-vit klient, 3) bland professionella, där de professionella beter sig rasistiskt mot andra professionella, samt 4) mellan klient och professionell, där en klient beter sig rasistiskt mot en icke-vit professionell. Under gruppintervjuerna beskrev socialarbetarna att de upplevde kritisk självreflektion som viktigt men även svårt, eftersom det kräver mod och vilja att fundera över det egna beteendet. Även stödet som fås av arbetsparet upplevdes betydelsefullt. Rasismen i socialt arbete i Finland kan utgående ifrån analysen tolkas som gömd och osynlig. Utifrån analysresultaten kan det konstateras att en aktivare och mer öppen diskussion om rasism behövs både inom socialt arbete på arbetsplatsen och redan inom socialarbetarutbildningen. Socialarbetarna som deltog i gruppintervjuerna tycker det är viktigt att tala om rasism men saknar kollektiva resurser och redskap för att motarbeta rasism i sitt vardagliga arbete.
  • Salonen, Sandra (Helsingin yliopisto, 2021)
    Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.
  • Södergård, Linda (2003)
    Syftet med avhandlingen var att försöka förstå betingelserna för socialt arbete med närståendevården på Åland genom att sätta in det i ett ekonomiskt, organisatoriskt, socialt och kulturellt sammanhang. Den åländska kontexten var av speciellt intresse. Utgångspunkten har främst varit att fokusera på hur arbetet med närståendevården löper i kommunerna samt vilka villkor arbetet i kommunerna har. Fokus lades också på hur central fråga närståendevården är för åländskt socialt arbete. Som avhandlingens teoretiska referensram fungerar en kontextuell utgångspunkt. Malcolm Paynes teori om hur socialt arbete konstrueras av politiska, sociala och ekonomiska förhållanden utgör huvudteorin. Ett kvalitativt närmandesätt har använts i den empiriska studien, därtill har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Analysmaterialet består av tio temaintervjuer med åländska socialsekreterare/socialarbetare. Resultatet visar att närståendevården utgör en liten del av socialsekreterarens/socialarbetarens vardag men att det hör till en av de angenämare uppgifterna. Faktorer som lagstiftning, kommunens ekonomi och politik bidrar till konstruerandet av det sociala arbetet tillsammans med klientelet och socialarbetaren. Den åländska kontexten i form av ett samhälle som kännetecknas av en befolkning med en stark identitet och ett starkt socialt nätverk bidrar också. Resultatet stöder således Paynes teori om konstruktionen av socialt arbete.
  • Svenfelt, Heidi (Helsingin yliopisto, 2021)
    Den ökade droganvändningen som varit påtaglig i Finland sedan 1990-talet har beskrivits som ett ”ungdomsfenomen” och lett till diskussioner gällande en eventuellt pågående normalisering av droganvändning bland unga finländare. Även i staden Jakobstad har normaliseringsfrågan varit aktuell i och med det fokus som riktades mot ungdomsbrottsligheten i staden år 2016. Trots att studier som tangerar aspekter av normalisering av droganvändning i Finland tidigare publicerats, har endast ett fåtal anlagt ett holistiskt perspektiv på eventuella normaliseringstendenser och även färre har genomförts med ungdomar som målgrupp. I och med vikten av att anpassa drogförebyggande interventioner till aktuella användningsmönster och attityder ter sig en studie med fokus på eventuella indikationer på en normalisering av droganvändning bland unga relevant. I avhandlingen granskas droganvändning bland niondeklassare i Jakobstad ur ett normaliseringsperspektiv. Niondeklassarnas användningsmönster, kunskaper samt attityder kartläggs och analyseras med Parker et al:s (1998, 2002) normaliseringstes som teoretisk referensram. Studiens syfte var således att ge övergripande bild av den rådande situationen vad gäller ungdomars droganvändning, kännedom och attityder samt reflektera över vad detta kan betyda för det drogförebyggande arbetet. Studien, som utfördes som en elektronisk enkätundersökning, besvarades av 176 svensk- och finskspråkiga niondeklassare i Jakobstad. Ur studiens resultat framkom tämligen få tecken på ett normaliserat förhållningssätt bland ungdomarna gentemot droganvändning. Majoriteten av niondeklassarna hade aldrig använt droger och uppvisade lite intresse för framtida experimentering. Största delen av deltagarna rapporterade även relativt negativa attityder gentemot droger. Vänners droganvändning stod i förhållande till elevernas nyfikenhet och attityder (droganvändning bland vänner var i samband med en ökad nyfikenhet och positivare attityder gentemot droger) och denna faktors betydelse för det drogförebyggande arbetet diskuteras. Samtidigt visar studien på att en del ungdomar verkar ha ett tolerant förhållningssätt gentemot cannabis (och även till lugnande, sömn- och smärtlindrande mediciner) och dessa resultats implikationer för det drogförebyggande arbetet lyfts fram.
