Browsing by Subject "unga vuxna"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-7 of 7
  • Parviainen, Christina (Helsingfors universitet, 2017)
    Jodel är en mobilapplikation där användarna kan anonymt skriva uppdateringar. Uppdateringarna syns för alla inom ett 10km område. I den här avhandlingen undersöker jag vad unga vuxna i närheten av campus med svensk undervisning diskuterar på Jodel. För att samla in materialet använder jag mig av netnografi, en för internet anpassad etnografisk metod. Materialet analyserar jag med hjälp av kvantitativ och kvalitativ textanalys. I materialet letar jag efter tecken på bland annat online disinhibition effect och annat innehåll som kan bero på anonymiteten på Jodel. Dessutom undersöker jag språkdebatter som uppstått på Jodel. Resultaten visar att unga finlandssvenska vuxna har ett behov av ett anonymt forum där de får prata sitt modersmål. Tabuer och andra ömtåliga ämnen så som sex och mental ohälsa diskuteras mycket på Jodel vilket tyder på att det här är ämnen som de unga vuxna vill diskutera. Dessutom förekommer det en hel del uppdateringar som handlar om bland annat vardagen, så som personlig ekonomi och utbildning. De populäraste diskussionsämnena är 1) sex och förhållanden 2) vardag och 3) alkohol. Avhandlingen visar att Jodel används främst för 1) underhållning, tidsfördriv, umgänge 2) att få information eller råd 3) att ta del av tabuämnen 4) at avända sitt modersmål. Fallstudien där jag undersökte hur finsk- och svenskspråkiga kommer överens på Jodel visar att våren och hösten 2016 var väldigt inflammerad: medlemmarna med olika modersmål kom inte överens och försökte sabotera för varandra. De olika språkgrupperna hade olika mål för Jodel och tycktes inte heller förstå varandras motiv för att det även kunde diskuteras på Jodel på finska. Den här avhandlingen är den första av sitt slag och banar väg för akademiska undersökningar av mer anonyma sociala medier där identitetsbyggande inte är det huvudsakliga målet.
  • Broborn, Sandra (Helsingin yliopisto, 2021)
    Den här avhandlingen behandlar inhopparnas arbetsvardag på Svenska Yle. De arbetar med ett timavtal i överenskommelse med arbetsgivaren och har ingen trygg anställning. Många inhoppare kombinerar arbetet med studier. Det står klart att inhopparna arbetar under hög press och stressiga arbetsvillkor, precis som många andra journalister i branschen. Avhandlingen utforskar inhopparna upplevelser av arbetsvardagen genom begreppet livsvärld, som utgår från inhopparnas personliga upplevelser. En central frågeställning är hur inhopparna uttrycker sig om sitt välbefinnande i relation till arbetsvardagen. Den teoretiska diskussionen kretsar kring hur prekariatet påverkar inhopparnas välbefinnande. Studien utgår från att inhopparna saknar vad Guy Standing beskriver som de sju anställningsformerna (2013). Studiens empiriska material utgörs av etnografiska videointervjuer med tre manliga och två kvinnliga inhoppare som verkar inom nyhets- och radioverksamhet på olika redaktioner inom Svenska Yle i Finland. Och utdrag ur inhopparnas arbetsdagböcker som de skrev för att dokumentera sammanlagt fem arbetspass. Av resultaten framgår att inhopparna upplever en särskild tidspress och höga krav som beror på inhopparrollen. Samvaro med kollegor uppfattades som en friskfaktor för att bemöta stressen i arbetsvardagen. En tvetydighet i arbetsrollen resulterade i en orättvis arbetsfördelning mellan inhoppare och fastanställda. Välbefinnandet påverkades negativt dels genom långa arbetsdagar, obekväma arbetstider och oron för att förlora arbetet innebar att en del inhoppare arbetade ofta och hade svårt att varva ned på fritiden.
