Browsing by Subject "styrning"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Holm, Christa (2008)
    I mitt arbete, Bolognaprocessen – målstyrning på mångnivå, undersöker jag Bolognaprocessen ur ett finskt universitets perspektiv. Bolognaprocessen har haft stor inverkan på universitetssystemet i Finland trots att det är en mellanstatlig process och Bolognadeklarationen är ett juridiskt icke-bindande dokument. Universiteten i Finland var till en början negativt inställda till processen eftersom undertecknandet var ett politiskt beslut som universiteten inte kände till. Syftet med undersökningen är att se vilken nivås inflytande som har förstärkts och vilken nivås inflytande som har försvagats i Finland inom ramen för Bolognaprocessen. Jag gör detta genom att undersöka Bolognaprocessens utformning vid Helsingfors universitet ur ett målstyrningsperspektiv. I mitt arbete representeras den nationella nivån av undervisningsministeriet. Den subnationella nivån representeras i mitt arbete dels av Helsingfors universitet (universitetsnivå) samt fyra fakulteter nämligen Teologiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, Biovetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten (fakultetsnivå). I arbetet undersöks också huruvida målstyrningstekniken fungerar, d.v.s. om målen verkligen styr. Hypotetiskt antar jag att den nationella nivåns inflytande har minskat i undervisningsfrågor som utformas på mellanstatlig nivå. Undersökningen är en kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Helsingfors universitet som ett case. Arbetet utgår ifrån att Bolognaprocessen fungerar genom målstyrning. I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning till 2010. Deklarationen har tre övergripande mål som bryts ned i sex operativa mål. Bolognaprocessen fungerar på mångnivå eftersom målstyrningen sker dels på mellanstatlig nivå, dels på nationell nivå och dels på subnationell nivå. Jag undersöker vilken inverkan beslutsfattande på mellanstatlig nivå har haft på nationell nivå, universitetsnivå och på fakultetsnivå genom att se hur Bolognaprocessen har utformats i Finland vid Helsingfors universitet. Materialet som jag använder mig av för den empiriska delen är undervisningsministeriets utvecklingsplaner som representerar den nationella nivån, Helsingfors universitets strategier som representerar universitetsnivån, samt fyra fakulteters målprogram som representerar fakultetsnivån. De viktigaste resultaten i min undersökning är att de övergripande målen har styrt inom ramen för Bolognaprocessens operativa mål, d.v.s. att målstyrningstekniken i det här fallet har fungerat samt att den nationella nivåns inflytande har försvagats gällande utbildningsfrågor som tagit form på mellanstatlig nivå medan den subnationella nivåns inflytande har förstärkts. De viktigaste källorna i min undersökning är: Bache, I & Flinders, M. (2004). Multi-level governance, Hooghe, L & Marks, G. (2001). Multi-Level Governance and European Integration och Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål.
  • Siilin, Miska Petteri (Helsingin yliopisto, 2021)
    This master’s thesis focuses on the coping behavior of the officials in employment offices during the implementation of activation model. Based on the theory of street-level bureaucrats by Michael Lipsky and a synthesis from a categorization of coping mechanisms by Lars Tummers and his colleagues and Evert Vedung, aims the thesis att identifying the coping behavior of the officials in the job centers. A complementary explanatory analysis of the effect of contextual factors on coping is carried out based on previous research. Due to the fact that Lipsky has identified a discrepancy between official policy and executed policy, it is of importance to focus on coping behavior of officials in employment offices in order to understand the underlying causes. A qualitative content analysis was carried out in order to analyze the survey of the experiences of the officials in job centers. Material for analysis consisted of three open questions directed to the job center officials. Questions focused on the effects of activation model on the activities of employment offices and on the personnel’s opinions about the model. Questions were divided in coding units where every distinct response equalled a unit. The coding scheme was created based on the categorizations of Tummers et al. and Vedung. As a result of the analysis four coping mechanisms were identified: prioritizing among clients, routinizing, rationing and rigid rule following. The prevalence of routinizing was remarkably greatest in the material, and the tree other mechanism were clearly more rare. The complementary explanatory analysis of the effect of contextual factors’ effect on coping demonstrated that prioritizing was caused by an external performance regime and a high working pressure. The prevalence of rationing could be explained by an external performance regime, even though former research had indicated that rationing is a product of an interplay between high autonomy and external performance regime. There was found signs that routinizing could have been a cause of steering which diminishes the discretion of officials by standardizing the modes of operation on job centers. Rigid rule following could be explained in terms of an increased working pressure and an emphasis on effectivity. This behavior showed to go against the mode of operation which the officials considered to be desirable. The examination proves that the officials used coping mechanisms in order to cope with the stressful circumstances that the activation model had created. However, the analysis of the effect of contextual factors on coping behavior should be complemented by statistical analyses with which the causalities between variables can be proven more unequivocally. Furthermore, a future research could focus on explaining the effect of contextual factors on a kind of coping behavior which prevalence have not yet been studied in the light of the context.
  • Vuori, Veli-Pekka (2010)
    Avhandlingen syfte är att undersöka om den finska energiforskningspolitiken uformas enligt principerna för Democratic Network Governance. Avhandlingen grundar sig långt på den forskningen som bedrivs i Danmark i Center of Democratic Network Governance. Mera specifikt undersöker man hur styrningen av energiforskningspolitiken fungerar med hjälp av variablerna transparens, kontroll och styrning. Energiforskningspolitiken har inte tidigare undersökts ur denna synvinkel. Avhandlingen grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med beslutsfattare och påverkare i den finska energiforskningspolitiken. Enligt resultaten fungerar styrningen av energiforskningspolitiken i Finland enligt principerna för demokratisk nätverksstyrning. Detta är inte på grund av ett medvetet val att göra systemet mera demokratiskt utan på grund av att öka på effektiviteten och konkurenskraften.