  • Backström, Ralf Anders (2008)
    Detta arbete kan kallas för en fronetisk samtidsanalys (Flyvbjerg 2001, Noro 2004) beträffande diskussionen om ledarskap i socialt arbete under åren 1999-2006. Den fråga jag önskar granska genom materialet är på vilket sätt ledarskapet uppmärksammas som funktion eller professionell färdighet när man utvecklar socialt arbete. Hur beskrivs ledarskap och hur beaktas ledarskap i den socialpolitiska diskussionen? Beaktar man arbetets organisering och hur arbetet leds då man planerar förändringar inom socialpolitiska program och socialt arbete? Genom den fronetiska litteraturstudien försöker jag svara på frågan i vilken riktning socialt arbete och ledarskapet inom socialt arbete utvecklas. Den här genomförda fronetiska samtidsbeskrivningen baserar sig på litterära källor och egna erfarenheter av ledarskap inom socialt arbete. De litterära källorna kan indelas i tre grupper; ledarskapslitteratur, finländsk litteratur kring socialt arbete producerad främst under 1999-2006 och Tidskrifterna Janus 2000-2006 och Sosiaaliturva 2001-2006. Tidskrifetrna Janus och Sosiaaliturva har granskats systematiskt utgående från den modell som presenteras av Hart (1998). Den övriga socialpolitiska litteraturen används för att i en av Noro (2004) inspirerad samtidsanalys beskriva trender. Den fronetiska analysen som utgår från Flyvbjerg (2001) sammanfogar materialet till en helhet som besvarar de fronetiska frågorna. Antalet inlägg i Janus och Sosiaaliturva som explicit behandlar ledarskap och organisering som funktion var få. Ledningstekniska frågor ss. konkurrensutsättning och målstyrning finns med som bakgrundsvariabler då man beskriver den organisationskultur inom vilken verksamheten utförs. De citerade källorna är samstämmiga beträffande att nyliberalism och New Public Management (NPM) är centrala drivkrafter för den socialpolitiska utvecklingen i Finland under den aktuella tidsperioden (se bl.a. Juhila 2006 och Rajavaara 2007). Den operativa ledningens roll i socialt arbete förändras i och med marknadsanpassningen. Från att ha varit substansledare övergår man till att vara allmänledare där man leder arbetsprocesser och förändring. Ledarskapet ses som en profession man utbildas till och något myndigheterna vill satsa på. I början av 2000-talet verkar man inom socialt arbete ha svårt att anpassa sig till den nya retoriken och betoningen av ekonomisk rationalitet och processtänkande. Mot slutet av perioden börjar man i Sosiaaliturva påtala vikten av att definiera relevanta mätare för socialsektorn på den egna verksamhetens villkor. Man börjar anpassa ledarskapets och managerialismens redskap till den egna sektorns behov.
