Browsing by Subject "textanalys"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-8 of 8
  • Lindroos, Malena (Helsingfors universitet, 2016)
    I denna studie undersöker jag hur två olika berättelser behandlande samma händelse liknar och särskiljer sig från varandra. Detta för att ta reda på hur och i vilken form en berättelse genom själva texten förtäljer sitt budskap. Mitt övergripande syfte med denna studie är att med en jämförande textanalys granska hur två krigsberättelser beskrivande samma händelse skiljer sig från och liknar varandra beroende på de strukturella, tematiska och perspektiviska elementen i de återgivna texterna. Till denna specifika uppgift har jag därmed valt att granska två krigsberättelser, med olika författare, syften och målgrupper men likväl beskrivande samma historiska händelse. Berättelserna behandlar det finsk-ryska sjöslaget Slaget om Bengtskär som skedde under Finlands fortsättningskrig, den 26 juli 1941. Källmaterialet består av ett nedskrivet föredrag skrivet av löjtnant Fred Luther år 1986 och ett icke-filmatiserat filmmanuskript skrivet av författaren Olavi Paavolainen och filmaren Erik Blomberg år 1943. Jag använder mig som metod av en textanalys och ett narrativt tillvägagångssätt där jag utifrån relevanta teorier och modeller skapat en egen narrativ analys för att undersöka de tre delar som jag anser att bäst kan svara på mitt syfte, dvs. struktur, tema och perspektiv. Denna metod kallar jag sedermera för en strukturell berättelseanalys. Med utgångspunkt i denna analys besvarar jag därefter följande frågeställningar: ”Hur ser berättelsestrukturen ut i sin helhet?”, ”Vilka aspekter av krigshändelsen är det som ges plats i berättelsen?” och ”Vad använder sig berättaren av för perspektiv?”. I min undersökning av berättelserna i fråga finner jag att det specifikt är den värderande aspekten som går som en röd tråd genom såväl struktur och tematik som perspektiv. Jag kommer i min analys fram till att dessa berättelser getts olika strukturella fokus och därigenom även olika betydelser genom sätten de är uppbyggda på. De tematiska aspekter som berättelserna lyfter fram är dessutom helt olika, trots att det övergripande ämnet är detsamma. Perspektiven i de båda berättelserna är dock förvånansvärt lika, även om en del självklara skillnader förekommer. Krigets realitet och dess betydelse för finländarna såväl under tiden det pågick som efteråt är av största vikt för att vi ska kunna förstå den subjektiva prägel författarna gett åt sina respektive verk. Jag sluter mig därför till att Luther i sitt föredrag anser den militära gemenskapen vara viktigast, medan Paavolainen och Blomberg i sitt filmmanuskript lyfter fram kritiken mot den militära ledningen och tydligt är partiska gentemot den enskilda soldaten. Av detta frammanar bägge berättelser med sin subjektivitet även en underliggande berättelse som ”mellan raderna” uttrycker dolda känslor av brödraskap, hjältemod och fosterländskhet. Sammanfattningsvis konstaterar jag dock att två olika berättelser, fastän de behandlar samma historiska händelse, varierar avsevärt i sitt budskap beroende på deras respektive struktur, tematik och perspektiv.
