Ett viktigt mål inom äldrepolitiken som social- och hälsovårdsministeriet har satt upp har varit att satsa på att främja de äldres välbefinnande, deras rätt till ett självständigt liv och egen aktivitet. De äldre ska kunna bo tryggt hemma så länge det är möjligt. Närståendevården anses vara ett viktigt alternativ för den växande skara äldre samtidigt som den offentliga servicen minskar. År 2012 ska 91-92 procent av den äldrebefolkningen bo kvar hemma och 5-6 procent av över 75 år fyllda ska få stöd för närståendevård. Man uppskattar att 300 000 närståendevårdare tar hand om en anhörig och av dessa är över 26 000 inom kommunal närståendevård. Mitt intresse för närståendevården tar sin utgångspunkt till min nuvarande arbetsplats och jag har valt att forska i min egen arbetsgemenskap, svensk socialservice, enheten för äldreomsorg. Socialarbetarna och socialhandledarna har tidigare prövat på pararbete att med hjälp av med förebyggande socialt arbete kunna göra interventioner för att stöda familjerna. Men hur formar sig pararbetet och vilka element består det av? Vad innebär processen? Forskningsproblemet har stigit fram ur det praktiska arbetet och jag utför aktionsforskning som en samverkande undersökning. Den främsta metoden är fokusgruppsdiskussioner. Man kan använda aktionsforskning till att utveckla det egna arbetet och den egna arbetsgemenskapen. Studien visar att fokusgruppsdiskussionerna gav en större förståelse för pararbetet. Att bli närståendevårdare är en process som tar lång tid. Att öppna dörren för myndigheter är för många närståendevårdarfamiljer en ny situation. I fokusgruppsdiskussionerna steg nya kritiska element upp. Var går gränsen för den etiska och moraliska aspekten då den ena i ett äldre par inte orkar vårda den andra? I närståendevårdarfamiljerna kan uppstå svåra situationer när t.ex. klienten har en svår demenssjukdom eller då det är fråga om vanskötsel av klienten. Deltagarna diskuterade de diffusa rollerna i pararbetet. Speciellt socialarbetarens diffusa roll lyftes upp. En medvetenhet om ett tydligt behov av att utveckla arbetssätten och arbetsmetoderna inom gruppen uppstod. De centrala källorna för min studie är Saarenheimo & Pietilä (2005), Vilkko, Anni (2005, 2006), Lymbery, Mark (2007) och Salonen (2001).

Tiivistelmä/Referat – Abstract Magisteravhandlingen undersöker hur socialarbetare reflekterar över betydelsen av normer och normalitet i barnskyddsarbetet samt ifall kritisk reflektion förekommer i socialarbetares sätt att resonera kring normer och normalitet. Avhandlingen utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv och riktar fokus även mot vilken inverkan olika tillhörighetskategorier, så som kön och etnicitet, har. Avhandlingen närmar sig tematiken genom kvalitativa intervjuer med 8 socialarbetare inom barnskyddet. Med hjälp av två vinjetter undersöks inledningsvis vilken betydelse tillhörighetskategorier har i socialarbetares bedömningar av fiktiva barnskyddsfall. Samtidigt som socialarbetarna ger uttryck för uppfattningen att tillhörighetskategorier inte bör inverka på arbetet, pekar avhandlingen ändå på en inverkan av kön och etnicitet på socialarbetarnas bedömningar. Även mera allmänt anser deltagarna i studien att egna uppfattningar om det normala, inte bör påverka det praktiska arbetet. Normer på meso- och makronivå, så som praxis inom arbetsgemenskapen och lagstiftningar samt allmänna uppfattningar i samhället om barn och barns bästa, är dock enligt socialarbetarna av stor betydelse i arbetet. Reflektion i barnskyddsarbetet beskrivs av socialarbetarna främst handla om att fundera kring olika tillvägagångssätt eller handlingsalternativ i specifika klientfall. Reflektionen beskrivs av socialarbetarna dessutom främst ske tillsammans med andra inom arbetsgemenskapen. Kritisk reflektion i den bemärkelse som litteraturen på området beskriver den, förekommer i ganska liten utsträckning under intervjuerna. Samtliga socialarbetare beskriver objektivitet i arbetet som något eftersträvansvärt, vilket delvis verkar försvåra en kritisk reflektion. Det förekommer ändå enskilda fragment av kritisk reflektion, främst en reflektion kring hur egna uppfattningar, känslor och värderingar riskerar påverka arbetet. Det verkar dock finnas en vilja hos socialarbetarna att reflektera kritiskt i högre utsträckning. På grund av hög arbetsbelastning och bristande arbetshälsa, beskriver dock socialarbetarna hur de inte i deras nuvarande situation upplever det vara möjligt. Avhandlingen visar att socialarbetarna har en vilja och ett intresse att utveckla sin reflektiva förmåga, samt att reflektion anses utgöra en viktig del av barnskyddsarbetet.