  • Ålgars, Emma (Helsingin yliopisto, 2020)
    Bakgrunden till avhandlingen är det nordiska projektet NABO, som är en nordisk jämförelse om ungas upplevelser av delaktighet och inklusion. Syftet med denna avhandling är att bidra till att öka kunskapen om de ungas delaktighet genom att anlägga ett multidimensionellt perspektiv på fenomenet och att granska detta utifrån de ungas egna tankar och erfarenheter om de egna möjligheterna och förutsättningarna till delaktighet. Det empiriska materialet är insamlat i samarbete med det nordiska projektet NABO. Materialet består av sex fokusgruppintervjuer med sammanlagt 26 informanter i åldern 18–29 år. De unga som deltagit i intervjuerna har valts ut enligt kriterier som fastställts av NABO-projektet. Materialet i denna avhandling avgränsas till unga i huvudstadsregionen. I intervjuerna användes en färdig intervjuguide som utvecklats specifikt för projektet. Avhandlingen utgår ifrån ett socialpolitiskt delaktighetsbegrepp med fokus på Martha Nussbaums teori om mänskliga förmågor. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som hjälp i kategoriseringen av det empiriska materialet används tre dimensioner av delaktighet: social-, offentlig-, och individuell delaktighet. Studien visar att de unga har en mångsidig syn på begreppet delaktighet. I analysen framgår att de unga relaterar social delaktighet till tillgången av sociala nätverk, behovet av samhörighet och gemenskap samt upplevelsen av stöd och resurser i form av vänner, familj och olika typer av tjänster och service. Analysen visar att de unga relaterar offentlig delaktighet till de påverkningsmöjligheter man som enskild individ har men också de möjligheter man har att påverka tillsammans med andra individer. Det handlar även om de faktorer de unga anser vara viktiga att påverka samt de påverkningsmöjligheter samhället ger unga. Individuell delaktighet utifrån det empiriska materialet handlar om möjligheten att ta egna beslut. Det handlar även om huruvida man upplever sig ha lika förutsättningar och möjligheter som andra unga som befinner sig i samma situation. Hit relateras även ungas upplevelser av orättvis behandling. Sammanfattningsvis har de unga i denna avhandling en positiv syn på de egna möjligheterna, förutsättningarna och villkoren till delaktighet. De unga tar i likhet med teorin om mänskliga förmågor fasta på ett flertal yttre och inre faktorer som påverkar den egna förmågan både positivt och negativt och som vidare kan öka och begränsa möjligheten till ett helhetsmässigt och fungerande liv och därmed påverka möjligheten till delaktighet.
  • Högström, Jenny (Helsingin yliopisto, 2019)
    Inom identitetsforskningen resoneras det att identitetsutformandet under det senaste seklet blivit en mera utmanande och osäker utvecklingsuppgift i industriellt utvecklade samhällen. Den personliga identiteten tillskrivs bidra med känsla av kontinuitet i vardagen, förutsatt att individen engagerar sig i sina livsval och sina framtidsplaner. De sociokulturellt och samhälleligt strukturerade måttstockarna som fungerat som riktlinjer för individen har dock avtagit, medan valfriheten ökat markant. Den västerländska samhällsutvecklingen har lett till att unga vuxna uppnår de traditionella milstolparna för vuxenhet (självständigt boende, äktenskap, föräldraskap, utbildning och arbete) i allt senare ålder. Denna förskjutning har lett till att man numera hänvisar till den framträdande vuxenåldern: en förlängd ungdomstid. Bland annat har behovet av högskoleutbildning drastiskt ökat och familjebildande äger rum senare än någonsin förr. DIDS (The Dimensions of Identity Development Scale) -mätinstrumentet bygger på den rikaste kvantitativa forskningstraditionen inom identitetsforskningen. DIDS mäter personlig identitet på basis av fem olika identitetsdimensioner: engagemang, identifikation med engagemang, vidsträckt utforskande, djupgående utforskande och grubblande utforskande. I en finländsk kontext har senaste empiriska forskningsresultat påvisat att unga vuxna uppger relativt hög grad av utforskande av, samt låg grad av engagemang i identitetsrelaterade frågor. Därmed var syftet i denna undersökning att granska det eventuella sambandet mellan identitetsdimensionerna i DIDS (inom domänen för allmänna framtidsplaner) och traditionella milstolpar för vuxenhet hos dagens finländska unga vuxna. Målet var att granska ifall graden av engagemang och utforskande signifikant varierar i relation till de olika milstolparna, samt vilken av dessa milstolpar under kontroll av de övriga har det starkaste sambandet med identitetsdimensionerna. Därtill inkluderades ålder och kön som kontrollvariabler i analysen. Med ett sampel på 751 finländska unga vuxna (Medelålder=24.6, 60.3 % kvinnor) visade det sig med multipel linjär regressionsanalys att ålder hade ett negativt samband med grubblande utforskande av allmänna framtidsplaner. Arbete/studier på heltid hade ett positivt samband med engagemang och identifikation med engagemang samt ett negativt samband med grubblande utforskande. Äktenskap/samboende hade ett positivt samband med dimensionerna för engagemang och ett negativt samband med grubblande utforskande. Kön, föräldraskap, avklarade studier/utbildning och självständigt boende hade ett icke-signifikant samband med identitetsdimensionerna. Arbete/studier på heltid och därefter äktenskap/samboende hade det starkaste sambandet med identitetsdimensionerna i samplet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning. Centrala begränsningar och förslag på framtida forskning lyfts också fram.