  • Westerling, Marika (2008)
    I denna pro gradu -avhandling utreds teaterns möjligheter att underlätta integrationen för invandrare. Kan teaterverksamhet hjälpa invandraren att komma till rätta i Finland? Kan teater öka utbytet mellan majoritetsbefolkningen och minoriteter? Har socialt arbete något att lära av teaterns metoder? Avhandlingen är en fallstudie med ett mångkulturellt teaterprojekt som fall. Kalevalaprojektet var en del av Monita, ett samarbetsprojekt i EU: s Equal-program med Kassandra ry som administratör. Kalevalaprojektet utmynnade i den mångkulturella föreställningen "Louhi, Louhempi...Kalevalan äidit" i maj 2006. Det främsta empiriska datat i denna kvalitativa undersökning består av intervjuer med sju personer från Kalevalaprojektet. Tre informanter var deltagare och fyra ingick i ledningsgruppen. En intervju utfördes som en gruppdiskussion, de övriga som halvstrukturerade temaintervjuer. Den offentliga integrationsdiskussionen tenderar att vara tämligen arbetslivsbetonad. Avsikten med denna avhandling är att tillföra integrationsdiskussionen ett nytt perspektiv som samtidigt kan ha relevans för det sociala arbetet. Begreppet solidarisk integration betonar ömsesidigheten i integrationsprocessen och öppnar möjligheter till en mera holistisk syn på integration. Forsander (2002), Suurpää (2002), Anis (2008) samt Uggerhöj (2006) är viktiga källor. Det empiriska materialet talar om invandrarens behov av människokontakter. Interaktion invandrare och finländare emellan upplevdes som viktig ur integrationssynpunkt. Kalevalaprojektet kom att främja en solidarisk integration, dels genom det kulturella utbytet inom gruppen och dels genom att synliggöra invandrarna och deras önskan att dela den finländska kulturen. Samtidigt efterlystes ett äkta intresse från majoritetsbefolkningens sida. Teaterverksamheten gav invandrarna bredare nätverk samt inblickar i den finska kulturen. Det helgjutna deltagande som krävs i teater skapar möjligheter till äkta möten med sig själv och andra. Engagemanget ledde till en känsla av att lyckas. Deltagarna betonade betydelsen av att få uttrycka sig. Teater, invandrare och socialt arbete är inte den vanligaste kombinationen idag. Rötterna till denna kombination finns emellertid redan i Jane Addams arbete i settlementrörelsen i början av 1900-talet. Empowerment-tanken i teaterarbetet återfinns i nutidens socialarbete i det som man kallar t.ex. ett partnerskapsförhållande eller samfundssocialarbete. Forskningsresultaten utmanar socialarbetare att se potentialen i invandrarna istället för att stämpla dem som offer eller integrationsobjekt. Det skulle även finnas utrymme och orsak till att utöka den konstnärliga verksamheten inom den sociala sektorn.
  • Lunabba, Harry (2007)
    Avsikten med avhandlingen är att studera på vilket sätt pojkars genus och pojkdom konstrueras i socialt arbete inom barnskydd och förklara samt beskriva pojkars barnskyddsprocesser. Frågeställningen är: Hur konstrueras pojkars klientskap i barnskyddsarbete och vilken betydelse har denna konstruktion för pojkar? Studiet baserar sig på två pojkars barnskyddsberättelser. Berättelserna uppfattas som den helhetsbild som socialarbetarna utgår ifrån i sitt arbete med ifrågavarande pojkar. Studiet genomfördes på två socialkontor i två olika kommuner. Förståelsen om pojkar och pojkars problemförhållanden bygger på genusforskning samt det s.k. nya barndomsperspektivet. Forskningsmetoden i avhandlingen är fallstudie. Materialet består av pojkars barnskyddsdokument. Dokumentationsmaterialet har dessutom kompletteras med intervju med socialarbetare. Intervjuerna med socialarbetare karakteriseras som vagt strukturerade temaintervjuer där utgångspunkten var att låta socialarbetarna självständigt berätta om sina tankar och erfarenheter om handläggningen av pojkarnas ärende. Materialet sammanställdes till en kronologisk struktur med hjälp av en tidsaxelanalys och därefter har materialet vidare utarbetats till en enhetlig berättelse. Materialet har analyserats genom en mönstermatchningsanalys och explikationsuppbyggnadsmodell. Mönstermatchningsanalys går ut på att man jämför anteciperade mönster med det empiriska materialet. I materialet framträdde två generella mönster. Pojkarnas problemförhållanden uppmärksammades och konstruerades främst utgående från händelser där pojkars beteende framträdda som aggressivt eller oroligt. Den övergripande konstruktionen av pojkarna var att de uppfattades som besvärliga. Det aggressiva och oroliga beteendemönstret framträdde i flera olika sammanhang och denna typ av beteende var också förekommande i de anmälningar som gjordes till barnskyddet gällande pojkarna. Det andra mönstret som var framträdande i pojkars barnskyddsberättelser var att pojkarna uppfattades som utmanande för det sociala arbetet inom barnskydd, eftersom socialarbetarna upplevde att den tillgängliga vården och servicen inte är tillräcklig eller annars lämplig för att tillgodose pojkarnas behov. Socialarbetarna hade svårigheter att erbjuda eller finna lämpliga eller passande serviceformer för pojkarna. Studiet visade att pojkars ställning inom barnskyddsarbete inte är hegemonisk och att det finns skäl att utveckla barnskyddets beredskap i att bemöta pojkars behov av service. Det framkom också att konstruktionen av pojkars genus är förekommande i barnskyddsarbete och denna konstruktion är av betydelse för utförandet av det praktiska sociala arbetet. Konstruktionen av pojkars genus har också betydelse i socialarbetarnas utvärdering av pojkars behov av skydd.
