Browsing by Subject "styrmedel"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Renteln, Katarina von (2002)
    EAP är en metod för att utveckla företagshälsovården, arbetsskyddet, arbetsförmågan, samarbetet mellan förmännen och ledarna. Programmet täcker alla problem i det personliga livet. EAP:s syfte är att fungera som en stödande modell och programhelhet för hela personalen och dess närmaste. Mitt syfte är att beskriva EAP-modellen och specificera den som styrmedel, granska hur EAP utvärderats och analysera de resultat utvärderingarna ger, granska vilken inlärningsmodell implicit ligger i bakgrunden för EAP-modellen och vilken inlärningsmodell den här typen av styrmedel bygger på samt att granska hur EAP skulle placera sig utgående från den nuvarande arbetslagstiftningen i Finland. Jag har gjort en metautvärdering, där granskningen stöder sig på interventionsmodellen. Erfarenheterna från USA är valda så att de gör det så exakt som möjligt att bedöma modellens starka och svaga sidor på enhets- och programnivå, respektive politisk nivå. Den kunskapsmodell som stämmer bäst på alla olika nivåerna inom EAP är upplysningsmodellen. Informationen är styrmedelet. Resultaten visar att de som använder EAP upplever det positivare och effektivare än de som inte använder. En positiv attityd och tro på att EAP är effektivt ökar sannolikheten att programmet används. EAP har hjälpt att minska orättvisor på arbetsplatsen. Ett bättre hälsotillstånd kan öka användningen av EAP, men EAP minskar inte nödvändigtvis sjukdagarna. Det finns inget bevis på att EAP är bättre än någon annan metod. EAP täcker kostnaderna och påverkar inte negativt på karriären. Det förekommer ingen undergrupp som skulle använda EAP mera än någon annan, förutom kvinnor. Kvinnor drar mera nytta av att vara i grupp när EAP ges än män. Kunskapen om EAP är bristfällig, mera information och utbildning behövs. Den juridiska kopplingen mellan EAP och lagstiftningen i Finland är inte tydlig, men befrämjas av lagstiftningen. Lagen utgör inget hinder för EAP-verksamheten. Det är dock en definitiv brist i lagtexten att det centrala begreppet arbetsförmåga inte är definierat. Mina studier baserar sig på att jag har systematiskt gått igenom tillgängliga vetenskapliga artiklar, tidskrifter, rapporter, ett tiotal amerikanska undersökningar och litteratur gjorda åren 1995–2001 om Employee Assistance Programs, EAP, i USA och arbetslivets reglering i Finland.
  • Sahala, Jonna (2001)
    I denna pro gradu avhandling granskas miljöförvaltningens förutsättningar att framgångsrikt implementera den nya miljöskyddslagen (86/2000). Miljöförvaltning här omfattar miljöministeriet, Finlands miljöcentral, de regionala miljöcentralerna och miljötillståndsverken. Implementeringsprocessen granskas med hjälp av nätverksaspekter så som kontakter, styrmedel, kunskapskällor, förvaltningsstruktur och aktörsroller. Forskningsintresset är fokuserat på hur den nya miljöskyddslagen påverkar behovet av samarbete för ärendens behandling och hur tjänstemännen inom miljöförvaltningen ställer sig till ökande kontakter och centrala frågor inom miljöområdet. Pro gradu avhandlingen är dels deskriptiv och dels explorativ. Den teoretiska referensramen utgår från implementerings- och organisationsteorier inom förvaltning. Nätverk har fungerat som analysaspekt på implementeringen. Implementeringsprocessen i förvaltningen beror på tjänstemännens förutsättningar att förstå innebörden av lagens målsättningar, vilja att implementera lagen och tillräckliga resurser, bl.a. kunskap, för att göra det. För att analysera miljöskyddslagen har därtill propositionen till lagen (84/1999) fungerat som viktig källa. Den empiriska delen bygger på en enkätundersökning om förvaltningskulturer i den nordiska miljöadministrationen. Det använda forskningsmaterialet är insamlat under åren 1996-1997 och täcker 710 anställda inom miljöförvaltningen. Svarsprocenten i undersökningen är 57 procent. Jag har utnyttjat valda delar av materialet i syfte att utreda tjänstemännens förutsättningar att fylla de krav på samarbete den nya miljöskyddslagen kräver och därigenom dragit slutsatser om förvaltningens förutsättningar att implementera lagen. Tjänstemännens roll är central eftersom den nya lagen i egenskap av ramlag gör att förvaltningens handlingsfrihet är betydande och frivilliga åtgärder är centrala. Utgående från de analysaspekter jag granskat kan slutsatsen dras att de olika förvaltningsenheternas tjänstemän till största del förhåller sig positivt till den nya miljöskyddslagen och de krav på samarbete och ökande kontakter den medför. Grundförutsättningarna för att implementera lagen och även en hållbar utveckling är goda utgående från gjorda förändringar i förvaltningsstrukturen. Kravet på interaktion mellan miljöaktörerna är en stor utmaning som kräver fortgående och målmedveten utveckling.