  • Holm, Christa (2008)
    I mitt arbete, Bolognaprocessen – målstyrning på mångnivå, undersöker jag Bolognaprocessen ur ett finskt universitets perspektiv. Bolognaprocessen har haft stor inverkan på universitetssystemet i Finland trots att det är en mellanstatlig process och Bolognadeklarationen är ett juridiskt icke-bindande dokument. Universiteten i Finland var till en början negativt inställda till processen eftersom undertecknandet var ett politiskt beslut som universiteten inte kände till. Syftet med undersökningen är att se vilken nivås inflytande som har förstärkts och vilken nivås inflytande som har försvagats i Finland inom ramen för Bolognaprocessen. Jag gör detta genom att undersöka Bolognaprocessens utformning vid Helsingfors universitet ur ett målstyrningsperspektiv. I mitt arbete representeras den nationella nivån av undervisningsministeriet. Den subnationella nivån representeras i mitt arbete dels av Helsingfors universitet (universitetsnivå) samt fyra fakulteter nämligen Teologiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, Biovetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten (fakultetsnivå). I arbetet undersöks också huruvida målstyrningstekniken fungerar, d.v.s. om målen verkligen styr. Hypotetiskt antar jag att den nationella nivåns inflytande har minskat i undervisningsfrågor som utformas på mellanstatlig nivå. Undersökningen är en kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Helsingfors universitet som ett case. Arbetet utgår ifrån att Bolognaprocessen fungerar genom målstyrning. I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning till 2010. Deklarationen har tre övergripande mål som bryts ned i sex operativa mål. Bolognaprocessen fungerar på mångnivå eftersom målstyrningen sker dels på mellanstatlig nivå, dels på nationell nivå och dels på subnationell nivå. Jag undersöker vilken inverkan beslutsfattande på mellanstatlig nivå har haft på nationell nivå, universitetsnivå och på fakultetsnivå genom att se hur Bolognaprocessen har utformats i Finland vid Helsingfors universitet. Materialet som jag använder mig av för den empiriska delen är undervisningsministeriets utvecklingsplaner som representerar den nationella nivån, Helsingfors universitets strategier som representerar universitetsnivån, samt fyra fakulteters målprogram som representerar fakultetsnivån. De viktigaste resultaten i min undersökning är att de övergripande målen har styrt inom ramen för Bolognaprocessens operativa mål, d.v.s. att målstyrningstekniken i det här fallet har fungerat samt att den nationella nivåns inflytande har försvagats gällande utbildningsfrågor som tagit form på mellanstatlig nivå medan den subnationella nivåns inflytande har förstärkts. De viktigaste källorna i min undersökning är: Bache, I & Flinders, M. (2004). Multi-level governance, Hooghe, L & Marks, G. (2001). Multi-Level Governance and European Integration och Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål.
  • Gabrielsson, Erika (2004)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag åtta mat- och vinspalter ur Hufvudstadsbladet från september 2002. Frågeställningen är vilken sorts livsstil och eventuell konsumtion som skribenterna för fram i texterna. Avsikten är att inledningsvis undersöka begreppet genre för att sedan kunna utgå ifrån att mitt material kan klassificeras som matjournalistiskt. Mitt syfte är att utgående ifrån att matjournalistik är en genre för sig, undersöka vilken sorts livsstil och konsumtion skribenterna eventuellt försöker föra fram och hur de i så fall argumenterar. Min forskning är kvalitativ och min metod blir en sorts diskursanalys med inslag av argumentationsanalys och i viss mån analyser på språket. Jag använder mig således av tre olika analyssätt - för det första använder jag mig av analyser på språket, så kallade lingvistiska metoder. För det andra tillämpar jag ett livsstils- och konsumtionsresonemang i kombination med diskursanalys. För det tredje använder jag mig av argumentationsanalys. Resultatet av min undersökning är att mitt material kan betraktas som en tillhörande genren matjournalistik och inte till exempel som konsumentupplysning. Mat- och vinspalterna utgör ett forum där diverse sociala och kulturella aspekter av samhället avspeglas. Sättet på vilket mat framställs i mitt analysmaterial, är starkt kopplat till livsstil. Skribenterna propagerar ofta i texterna för en viss sorts livsstil genom konsumtion, som kan uppfattas som något elitistisk och som förutsätter att de som konsumerar texterna känner till den terminologi som används och har en viss bakgrundskunskap. Mina främsta källor är: H. Gans "Popular Culture and High Culture. An Analysis and Evaluation of Taste", M-L Kakkuri-Knuuttila "Kuvaus, argumentti ja selitys tutkimusraportissa", S. Ridell "Kaikki tiet vievät genreen", J-P Roos "Elämäntapaa etsimässä".