  • Lehtonen, Vera-Maria (2005)
    I min avhandling undersöker jag det krirainalpolitiska socialarbetet och den sociala synvinkeln inom ramen för ungdomsstraff. Ungdomsstraffet är en särskild straffpåföljd som utdöms till 15-17-åriga ungdomar som begått brott. Syftet med min forskning och min huvudsakliga forskningsfrågeställning berö frägan hur man i lagstiftning och i lagens förarbeten valt att definiera kriminalpolitiskt socialarbete och den sociala synvinkeln mom ramen för ungdomsstraffet. Jag inkluderar också i min forskningsfrägeställning frägan om ungdomsstraffet, som innehåller sociala inslag, kan anses mer ändamålsenligt och effektivt att tillärrpa än traditionella straffpåföljder för ungdomsbrottslingar som inte innehäller socialt betonade inslag. Som forskningsmetod har jag valt litteraturanalys, som innebär en analys av redan existerande skriftligt material genom om att tillämpa nya ideer och finna nya samband med metoden som hjälpmedel. Jag har också utnyttjat det teoretisk-begreppsliga perspektivet som innebär att tidigare definierade termer och begrepp brukas. Jag har närmat mig ungdomsbrottslighet som ett socialt fenomen. Jag har ocksä tillärrpat så kallade grundfrägor som forskningsmetod, i syfte att kunna avgränsa forskningsmaterialet och finna ett svar på min forskningsfrågeställning. I avhandlingen har jag närmat mig de krirrinalpolitiska lösningarna och socialarbetets roll för ungdomsbrottslingar från ett utvecklingsperspektiv. Mna centrala källor i forskningen har varit litteratur samt lagstiftning och lagberedningsdokument som berör ungdorrsstraffet. Det framkom i min forskning att ungdomsbrottet innehåller en starkt betonad social synvinkel och kriminalpolitiskt socialarbete i olika former. Den sociala synvinkeln och socialarbete innefattas innan ett ungdomsstraff utdöms och dä ungdomsstraffet verkställs. Socialarbete och den sociala synvinkelns beaktande ansvarar barnskyddet, Kriminalvärdsväsendet, äklagaren och domstolarna för. Socialarbete mom ramen för ungdomsstraffet bedrivs bl.a. vid uppgörande av personundersökning och verkställighetsplan saint i form av den övervakning och de olika kurser och program som ungdomsstraffet innehåller. Mna forskningsresultat tyder på att ungdomsstraffet ännu behöver utvecklas för aft vara mer effektivt. De största bristerna jag fann med straffet var avsaknaden av eftervårdnad för den unga, avsaknaden av mental- och rusvård som en del av straffet, ett delvis outvecklat myndighetssan>arbete sarrat straffets begränsade tillämpningsorrråde. Pä grund av de strakt betonade sociala inslagen i ungdomsstraff et, har jag komrait till konklusionen att straffet är ändandlsenligare att tillänpa än traditionella straffpåföljder som inte innefattar dessa inslag, med tanke pä att majoriteten av ungdomar som dörrs till ett ungdorrsstraff lider av social multiproblematik.