  • Murtonen, Emma (Helsingin yliopisto, 2019)
    Den här avhandlingen har skrivits inom ramen för ett utvecklings- och praktikforskningsprojekt kopplat till samarbetet mellan Helsingfors social- och hälsovårdssektor och Mathilda Wrede-institutet. Projektets syfte var att utveckla den svenskspråkiga servicen vid Navigatorn i Helsingfors. I projektet deltog professionella, servicebrukare, studerande, forskare och ledare. Det är i avhandlingens intresse att undersöka servicebrukarnas, det vill säga en grupp unga vuxnas, upplevelser av sin delaktighet i det föreliggande utvecklingsprojektet. Som teoretisk referensram används två perspektiv på delaktighet; ett som fokuserar på servicebrukares delaktighet inom välfärdsservice och ett som handlar om servicebrukares delaktighet inom forskning och utveckling av välfärdsservice. Materialet består av sammanlagt tio kvalitativa intervjuer med sju unga vuxna. Samtliga unga vuxna hade tidigare erfarenheter av välfärdsservice. De unga vuxna intervjuades tre gånger under projektets gång; en gång i början, en gång i mitten av och en gång i slutet av utvecklingsprojektet. Syftet var att få kunskap om de unga vuxnas erfarenheter och uppfattningar av sin delaktighet ur ett processperspektiv. För att öka förståelsen för deltagarnas uppfattningar, kartlades även deras förståelse av begreppet delaktighet och deras tidigare erfarenheter av delaktighet som servicebrukare. Intervjuerna analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Studien visar att de unga vuxna hade en mångfacetterad bild av begreppet delaktighet. Avhandlingen visar på vikten av att få vara delaktig och framför allt av att känna sig delaktig i frågor som berör en själv. Delaktigheten är kopplad till starka känslor av att vara värdefull och nyttig medan en känsla av bristande delaktighet kan vara tung att hantera. Delaktighet handlar enligt de intervjuade inte enbart om att vara aktiv utan måste basera sig på frivillighet och deltagande på egna villkor, vilket även kan innebära att anta en mera tillbakadragen och passiv roll. Tidigare positiva erfarenheter av delaktighet var kopplade till gott bemötande medan tidigare negativa erfarenheter handlade om till exempel täta byten av personal. Utgående från sina tidigare erfarenheter hade de unga vuxna också i regel en kritisk syn på Navigatorns service. De unga vuxnas uppfattningar av sin delaktighet förändrades under projektets gång. I mitten av projektperioden upplevde de unga vuxna sig inte helt delaktiga på grund av bland annat svårt språkbruk och otydlig rollfördelning mellan olika medverkande aktörer. I slutet av projektet upplevde de unga vuxna att då deltagarnas roller blev tydligare och målsättningarna kändes gemensamma, ökade också känslan av delaktighet. I det stora hela upplevde de unga vuxna det aktuella projektet som lyckat. De unga vuxna ansåg att den egna medverkan hade bidragit till att ge också andra unga en röst och problemen ett ansikte utåt. De unga vuxna upplevde att de genom att vara med kunde förbättra servicen för andra unga i framtiden. För egen del såg de att upplevelsen av att delta i projektet bland annat hade gett dem positiva upplevelser och ett ökat självförtroende. På basis av tidigare forskning och den här studiens resultat kan man konstatera att unga främst av allt önskar bli bemötta på ett lyhört, reflexivt och avslappnat sätt av professionella. En fungerande relation mellan servicebrukare och professionell ses som till och med som den viktigaste aspekten som främjar känslan av delaktighet både som brukare av och vid utveckling av välfärdsservice. I den här studien framkommer vidare att modersmålets betydelse för känslan av delaktighet är viktig men inte lika central som att bli bemött på ett bra sätt. Däremot ses språkbruket överlag som viktigt för känslan av delaktighet. Utomstående parters förväntningar på ungas egen aktivitet kritiserades genomgående. Istället förväntar sig de unga vuxna i denna undersökning att få delta på egna villkor och utan att känna sig tvingade till det både när det gäller välfärdsservice och utveckling av välfärdsservice.