Social work is today faced with a bigger diversity in society and ethnically mixed client groups. Mainstream social work methods are not always enough to meet the needs of all these new client groups. Therefore, social work has to develop its practices to be able to meet the challenges of the multi-ethnic society. The aim of this study is to compare how social work in England and Finland has responded to its minority ethnic clients, what policies and practices are developed. The study is a case study of social work in two local areas, namely the London borough of Islington in England and the city of Vantaa in Finland. The study material consists of semi-structured interviews with twelve social workers from different social service departments in Islington and Vantaa and of policy and practice documents. The study is a qualitative study and the interview material is analysed by using grounded theory (Strauss & Corbin 1990) and comparative methodology (Miles & Huberman 1994). A comparative framework was developed firstly by comparing different concepts used in each country concerning social work and minority ethnic groups, secondly by examining the situation of the minority ethnic groups in each country and finally by using theoretical literature for analysing the study material. The theoretical framework was mainly developed by theories about minority political ideologies (Ely and Denney 1989), theories about ethnic identity (Liebkind 1992, Hutnik 1991) and by a multicultural awareness framework (Matinheikki-Kokko 1997). The results of the study show that both countries have developed some responses to take into account the needs of minority ethnic clients. However, in Vantaa the process has just recently started. In Vantaa the services are based on an equality principle, which means in Finnish conditions that all clients are given the same kind of services. This has shown to be problematic as the service are often based on majority needs, which does not support minority groups. The effects might be the opposite, that is assimilationist. In Islington the social workers strive also for equality, but the starting point is more pluralistic, as the social workers attempt to take into account cultural background when providing services. The study showed also the importance of a clearly stated policy, which particularly takes into account minority ethnic groups. The policy has to be clearly outlined for all staff and even for clients. To put policy into practice means that it has to be effectively implemented. This means firstly that the whole social service department has to be aware of the needs of minority ethnic groups and of adequate intervention strategies to meet the needs. Secondly, the social workers have to be aware of the situation of their minority ethnic clients. This means that the social workers cannot be left alone with the responsibility to improve services. The social service department has to support the social workers by providing them means to develop the services. This includes a clear policy statement, training for all staff and regular supervision and discussions in meetings about issues concerning minority ethnic groups.

Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.