  • Vahtola, Matias Verner (2006)
    Avhandlingen är en argumentationsanalys av EMU-debatten i Sverige. Syftet med undersökningen är att analysera en del av debatten som fördes i stora svenska medier före folkomröstningen år 2003, främst med tanke på att urskilja argumentationsfel som förekom i debatten. Systematiken bygger på kvalitativ textanalys. Den går ut på att plocka fram det väsentliga innehållet genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och kontexten den ingår i. Argumentationsanalysen är en mer specifik gren av den kvalitativa textanalysen och den går ut på att överblicka och ställa samman argumenten som framförs för olika ståndpunkter i en debatt. I den empiriska delen av undersökningen analyseras ett antal artiklar som är skrivna av svenska makthavare, främst partiledare. Idén är att urskilja ifall artiklarna innehåller så kallade argumentationsfel. Exempel på argumentationsfel ges i undersökningens teoridel. Avhandlingens resultat visade att det har förekommit argumentationsfel i den svenska EMU-debatten. Viktigaste källorna för undersökningen: Kakkuri-Knuutila, Marja-Liisa (1999). Argumentti ja kritiikki. Lukemisen, keskustelun ja vakuuttamisen taidot. Gaudeamus Kirja/Yliopistokustannus University Press Finland. Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg red. (2004). Kampen om euron. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen. Grice, Paul (1989). Studies in the way of words. Harvard University Press.
  • Partanen, Sonja (Helsingin yliopisto, 2020)
    Tutkielma keskittyy tarkastelemaan Kelan virkakieltä Instagramissa. Sosiaalisen median käyttö on yleistynyt varinkin nuorten keskuudessa viime vuosikymmenen ajan (Tilastokeskus 2017) ja yritysten ja mainostajien lisäksi myös viranomaiset (mm. Verohallinto, Kela, Skatteverket) ovat löytäneet tiensä sosiaaliseen mediaan. Aikaisempi tutkimus virkakielestä internetissä ja sosiaalisessa mediassa on keskittynyt ruotsalaisten viranomaisten verkkosivujen tutkimukseen (Hanell 2012) ja viranomaisen ja kansalaisen väliseen viestintään Facebookissa (Sörlin & Söderlundh 2014; Nord & Sörlin 2016). Kela on liittynyt Instagramiin vuonna 2016, mutta laajempaa tutkimusta Kelan tai muiden viranomaisten kielenkäytöstä Instagramissa ei ole tehty. Tästä syystä tutkielma keskittyy aluksi kartoittamaan eksploratiivsella menetelmällä, millä kielillä Kela viestii Instagramissa ja minkälaisia julkaisut ovat visuaalisesti ja temaattisesti. Tutkielman toinen osa tarkastelee virkakieltä systeemis-funktionaalisen kieliteorian (Holmberg & Karlsson 2006; Holmberg, Karlsson & Nord 2011) kautta keskittyen interpersoonaiseen merkitykseen ja erityisesti puhefunktioihin. Tutkimus tarkastelee, minkälaista Kelan virkakieli on Instagramissa, minkälaisia puhefunktioita Kela käyttää julkaisuissa ja minkälainen suhde Kelan ja kansalaisen välille muodostuu puhefunktioiden avulla. Analyysissä keskitytään ruotsin kielen neljään olennaiseen puhefunktioon, jotka ovat väite, käsky, kysymys ja tarjous. Funktionaalisen teorian lisäksi Kelan ja kansalaisen suhdetta analysoidaan, miten ja miksi osallistujia tehdään näkyviksi tai näkymättömiksi. Materiaali koostuu 78 julkaisusta, jotka ovat julkaistu Kelan julkisella @kela_fpa Instagram-tilillä aikavälillä 16.4.2019-18.2.2020. Julkaisut on kerätty manuaalisesti Excel-taulukkoon, johon kirjattiin julkaisun päivämäärä, julkaisukuvatyyppi, julkaisutekstin kieli ja sanamäärä sekä emojien ja hashtagien määrä. Materiaali on analysoitu kvantitatiivisesti ja kvalitatiivisesti. Eksploratiivinen analyysi osoittaa, että Kela viestii pääosin suomeksi ja ruotsiksi. Ruotsinkielisten tekstien määrä on n. 70 % kaikista julkaisuteksteistä. Kielilaki (423/2003, 6 §) velvoittaa Kelan kaksikielisenä julkisoikeudellisena laitoksena viestimään molemmilla kansalliskielillä. Vain parissa julkaisutekstissä on käytetty saamen ja englannin kieliä. Kelan julkaisukuvista suurin osa on valokuvia, mutta kuvitettujen ja tekstiä sisältävien julkaisukuvien osuus on merkittävä. Vähiten Kela julkaisee videoita. Julkaisu-tekstien teemat vaihtelevat paljon, mutta yleisimmät teemat liittyvät lapsiperheisiin ja opiskelijoihin. Muita teemoja ovat mm. työttömyys ja työehdot, asuminen sekä asiointipalvelut ja muut palvelukanavat. Tutkielman toisen osan keskeisimmät tulokset viittaavat siihen, että Kelan ja kansalaisen suhde on hierarkkinen ja asymmetrinen. Kela viestii lukijalle eniten puhefunktion käskyn kautta sekä kongruentisti että inkongruentisti. Käsky toteutuu kongruentisti verbin ollessa imperatiivissa, kun taas inkongruentti toteutus muodostuu esimerkiksi väitelauseen kautta. Käskyn toteutuminen väitelauseen muodossa inkongruentisti koetaan yleisesti ruotsin kielessä tapana ilmaista kohteliaisuutta. Se, että käsky on yleisin puhefunktio, kertoo Kelan ja lukijan hierakisesta ja asymmetrisestä suhteesta. Myös puhefunktioita väitettä käytetään usein, joka on aikaisemman tutkimuksen valossa yleistä virkakielessä (Lassus 2010, Lind Palicki 2010), sillä usein institutionaalisten tekstien tarkoitus on informoida. Kysymys ja tarjous ovat vähiten esiintyvät puhefunktiot. Huomion arvoista on se, että Kela viestii kysymysten avulla, jotka on muotoiltu siten, että kysymyksen lukija voisi itse mahdollisesti esittää kysymyksen Kelalle. Nämä keinotekoiset kysymykset voi tulkita Kelan toimesta yritykseksi luoda läheisempää suhdetta lukijan kanssa. Kelan ja lukijan asymmetrinen suhde vahvistuu, kun tarkastellaan, miten tekstin vastaanottajaa, kansalaista, ja tekstin lähettäjää, Kelaa, puhutellaan. Lukijaa puhutellaan yksikön toisella persoonalla useasti, mutta Kelaa ei puhutella lainkaan monikon ensimmäisessä persoonassa, joka olisi luonteva vastapari sinuttelulle symmetrisessä suhteessa. Kelaan viitataan institutionaalisella nimellään FPA vain viidesti, kun taas lukijaan viitataan useasti substantiiveilla pappan ja föräldern. Lukijan puhuttelu nostaa hänet myös näkyväksi osallistujaksi ja se, että lukijalla on näkyvämpi rooli kuin viranomaisella on yhteneväinen tulos aikaisemman tutkimuksen kanssa (Lassus 2010; Tolvanen 2016; Alén 2017). Lukija ja Kela tehdään näkymättömiksi osallistujiksi eri tavoin. Lukija jää usein näkymättömäksi imperatiivin ansioista, kun Kela jää näkymättömäksi s-passiivin ansiosta. Huomioitavaa on myös se, että Kela ei ole osallistujana yli 60 % lauseissa, joka on puolet enemmän kuin verrattuna lukijaan, joka ei ole osallistujana n. 30 % lauseista.