  • Blomberg, Christa (Helsingfors universitet, 2017)
    Kvotflyktingmottagande i Finland har visat sig vara en utmanande och lång process. Från att ett beslut om uppehållstillstånd har beviljats har det tagit ca 8-10 månader tills flyktingen anlänt i en kommun i Finland och i vissa fall t.o.m. upp till två år. Den globala situationen har blivit svårare under de senaste åren, med fler och fler människor på flykt och i behov av skydd. En välfungerande kvotflyktingmottagningsprocess är både i Finlands och flyktingarnas intresse. Kvotflyktingmottagandet granskas genom en kvalitativ analys utifrån ett implementeringsperspektiv och beskriver processens steg i Finland. För att fördjupa sig i vilka faktorer som krävs för en framgångsrik implementering och vad som kan vara källor till implementeringsproblem använder jag mig av jämförande metod. En internationell komparation utförs och mottagningsprocessen i Finland jämförs med processen i Sverige eftersom landet har en längre och bredare erfarenhet av kvotflyktingmottagande. Bakom kvotflyktingmottagandet ligger det en policyprocess och att studera policyprocesser handlar om att granska politikens resultat. Mottagningsprocessen kan uppfattas som byråkratisk vilka ofta klingar negativt. Kännetecken för en byråkratisk process är dock en viss trohet till regler och att alla fall ska behandlas lika. Policyprocesser är inte isolerade och statiska utan påverkas av förändringar i samhället och strukturer. Policyprocessen kan delas i stadier var implementeringen av policy är ett stadie. Ett beslut om en policy är inte värd mycket om den inte blir implementerat framgångsrikt. Det finns två perspektiv för studerandet av policyimplementering, det beslutsorienterade uppifrån-ner perspektivet och det handlingsorienterade nerifrån-upp perspektivet, vilka denna avhandling använder sig en syntes av. Implementeringsstyrning enligt Lundquist har en central roll i denna avhandling. Men också betydelsen av kapacitet och vilja för framgångsrik implementering enligt McLauglin får utrymme. Kvotflyktingprocessen i Sverige liknar i viss mån processen i Finland men det finns också en hel del skillnader mellan länderna. Migrationsverket i Sverige har jämfört med Migrationsverket i Finland en mer central roll genomgående i kvotflyktingprocessen t.ex. är Migrationsverket i Finland inte delaktigt i beslutfattandet kring regional inriktning medan Migrationsverket i Sverige har en ledande roll. Koordinering av kommunplatser sköter arbets- och näringsministeriet i Finland medan Migrationsverket i Sverige sköter beredning som regeringen fastställer. Migrationsverket i Finland sköter den kulturella orienteringsutbildningen själva medan Sveriges motsvarighet Sverigeprogram tar med kommunrepresentanter. Det råder brist på kommunplatser i Finland och man har funderat över hur man ska få kommunerna att göra överenskommelser om kvotflyktingmottagande och NTM-centralerna kartlägger för fler platser. Implementeringsproblem som gör att kommunerna tvekar inför mottagande i Finland handlar om kapacitet och vilja som påverkas bl.a. av brist på resurser, kunskap och erfarenhet, bristfällig information och otillräcklig ersättning. Staten har i viss mån reagerat på dessa implementeringsproblem och i statens program för integrationsfrämjande finns det t.ex. redan åtgärder inskrivna för dem. I Sverige har man haft samma problem och fr.o.m. 2017 har kommunerna inte längre möjlighet att frivilligt göra överenskommelser om mottagande utan ifall flyktingar anvisas till kommunen ska de ta emot dem. Ett återkommande problem i samband med att säkra kommunplatser är inrikes migration och att flyktingarna sällan stannar i landsbyggdkommuner. Bostadsbristen är ett stort problem och tomma bostäder tenderar att finnas i orter utan arbetsmöjligheter vilket inte är bra för flyktingarnas möjlighet att bli självförsörjande och är en av orsakerna till inrikes migrationen som gör att trycket på städerna är stort. Fungerande implementering i ett nätverk är krävande. Migrationsverket i Sverige kommer tydligt fram som myndigheten med helhetsöversikt över processen medan ansvarsfördelningen i Finland är mer fragmenterad. Resurskrävande steg i processen som urvalsintervjuerna borde ses över och eventuellt kunde urval utifrån dokument göras i en del fall så som i Sverige. För att säkra tillräckligt antal kommunplatser är det väsentligt att ta implementeringsproblemen i beaktande för att lösa problemen men kapacitet och vilja i kommunerna. Det problemet som dock styr vilja till flyktingmottagandeöverlag i Finland är att det förekommer motsättning till mottagande av flyktingar som delvis styr det politiska beslutsfattandet. Det finns möjlighet att effektivera och förbättra kvotflyktingmottagningsprocessen i Finland. Migrationsverket kunde få en starkare roll som helhetsansvarig och vilket också kunde skydda processen då det sker förändringar i strukturer i samhället. Detta kräver vidare forskning på operationell nivå. Vidare finns det möjlighet till effektivera processen genom mindre förändringar som urvalsförfarandet. Påverkande av kommunernas implementeringsproblem dvs. kapacitet och vilja har lyfts fram och genom att åtgärda dessa torde man vara på bättre väg med att säkra ett tillräckligt antal kommunplatser.