Den ökade droganvändningen som varit påtaglig i Finland sedan 1990-talet har beskrivits som ett ”ungdomsfenomen” och lett till diskussioner gällande en eventuellt pågående normalisering av droganvändning bland unga finländare. Även i staden Jakobstad har normaliseringsfrågan varit aktuell i och med det fokus som riktades mot ungdomsbrottsligheten i staden år 2016. Trots att studier som tangerar aspekter av normalisering av droganvändning i Finland tidigare publicerats, har endast ett fåtal anlagt ett holistiskt perspektiv på eventuella normaliseringstendenser och även färre har genomförts med ungdomar som målgrupp. I och med vikten av att anpassa drogförebyggande interventioner till aktuella användningsmönster och attityder ter sig en studie med fokus på eventuella indikationer på en normalisering av droganvändning bland unga relevant. I avhandlingen granskas droganvändning bland niondeklassare i Jakobstad ur ett normaliseringsperspektiv. Niondeklassarnas användningsmönster, kunskaper samt attityder kartläggs och analyseras med Parker et al:s (1998, 2002) normaliseringstes som teoretisk referensram. Studiens syfte var således att ge övergripande bild av den rådande situationen vad gäller ungdomars droganvändning, kännedom och attityder samt reflektera över vad detta kan betyda för det drogförebyggande arbetet. Studien, som utfördes som en elektronisk enkätundersökning, besvarades av 176 svensk- och finskspråkiga niondeklassare i Jakobstad. Ur studiens resultat framkom tämligen få tecken på ett normaliserat förhållningssätt bland ungdomarna gentemot droganvändning. Majoriteten av niondeklassarna hade aldrig använt droger och uppvisade lite intresse för framtida experimentering. Största delen av deltagarna rapporterade även relativt negativa attityder gentemot droger. Vänners droganvändning stod i förhållande till elevernas nyfikenhet och attityder (droganvändning bland vänner var i samband med en ökad nyfikenhet och positivare attityder gentemot droger) och denna faktors betydelse för det drogförebyggande arbetet diskuteras. Samtidigt visar studien på att en del ungdomar verkar ha ett tolerant förhållningssätt gentemot cannabis (och även till lugnande, sömn- och smärtlindrande mediciner) och dessa resultats implikationer för det drogförebyggande arbetet lyfts fram.

Detta arbete kan kallas för en fronetisk samtidsanalys (Flyvbjerg 2001, Noro 2004) beträffande diskussionen om ledarskap i socialt arbete under åren 1999-2006. Den fråga jag önskar granska genom materialet är på vilket sätt ledarskapet uppmärksammas som funktion eller professionell färdighet när man utvecklar socialt arbete. Hur beskrivs ledarskap och hur beaktas ledarskap i den socialpolitiska diskussionen? Beaktar man arbetets organisering och hur arbetet leds då man planerar förändringar inom socialpolitiska program och socialt arbete? Genom den fronetiska litteraturstudien försöker jag svara på frågan i vilken riktning socialt arbete och ledarskapet inom socialt arbete utvecklas. Den här genomförda fronetiska samtidsbeskrivningen baserar sig på litterära källor och egna erfarenheter av ledarskap inom socialt arbete. De litterära källorna kan indelas i tre grupper; ledarskapslitteratur, finländsk litteratur kring socialt arbete producerad främst under 1999-2006 och Tidskrifterna Janus 2000-2006 och Sosiaaliturva 2001-2006. Tidskrifetrna Janus och Sosiaaliturva har granskats systematiskt utgående från den modell som presenteras av Hart (1998). Den övriga socialpolitiska litteraturen används för att i en av Noro (2004) inspirerad samtidsanalys beskriva trender. Den fronetiska analysen som utgår från Flyvbjerg (2001) sammanfogar materialet till en helhet som besvarar de fronetiska frågorna. Antalet inlägg i Janus och Sosiaaliturva som explicit behandlar ledarskap och organisering som funktion var få. Ledningstekniska frågor ss. konkurrensutsättning och målstyrning finns med som bakgrundsvariabler då man beskriver den organisationskultur inom vilken verksamheten utförs. De citerade källorna är samstämmiga beträffande att nyliberalism och New Public Management (NPM) är centrala drivkrafter för den socialpolitiska utvecklingen i Finland under den aktuella tidsperioden (se bl.a. Juhila 2006 och Rajavaara 2007). Den operativa ledningens roll i socialt arbete förändras i och med marknadsanpassningen. Från att ha varit substansledare övergår man till att vara allmänledare där man leder arbetsprocesser och förändring. Ledarskapet ses som en profession man utbildas till och något myndigheterna vill satsa på. I början av 2000-talet verkar man inom socialt arbete ha svårt att anpassa sig till den nya retoriken och betoningen av ekonomisk rationalitet och processtänkande. Mot slutet av perioden börjar man i Sosiaaliturva påtala vikten av att definiera relevanta mätare för socialsektorn på den egna verksamhetens villkor. Man börjar anpassa ledarskapets och managerialismens redskap till den egna sektorns behov.