  • Mäklin, Marika (2007)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka kvinnobilden i amerikanska, brittiska och svenska Cosmopolitan. Avhandlingen behandlar både de olika editionerna som en helhet samt jämför dem sinsemellan för att undersöka eventuella skillnader i kvinnobilden. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. Undersökningen omfattar januari- samt februarinumren (årgång 2005) av alla editionerna, sammanlagt analyseras sex tidningar. Enheten i analysen är artiklar. Målet med analysen var att undersöka hur den så kallade Cosmotjejen (Cosmo Girl, ett begrepp som tidningen själv lanserat) porträtteras - vilken roll hon har, i vilka relationer hon porträtteras, i vilka miljöer hon befinner sig samt vilka målsättningar hon har i livet. Även förhållandet till läsaren undersöks: är Cosmotjejen rentav läsaren, eller är hon en idealkvinna som läsaren ska försöka likna? Även bildmaterialet undersöks, som en grupp delvariabler i artikelanalysen. Här frågas om bilderna är arrangerade, vilken typs kvinna som porträtterar kvinnan på bild (t ex modeller, kändisar eller vanliga kvinnor). Utöver detta undersöks hur Cosmotjejen är klädd samt med vem och i vilken miljö hon syns på bilden. Dessa forskningsfrågor är främst tänkta att komplementera analysen av textmaterialet. Undersökningen visar att Cosmotjejen främst koncentrerar sig på att förbättra det egna jaget samt på att imponera på och analysera män. Förbättrandet av det egna jaget domineras av utseendefrågor, men också annat, som hälsan eller det psykiska välmåendet, förbättras. Undersökningen ger vid hand att det finns avsevärda skillnader mellan de olika editionerna. Amerikanska Cosmopolitan koncentrerar sig främst på skönhet och män, medan den brittiska editionen presenterar en mer mångfacetterad kvinna som också tänker på karriären. Svenska Cosmopolitan är mest konsumtionsfixerad av de tre editionerna.
  • Elgert, Caroline (Helsingin yliopisto, 2020)
    Denna avhandling fokuserar på klarspråk i skrivprocessen och inkluderar både text och kontext. För att få en djupare bild av klarspråk och dess genomförande är det viktigt med tillgång till textens bakomliggande kontext, eftersom detta ger kunskap om skrivprocessen och verksamheten, som påverkar klarspråkets genomförande, genomslag och möjligheter. Studiens syfte är att undersöka hur redigeringen av en broschyr går till vid svenska bildningstjänster i Esbo stad, med fokus på ändringar och motiveringar, den bakomliggande processen samt verksamheten i koppling till genomförande av klarspråk. I avhandlingens bakgrund och teoretiska referensram redogör jag för myndighetsspråk och klarspråk (Nord 2011; Nyström Höög, Söderlundh & Sörlin 2012; Nord 2017), samt kopplar detta till den finländska kontexten och dess normer (Hanell 2011; Tolvanen 2014, 2016; Lassus 2017a). En viktig aspekt är även kopplingen mellan klarspråk och språkpolitik samt realiserad tillämpning av klarspråksprojekt (Lind Palicki 2014; Nord 2014; Lind Palicki & Nord 2015). På broschyren genomförs en klarspråksanalys, främst utgående från klarspråksprinciper i Sommardahl (2012), men inkluderar även andra verk så som Hedlund (2006), Språkrådet (2014) och klarspråkstestet (Språkrådet u.