  • Lunabba, Harry Torsten (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, 2013)
    The aim of this thesis, is to realistically describe how the need for help and support among boys are expressed and recognized, as well as to show how relationships between boys and adults condition the way boys are approached in school. The analysis draws upon an ethnographic study that was conducted in two upper level-secondary schools in Helsinki. The field work took place from 1. September 2008 to 29. May 2009. The theoretical framework is based on Roy Bhaskar s and Margaret S.Archer's work on critical realism. In the analysis I have also employed Derek Layder s domain theory and Thomas J. Scheff's theory on social bonds. The study approaches two questions: (1.) How are boys' problems and need of support recognized in the everyday life activities in classrooms? (2.) How do relationships between adults and boys condition adults ability to recognize boys' problems in school and how do relationships condition the encounters between adults and boys in school? The first research question focuses on how boys' need for support are recognized in everyday practice in the classrooms. The offset is that supportive practices in schools derive from teachers observations of a problem within the everyday life setting in class. The second research question focuses on relationships between adults and boys in school, and on social encounters between boys and adults. The premise is that problems in schools can be defined as relational and that relationships condition everyday life encounters between adults and pupils in schools. The ethnographic description begins with an analysis of how boys' problems and need for support manifest themselves in the classroom. Observations from within the classroom walls help to make descriptions of everyday school-problems concrete. However, since classrooms are primarily social contexts constituted by individuals and relations between them and each classroom have its own social "setting," descriptions of problems that arise within a classroom, and the discussion of these descriptions, must be seen as "situated". That a given problem that arises in one classroom is concrete,does not mean that this problem exists - at least not in the same shape - outside this particular classroom. There are problems in classrooms that are more clearly linked to boys than to girls. Boys tend to show more problems regarding school motivation and have more problems with disturbing behavior. This does not mean that all problems regarding boys on classrooms are gender specific. Boys, just like girls, have various kinds of problems in class, and "boys" must be understood as a heterogenic category when it comes to problems in school. From a social relationship perspective, problems with boys in schools can be understood in terms of un-attuned or unsecure social bonds. An insecure relationship can be defined as constituted by either too tight or too loose bonds. Too loose bonds often manifest themselves in terms of indifference in the child - in particular towards school or towards adults in school. Another way in which "loose bonds" manifest themselves is by the pupil becoming invisible in class and lack social influence within social interplay in school. Adults' ability to recognize different pupils vary and some pupils are more commonly left unnoticed than others. Too tight bonds can be defined as conflicted relationships or as strained relationships. The conclusion of the relationally oriented study is that the quality of social bonds between students and adults effects adults' ability to recognize boys and encounter boys needs and desires. How boys experience welfare workers is also conditioned by the quality of social bonds between boys and welfare professionals. The study shows that there are three types of adult-boy relationships in school that do not enable constructive encounters between adults and boys. Boys' that are not taken seriously is a category of boys whose problems are not recognized as "real" problems. Motivational problems and boys reluctant attitudes towards schoolwork can be often viewed as a natural boy feature, and not as a real problem. Boys' who don't evoke feelings is another category of boys whose problems are unnoticed in school. The study suggests that the typical boy, who is neither particularly loud nor overly quiet, is often left unnoticed. Boys who do well do not evoke emotions within the everyday life in classrooms. The typical boy is easily regarded as someone who is doing just fine, in reference to the noisy and loud boys' and the silent poor boys. Boys who evoke negative emotions is a category of boys whose problems are mainly regarded as a problem for the class environment and not as a problem for the individual. Behavioral problems are often recognized in class, but it is common that interventions target the problem with the classroom environment and not the problem with the individual. The study concludes with a model that can be used to identify different qualities in social bonds between adults and pupils in school. The foundational thought of the model is that adults in schools can evaluate their relationships to pupils by reflecting on three elements in social relations. (1.) The level of insight: the extent to which the adult know about the individual life career of a pupil. (2.) The level of influence: the extent to which the adults' initiatives are recognized by the pupil. (3.) Emotional atmosphere: the quality of emotions that derives from the interplay between and an adult and a pupil.