Avsikten med avhandlingen är att studera på vilket sätt pojkars genus och pojkdom konstrueras i socialt arbete inom barnskydd och förklara samt beskriva pojkars barnskyddsprocesser. Frågeställningen är: Hur konstrueras pojkars klientskap i barnskyddsarbete och vilken betydelse har denna konstruktion för pojkar? Studiet baserar sig på två pojkars barnskyddsberättelser. Berättelserna uppfattas som den helhetsbild som socialarbetarna utgår ifrån i sitt arbete med ifrågavarande pojkar. Studiet genomfördes på två socialkontor i två olika kommuner. Förståelsen om pojkar och pojkars problemförhållanden bygger på genusforskning samt det s.k. nya barndomsperspektivet. Forskningsmetoden i avhandlingen är fallstudie. Materialet består av pojkars barnskyddsdokument. Dokumentationsmaterialet har dessutom kompletteras med intervju med socialarbetare. Intervjuerna med socialarbetare karakteriseras som vagt strukturerade temaintervjuer där utgångspunkten var att låta socialarbetarna självständigt berätta om sina tankar och erfarenheter om handläggningen av pojkarnas ärende. Materialet sammanställdes till en kronologisk struktur med hjälp av en tidsaxelanalys och därefter har materialet vidare utarbetats till en enhetlig berättelse. Materialet har analyserats genom en mönstermatchningsanalys och explikationsuppbyggnadsmodell. Mönstermatchningsanalys går ut på att man jämför anteciperade mönster med det empiriska materialet. I materialet framträdde två generella mönster. Pojkarnas problemförhållanden uppmärksammades och konstruerades främst utgående från händelser där pojkars beteende framträdda som aggressivt eller oroligt. Den övergripande konstruktionen av pojkarna var att de uppfattades som besvärliga. Det aggressiva och oroliga beteendemönstret framträdde i flera olika sammanhang och denna typ av beteende var också förekommande i de anmälningar som gjordes till barnskyddet gällande pojkarna. Det andra mönstret som var framträdande i pojkars barnskyddsberättelser var att pojkarna uppfattades som utmanande för det sociala arbetet inom barnskydd, eftersom socialarbetarna upplevde att den tillgängliga vården och servicen inte är tillräcklig eller annars lämplig för att tillgodose pojkarnas behov. Socialarbetarna hade svårigheter att erbjuda eller finna lämpliga eller passande serviceformer för pojkarna. Studiet visade att pojkars ställning inom barnskyddsarbete inte är hegemonisk och att det finns skäl att utveckla barnskyddets beredskap i att bemöta pojkars behov av service. Det framkom också att konstruktionen av pojkars genus är förekommande i barnskyddsarbete och denna konstruktion är av betydelse för utförandet av det praktiska sociala arbetet. Konstruktionen av pojkars genus har också betydelse i socialarbetarnas utvärdering av pojkars behov av skydd.