å.). Materialet består av broschyren Välkommen till skolan (2020) samt intervjuer med broschyrens två redigerare. Intervjumaterialet ger både en mer helhetsmässig bild av processen samt konkreta detaljer och exempel kopplade till broschyren. Utgående från intervjumaterialet har redigerarna bearbetat textens disposition, innehåll och information, främst med tanke på den tänkta läsaren. Flera olika aspekter har tagits i beaktande av redigerarna, och dessa motiveras bland annat med att underlätta förståelse och inkludera relevant, väsentligt samt tydlig information. Dock har redigerarna inte explicit fokuserat på eller tagit klarspråksprinciperna i beaktande under redigeringsprocessens gång. Studiens klarspråksanalys visar ändå att broschyrerna till en stor del följer klarspråksprinciperna, speciellt med tanke på textens disposition, informationsurval och perspektiv. Broschyrens läsare är något som understryks mycket under intervjuerna, och majoriteten av ändringarna i broschyren som har gjorts kan kopplas till den tänkta läsaren. Utgående från intervjuerna och klarspråksanalysen är broschyrens innehåll och språk i stor grad mottagaranpassat. I kontrast till tidigare studier gällande klarspråk, har mottagaranpassningen i denna fallstudie spelat en stor roll i skrivprocessen, vilket även syns i den färdiga broschyren. Verksamheten vid svenska bildningstjänster i Esbo verkar i relativt stor grad ge möjligheter för klarspråk i broschyren. Trots att det inte handlar om explicita verktyg eller hjälpmedel för att uppnå klarspråk i broschyren, finns det ändå underliggande aspekter som skapar möjligheter för klarspråk. Majoriteten inom enheten verkar ha en positiv syn på klarspråk, mycket samarbete ingår och redigerarna har haft tillräckligt med tid för att redigera broschyren. Den viktigaste aspekten handlar ändå om redigerarna själva, eftersom de i detta fall till en stor grad genomfört ändringar som kan kopplas till klarspråk.
  • Smeds, Anna Mia Kristina (2007)
    Den här avhandlingen är en kvalitativ forskningsrapport över fjorton omslag av sju olika tjej- och damtidningar. Teori, begrepp och metoder härleds från forskning inom bland annat kommunikations- och medieteori, genusvetenskap, visuell kultur samt marknadsanalys. Analysen är kvalitativ till sin natur och tidningsomslagen är från perioden januari-februari 2003. Avsikten med undersökningen har varit att ta reda på hur budskap skapas på tjej- och damtidningars omslag samt vilka dessa budskap är. Bildens och rubrikernas budskap ligger i fokus och framför allt vilken typ av budskap som bilderna och rubrikerna tillsammans ger läsaren. I teoriavsnitten diskuteras tjej- och damtidningar ur ett bredare perspektiv och tidningarnas omslag och dess uppgift som reklam för en massmedial produkt. Fokus ligger på bildens betydelse och omslagens retorik. Teorier kring de stereotyper och kvinnoideal som syns på tidningarnas första sida samt den maskulina blicken diskuteras också Metoderna som använts i undersökningen är retorisk text- och bildanalys och semiotisk bildanalys. Undersökningens viktigaste resultat är att samtliga fjorton tidningsomslag innehåller uppmaningar om förändring och konsumtion. Dessa budskap paketeras på flera olika sätt och med olika retoriska tekniker på omslagen. I avhandlingens resultatavsnitt finns en jämförelse mellan de sju tjej- och damtidningarnas omslag, där tidningarna är uppdelade i två kategorier enligt åldersstrukturen på målgruppen. Resultaten visar att tidningar riktade till en äldre målgrupp betonar konsumtion av varor på sina omslag medan tidningar riktade till en yngre målgrupp innehåller fler och tydligare budskap om förändring av den egna kroppen. De viktigaste källorna i avhandlingen är Hirdman, A. (2001), Tilltalande bilder; Berger, A. A. (1991), Media Research Techniques; McCracken, E. (1993), Decoding Women’s Magazines from Mademoiselle to Ms. London och Williamson, J. (1978), Decoding Advertisements, Ideology and Meaning in Advertising.