  • Lindqvist, Ann-Marie (Helsingin yliopisto, 2014)
    The thesis describes how adults with learning disabilities are experiencing, creating and exercising their social citizenship. It concerns lived citizenship, understood as the meaning citizenship actually has in the persons lives and the ways in which the social and cultural background and material circumstances affect their lives as citizens. It is based on Ruth Lister's understanding of citizenship. The study approaches the following questions: How do people with learning disabilities experience their participation and how are obstacles and possibilities for their participation manifested in everyday life? What factors are important when people with learning disabilities are creating and exercising their citizenship in a housing context? The thesis posits itself within an ethnographic tradition and represents disability research where the users' and the professionals perspectives are highlighted. The thesis follows a tradition of research in social work that studies the living conditions for people in vulnerable positions and draws attention to their agency. Critical realism based on Roy Bhaskar and Berth Danermark gives the methodological guidelines for the thesis. To understand disability, critical realism and the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) provide the theoretical understanding with a focus on interaction between the individual and the environment. Knowledge production has been made in collaboration with a group of people with learning disabilities. The two empirical studies in the thesis are based on interviews with people with learning disabilities and professionals, participant observation and documents. The persons in the study exercise and create their citizenship in areas where they are dependent on how professionals view their work and their role. The study gives some evidence of the fact that both the professionals and the service users are trying to find new roles and new positions. The forums to exercise control over their everyday life are individual plans, formal face to face discussions and everyday informal discussions with staff. However, as service users the persons are unsure of their rights and obligations. Furthermore the persons are not always included in the discussions relating to them. Formulation of wishes and a positive self-relation can be seen as prerequisites when people create their citizenship. The size of the service units is relevant to the amount of control the service users can have over their lives, but what matters most is the professionals approach to work and spatial practice that takes into account opportunities for social interaction and privacy. In collective service units the professionals find it problematic to take into account all the service users´ individual needs while balancing between the rights and individual differences. Citizenship as status gives the rights and opportunities to get one s voice heard as an actor. But rights themselves are not sufficient. While the persons in the study have a will to control their lives they are on different levels, dependent on various degrees of support from the environment, in order to take an active role in the process of creating and exercising their citizenship. Negotiations on belonging and participation take place in interaction with the environment. The persons in the study benefit from supported decision making. It means being provided with information in a way that they understand and having professionals, who are familiar with alternative methods of communicating so as to reach a common understanding. The professionals reflective approach and the persons opportunity to receive support from professionals they have confidence in, make it possible to build up a joint reflection regarding processes where they actively create their citizenship. Key words: lived citizenship, people with learning disability, critical realism, everyday life experiences, ICF, participatory research.
  • Sandell, Valter (Helsingin yliopisto, 2020)
    This master’s thesis explores the links between social work and precarization and adjacent concepts, which is a rapidly growing field of interest in the scholarly literature in social work. The research is conducted as an integrative literature review consisting of 31 peer-reviewed publications in the field of social work. The theme is approached through two main research questions: 1) What are the links between social work and precarization that the scholarly literature in social work identifies and discusses? 2) How are the terms precarization, precariat and precarity conceptualized in the scholarly literature in social work? The conducted literature review shows that the conceptualizations in the examined scholarly literature vary and reflect the broader academic and political debate on precarization and adjacent concepts. The literature highly emphasize the political dimensions of precarization and adjacent concepts and their potential contribution to critical social work practices. The links between precarization and social work that the scholarly literature identifies are categorized in three main themes using a zooming perspective: precarization as a new societal context for social work, precarization from the perspective of the social worker, and social work with migrants with precarious legal status. In conclusion, the master’s thesis suggests that precarization is regarded a challenge for social work, but it also opens up space for transformative social change. The engagement with precarization and adjacent concepts contributes to social work by providing critical perspectives on the centrality of wage labor in social work, suggestions on the recalibration of critical and radical social work, and tools to analyze how the migration administration produces precarity among migrants and how this process challenges the nationally bound social work. Denna magisteravhandling undersöker kopplingarna mellan socialt arbete och prekarisering och närliggande koncept, ett område som i tilltagande takt blivit föremål för intresse i den vetenskapliga litteraturen i socialt arbete. Avhandlingen är en integrativ litteraturöversikt som består av 31 kvalitetsgranskade publikationer i socialt arbete. Jag närmar mig temat genom två centrala forskningsfrågor: 1) Vilka kopplingar mellan prekarisering och socialt arbete identifierar och diskuterar forskningen i socialt arbete? 2) Hur konceptualiserar forskningen i socialt arbete prekarisering och de närliggande begreppen prekaritet och prekariat? Litteraturöversikten visar att konceptualiseringarna varierar och reflekterar den bredare akademiska och politiska debatten om prekarisering och närliggande koncept. Litteraturen betonar starkt de politiska dimensionerna i prekarisering och närliggande koncept och deras potentiella kontribution till kritiska praktiker i socialt arbete. Kopplingarna mellan prekarisering och socialt arbete som den vetenskapliga litteraturen identifierar är kategoriserade i tre teman som jag analyserar ur ett zoomningsperspektiv: prekarisering som ny samhällelig kontext för socialt arbete, prekarisering ur socialarbetarperspektiv och socialt arbete med migranter med prekärt juridiskt status. Sammanfattningsvis föreslår magisteravhandlingen att prekarisering betraktas som en utmaning för socialt arbete men skapar även utrymme för transformativ social förändring. Engagemanget med prekarisering och närliggande koncept kontribuerar till socialt arbete genom att erbjuda kritiska perspektiv på lönearbetets centralitet i socialt arbete, förslag på förkovran av kritiskt och radikalt socialt arbete samt redskap för att analysera hur migrationsadministrationen producerar prekaritet bland migranter och hur denna process utmanar det nationellt inramade socialarbetet.