The aim of this thesis, is to realistically describe how the need for help and support among boys are expressed and recognized, as well as to show how relationships between boys and adults condition the way boys are approached in school. The analysis draws upon an ethnographic study that was conducted in two upper level-secondary schools in Helsinki. The field work took place from 1. September 2008 to 29. May 2009. The theoretical framework is based on Roy Bhaskar s and Margaret S.Archer's work on critical realism. In the analysis I have also employed Derek Layder s domain theory and Thomas J. Scheff's theory on social bonds. The study approaches two questions: (1.) How are boys' problems and need of support recognized in the everyday life activities in classrooms? (2.) How do relationships between adults and boys condition adults ability to recognize boys' problems in school and how do relationships condition the encounters between adults and boys in school? The first research question focuses on how boys' need for support are recognized in everyday practice in the classrooms. The offset is that supportive practices in schools derive from teachers observations of a problem within the everyday life setting in class. The second research question focuses on relationships between adults and boys in school, and on social encounters between boys and adults. The premise is that problems in schools can be defined as relational and that relationships condition everyday life encounters between adults and pupils in schools. The ethnographic description begins with an analysis of how boys' problems and need for support manifest themselves in the classroom. Observations from within the classroom walls help to make descriptions of everyday school-problems concrete. However, since classrooms are primarily social contexts constituted by individuals and relations between them and each classroom have its own social "setting," descriptions of problems that arise within a classroom, and the discussion of these descriptions, must be seen as "situated". That a given problem that arises in one classroom is concrete,does not mean that this problem exists - at least not in the same shape - outside this particular classroom. There are problems in classrooms that are more clearly linked to boys than to girls. Boys tend to show more problems regarding school motivation and have more problems with disturbing behavior. This does not mean that all problems regarding boys on classrooms are gender specific. Boys, just like girls, have various kinds of problems in class, and "boys" must be understood as a heterogenic category when it comes to problems in school. From a social relationship perspective, problems with boys in schools can be understood in terms of un-attuned or unsecure social bonds. An insecure relationship can be defined as constituted by either too tight or too loose bonds. Too loose bonds often manifest themselves in terms of indifference in the child - in particular towards school or towards adults in school. Another way in which "loose bonds" manifest themselves is by the pupil becoming invisible in class and lack social influence within social interplay in school. Adults' ability to recognize different pupils vary and some pupils are more commonly left unnoticed than others. Too tight bonds can be defined as conflicted relationships or as strained relationships. The conclusion of the relationally oriented study is that the quality of social bonds between students and adults effects adults' ability to recognize boys and encounter boys needs and desires. How boys experience welfare workers is also conditioned by the quality of social bonds between boys and welfare professionals. The study shows that there are three types of adult-boy relationships in school that do not enable constructive encounters between adults and boys. Boys' that are not taken seriously is a category of boys whose problems are not recognized as "real" problems. Motivational problems and boys reluctant attitudes towards schoolwork can be often viewed as a natural boy feature, and not as a real problem. Boys' who don't evoke feelings is another category of boys whose problems are unnoticed in school. The study suggests that the typical boy, who is neither particularly loud nor overly quiet, is often left unnoticed. Boys who do well do not evoke emotions within the everyday life in classrooms. The typical boy is easily regarded as someone who is doing just fine, in reference to the noisy and loud boys' and the silent poor boys. Boys who evoke negative emotions is a category of boys whose problems are mainly regarded as a problem for the class environment and not as a problem for the individual. Behavioral problems are often recognized in class, but it is common that interventions target the problem with the classroom environment and not the problem with the individual. The study concludes with a model that can be used to identify different qualities in social bonds between adults and pupils in school. The foundational thought of the model is that adults in schools can evaluate their relationships to pupils by reflecting on three elements in social relations. (1.) The level of insight: the extent to which the adult know about the individual life career of a pupil. (2.) The level of influence: the extent to which the adults' initiatives are recognized by the pupil. (3.) Emotional atmosphere: the quality of emotions that derives from the interplay between and an adult and a pupil.