  • Eriksson, Pia (Helsingin yliopisto, 2016)
    In Finnish society, family creation is usually considered a private matter, whereas child protection is considered a public matter. In the adoption process these two matters intertwine, and prospective adoptive parents face the tensions which arise from this when becoming pre-adoption clients in social services. The power dynamics between prospective adoptive parents as clients and the professionals in this process have rarely been of interest, despite power being an integral to social work. Furthermore, the emotions of encounters between clients and professionals in social work settings have largely been overlooked in research. Though professionals are important facilitators in making crucial decisions about the creation of families in the inter-county adoption process, the client-professional relationship has only been studied to a minor extent in this institutional setting. This study investigates the context of statutory pre- adoption services of pre-adoption counselling (assessment and preparation) and mediation in inter-country adoption in Finland as a receiving country. The study conveys user perspectives of prospective adoptive parents and enhances the understanding of the institutional setting of pre- adoption services by utilizing the concepts of emotion, power, social interaction and service satisfaction. The study examines how prospective adoptive parents experience and account for statutory pre-adoption services from their client position, and how emotions and power intertwine in social interaction in the pre-adoption context. Finally, it contextualizes the experiences of prospective adoptive parents within broader social work and intercountry adoption discussions. This study applies a broad methodological approach, using survey derived data (N=1451) and narrative interviews (N=19). The overarching theoretical perspectives are those of narrativity, a horizontal view of knowledge production, and a reflexive methodology. The survey data was analysed using logistic regression and content analysis, whereas the interviews were analysed by way of thematic narrative analysis. The study showed that 81.7% of adoptive parents were satisfied with the pre-adoption counselling they had received. This service satisfaction was best explained on the interpersonal level in the relationship between client and professional. However, consequent analysis of the institutional setting indicated that stressful emotions are common among prospective adoptive parents. The findings suggest that an experience of fear was connected with the risk of the loss of a wanted child through either rejection in the assessment procedure or a termination of the adoption process. A gatekeeping function of the professionals is seen to be present throughout the whole pre-adoption process, and a power asymmetry was perceived by the prospective adoptive parent through different controlling practices. In combination with a sense of loss of control in their vulnerable client position and a dependency on the system, emotions of anger and fear were also experienced. The study showed that prospective adoptive parents use different strategies in their social interactions with professionals to navigate this institutional setting. However, stressful emotions and the resulting strategic actions can pose a challenge to establishing a trustful relationship with professionals, which is important in terms of service delivery. Prospective adoptive parents balance their anxiety and hope in the process through their own emotional engagement, but the study also identified the professionals as key actors in diminishing stressful emotions in the setting. Two different but converging discourses were identified in the interview data, as an emotional discourse of wanting a child , and a cognitive discourse of providing a home . These reflected a difference in primary aims between the client and professional, and were further found to be influenced by the knowledge orders of adult-driven Western reproduction, and child-centered child protection. The implications of the study suggest an acknowledgment of dependency, vulnerability and emotion among the prospective adoptive parents, as well as a need for client participation in creating a common understanding and a more dialogical set of practices. On a global level and as a social work practice, adoption services need to be brought closer to a child protection aim.
  • Savander, Jonas (Helsingin yliopisto, 2020)
    Det finländska basinkomstförsöket genomfördes 2017–2018, försöket var en del av statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram och syftet med försöket var att få information om hur socialskyddet kunde förnyas och effektiveras. Magisteravhandlingen undersöker hur diskussionen kring det finländska basinkomstexperimentet som genomfördes 2017–2018 ser ut i finländsk media. Forskningsfrågorna magisteravhandlingen söker svar på är: ”Vilka konkurrerande diskurser förekommer i diskussionen och nyhetsrapporteringen kring det finländska basinkomstförsöket under åren 2017–2019?” och ”Hurdan bild förmedlas av basinkomstförsökets deltagare i media och diskussionen på social media?”. Avhandlingens material består av nyhetsartiklar publicerade mellan åren 2017–2019 vilka handlar om basinkomstförsöket samt diskussinlägg som diskuterat artiklarna på social media. Artiklarna är 12 till antalet och publicerade av Yle, Iltalehti och Helsingin Sanomat. Diskussionsinläggen utgör totalt 659 stycken. Materialet analyserades med diskursanalys och kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har kritisk teori och ett kritiskt perspektiv tillämpats. Resultaten i magisteravhandlingen tyder på att diskussionen i media bestått av flertal konkurrerande diskurser kring basinkomst och basinkomstexperimentet. De olika diskurserna betonade olika aspekter av basinkomstförsökets genomförande och resultat. I analysen identifieras tre huvuddiskurser som betonar olika aspekter av basinkomstdiskussionen. Första huvuddiskursen betonade sysselsättning och arbetsliv. Andra handlade om hur en basinkomst förhåller sig till byråkrati och myndighetsarbete. Tredje diskursen handlade om hur hälsa och en basinkomst samspelar och förhåller sig till varandra. Analysen av materialet tyder på en ideologisk motsättning mellan dem som anser att basinkomstens syfte är att förbättra livskvalitet hos medborgarna och mellan dem som anser att basinkomstens främsta syfte är att förbättra sysselsättningen, vara ekonomiskt lönsam och minska byråkrati.
  • Roininen, Tommy Juhani (2008)
    Syftet för denna undersökning var att få veta hur manliga socialarbetare inom psykiatrin ser på manlig yrkesidentitet med utgångspunkt i deras yrkesval. I undersökningen analyserades orsakerna till att männen valde socialarbetaryrket, informanternas uppfattning av den manliga yrkesidentiteten samt hur de som manliga socialarbetre såg på stereotypier och fördomar mot män. Vidare ombads männen beskriva deras utbildning och arbetsuppgifter samt förmän och medarbetare. I min forskningsuppgift utgick jag från Rosabeth Moss Kanters teori att människor i minoritetsposition, oavsett vilken kategori de tillhör, får problem i arbetslivet. Min fråga var: Gäller denna även manliga socialarbetare inom ett kvinnoyrke? Den teoretiska utgångspunkterna för undersökningen innefattade framförallt genusperspektiv och teorier om minoriteter i arbetslivet. Inom dessa ses genus och formandet av manlig yrkesidentitet som något historiskt och socialt skapat och inte bundet av biologiska bestämningar. Undersökningsmaterialet har samlats in med kvalitativa forskningsmetoder genom att göra halvstrukturerade temaintervjuer med sex manliga socialarbetre inom psykiatriska specialsjukvården. Intervjuerna bandades och transkriberades var efter jag gjorde en genomgång av intervjuerna och utvecklade teman efter det. Materialet klassificerades och analyserades genom att jämföra materialets olika delar med varandra. Man kan inte ge några generella svar på frågan om manlig yrkesidentitet utgående från resultten. I undersökningen framgick att den manliga yrkesidentiteten byggts upp individuellt och har olika betydelser för var och en av de manliga socialarbetarna som intervjuats för undersökningen. Man kunde se till en viss grad dock att manliga socialarbetare som minoritet får problem iarbetslivet. I resultaten kom också fram att deras maskulinitet, sexualitet och val av yrke hade ifrågasatts. En av de centralaste upptäckterna i undersökningen var vikten av manliga socialarbetares och manliga klienters samarbete. De manliga socialarbetarna såg sig själva vara i en central position för att manliga klienter skulle bli hörda och sedda. En annan upptäckt var de manliga socialarbetarnas roll i en kvinnodominerad arbetsgemenskap. Fast männen hade fått positiv uppmärksamhet så var de oavsett inte i en central position i den egna arbetsgemenskapens sociala nätverk.