This master’s thesis explores the links between social work and precarization and adjacent concepts, which is a rapidly growing field of interest in the scholarly literature in social work. The research is conducted as an integrative literature review consisting of 31 peer-reviewed publications in the field of social work. The theme is approached through two main research questions: 1) What are the links between social work and precarization that the scholarly literature in social work identifies and discusses? 2) How are the terms precarization, precariat and precarity conceptualized in the scholarly literature in social work? The conducted literature review shows that the conceptualizations in the examined scholarly literature vary and reflect the broader academic and political debate on precarization and adjacent concepts. The literature highly emphasize the political dimensions of precarization and adjacent concepts and their potential contribution to critical social work practices. The links between precarization and social work that the scholarly literature identifies are categorized in three main themes using a zooming perspective: precarization as a new societal context for social work, precarization from the perspective of the social worker, and social work with migrants with precarious legal status. In conclusion, the master’s thesis suggests that precarization is regarded a challenge for social work, but it also opens up space for transformative social change. The engagement with precarization and adjacent concepts contributes to social work by providing critical perspectives on the centrality of wage labor in social work, suggestions on the recalibration of critical and radical social work, and tools to analyze how the migration administration produces precarity among migrants and how this process challenges the nationally bound social work. Denna magisteravhandling undersöker kopplingarna mellan socialt arbete och prekarisering och närliggande koncept, ett område som i tilltagande takt blivit föremål för intresse i den vetenskapliga litteraturen i socialt arbete. Avhandlingen är en integrativ litteraturöversikt som består av 31 kvalitetsgranskade publikationer i socialt arbete. Jag närmar mig temat genom två centrala forskningsfrågor: 1) Vilka kopplingar mellan prekarisering och socialt arbete identifierar och diskuterar forskningen i socialt arbete? 2) Hur konceptualiserar forskningen i socialt arbete prekarisering och de närliggande begreppen prekaritet och prekariat? Litteraturöversikten visar att konceptualiseringarna varierar och reflekterar den bredare akademiska och politiska debatten om prekarisering och närliggande koncept. Litteraturen betonar starkt de politiska dimensionerna i prekarisering och närliggande koncept och deras potentiella kontribution till kritiska praktiker i socialt arbete. Kopplingarna mellan prekarisering och socialt arbete som den vetenskapliga litteraturen identifierar är kategoriserade i tre teman som jag analyserar ur ett zoomningsperspektiv: prekarisering som ny samhällelig kontext för socialt arbete, prekarisering ur socialarbetarperspektiv och socialt arbete med migranter med prekärt juridiskt status. Sammanfattningsvis föreslår magisteravhandlingen att prekarisering betraktas som en utmaning för socialt arbete men skapar även utrymme för transformativ social förändring. Engagemanget med prekarisering och närliggande koncept kontribuerar till socialt arbete genom att erbjuda kritiska perspektiv på lönearbetets centralitet i socialt arbete, förslag på förkovran av kritiskt och radikalt socialt arbete samt redskap för att analysera hur migrationsadministrationen producerar prekaritet bland migranter och hur denna process utmanar det nationellt inramade socialarbetet.

Det finländska basinkomstförsöket genomfördes 2017–2018, försöket var en del av statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram och syftet med försöket var att få information om hur socialskyddet kunde förnyas och effektiveras. Magisteravhandlingen undersöker hur diskussionen kring det finländska basinkomstexperimentet som genomfördes 2017–2018 ser ut i finländsk media. Forskningsfrågorna magisteravhandlingen söker svar på är: ”Vilka konkurrerande diskurser förekommer i diskussionen och nyhetsrapporteringen kring det finländska basinkomstförsöket under åren 2017–2019?” och ”Hurdan bild förmedlas av basinkomstförsökets deltagare i media och diskussionen på social media?”. Avhandlingens material består av nyhetsartiklar publicerade mellan åren 2017–2019 vilka handlar om basinkomstförsöket samt diskussinlägg som diskuterat artiklarna på social media. Artiklarna är 12 till antalet och publicerade av Yle, Iltalehti och Helsingin Sanomat. Diskussionsinläggen utgör totalt 659 stycken. Materialet analyserades med diskursanalys och kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har kritisk teori och ett kritiskt perspektiv tillämpats. Resultaten i magisteravhandlingen tyder på att diskussionen i media bestått av flertal konkurrerande diskurser kring basinkomst och basinkomstexperimentet. De olika diskurserna betonade olika aspekter av basinkomstförsökets genomförande och resultat. I analysen identifieras tre huvuddiskurser som betonar olika aspekter av basinkomstdiskussionen. Första huvuddiskursen betonade sysselsättning och arbetsliv. Andra handlade om hur en basinkomst förhåller sig till byråkrati och myndighetsarbete. Tredje diskursen handlade om hur hälsa och en basinkomst samspelar och förhåller sig till varandra. Analysen av materialet tyder på en ideologisk motsättning mellan dem som anser att basinkomstens syfte är att förbättra livskvalitet hos medborgarna och mellan dem som anser att basinkomstens främsta syfte är att förbättra sysselsättningen, vara ekonomiskt lönsam och minska byråkrati.