  • Schultz, Sanna (2008)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka identitetsutvecklingen bland unga vuxna i dagens Finland. Specifikt undersöktes vilken inverkan identitetsutvecklingen har på motivation. Som en skild grupp inom samplet undersöktes studerande i socialt arbete och deras identitetsutveckling beträffande yrkesval samt dess samband med motivation. Den empiriska delen av studien utgjordes av en survey-undersökning bland svenskspråkiga studerande på en yrkeshögskola och en universitetsenhet i huvudstadsregionen under våren och hösten 2006. (N=121, 77 %). Studerandena var i åldern 18-43 år och deras medelålder var 22 år. Gruppen studerande i socialt arbete bestod av 53 studerande med medelåldern 22 år. Identitetsutveckling undersöktes med utgångspunkt i Marcias (1966) teori om fyra identitetsstadier; uppnådd identitet, moratorium, lånad identitet och identitetsförvirring. Identitetsstadierna undersöktes med hjälp av EOM-EIS-II-skalan (Bennion & Adams, 1986). Motivation undersöktes utgående ifrån Deci och Ryans (1985) motivationsteori med GCOS-skalan. Teorin beskriver tre kausala orienteringar; autonom, kontrollerad och opersonlig, som beskriver till vilken grad individen upplever sig själv kunna påverka skeenden i sitt liv. Identitet inom yrkesval bland studerande i socialt arbete undersöktes med hjälp av frågorna angående yrkesval på EOM-EIS-II-skalan. Frågor om religion och sällskapande på EOM-EIS-II-skalan beaktades inte i analysen av resultaten, eftersom frågorna visade sig förvränga fördelningen mellan identitetsstadierna. Betydelsen av kulturellt kontext diskuterades som en orsak till att frågorna inte passade in. De förväntade sambanden hittades, utgående från Soenens m.fl. (2005), mellan en längre hunnen identitetsutveckling och ett mer autonomt sätt att attribuera. En del samband var endast nästan signifikanta. Ett undantag var att moratorium inte korrelerade med någon av de kausala orienteringarna. Kön påverkade inte sambandet mellan identitetsstadium och motivation. Det förväntade positiva sambandet mellan ålder och identitetsutveckling hittades inte. Hypotesenligt fanns inga signifikanta skillnader i mäns och kvinnors identitetsutveckling. Av studerandena i socialt arbete befann sig största delen i moratoriet. Ett svagt positivt samband hittades mellan moratorium och opersonlig kausal orientering. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Handledning under praktikperioden i socialt arbete diskuteras som ett viktigt stöd för en lyckad övergång till arbetslivet. De viktigaste källorna var: Abramova 2007, Adams 1998, Bennion och Adams 1986, Bergh och Erling 2005, Deci och Ryan 1985, Karvinen-Niinikoski m.fl. 2007, Marcia 1966, Soenens m.fl. 2005.
  • Wejberg, Jonna (Helsingfors universitet, 2013)
    Syftet med denna avhandling är att granska värderingarna i vården vid Helsingfors ungdomsstation. Mitt intresse ligger i att undersöka om vården baserar sig på värderingar som stöder de unga klienterna i det livsskede de genomgår, eller om verksamheten de facto understryker det avvikande hos personerna, dvs. deras missbruksproblem. Jag har därför valt att granska både personalens och de unga klienternas upplevelser utgående från teorier om avvikande beteende och stämpling. Målgruppen för avhandlingen är unga vuxna missbrukare mellan åldern 18-24 som tar del av missbrukarvården vid Helsingfors ungdomsstation på frivilligbasis. Materialet i avhandlingen består av en kvalitativ enkätundersökning samt temaintervjuer. Enkätundersökningen består av nio (9) enkäter som är besvarade av personalen vid Helsingfors ungdomsstation. Intervjumaterialet består av 11 temaintervjuer som är utförda med 10 unga mellan åldern 19–24, som är klienter vid Helsingfors ungdomsstation. Materialet är analyserat med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att klienterna vid Helsingfors ungdomsstation definieras och bemöts utgående från deras livsskede och inte deras problem. Detta anses vara centralt och viktigt av såväl personalen som klienterna. Klientelet vid ungdomsstationen är heterogent, vilket kan anses ha den inverkan att det har varit svårt att skapa en klar definition av ungdomarna som tar del av vården. Verksamheten verkar på basis av resultatet fungera enligt principer av låg tröskel verksamhet, vilket syns i att ungdomarna själva har möjlighet att avgöra deras behov av vård samt vårdens längd. Både personalen och klienterna poängterar betydelsen av att verksamheten fungerar med låg tröskel. Även ungdomarnas egen delaktighet och självbestämmanderätt i relation till avgörandet av vårdbehovet och vårdens innehåll uppfattas vara viktigt. I resultatet poängteras betydelsen av ett gott bemötande och en god och tillitsfull relation till den egna arbetaren av ungdomarna. Ett gott bemötande består enligt ungdomarna av att den egna arbetaren är intresserad över ungdomens situation och att personalen inte fördömer ungdomarna utgående från deras problem eller handlingar. En god och öppen relation till terapeuten vid ungdomsstationen beskrivs som central med tanke på målsättningen med vården. Ett respektfullt bemötande av klienterna framkommer som centralt även i personalens svar. Genom en god, öppen och tillitsfull relation till den egna arbetaren skapas möjligheten till att öppet kunna reflektera över sin situation med anställda. Möjligheten till reflektion uppskattas av ungdomarna och uppfattas som centralt med tanke på vårdens målsättning. Reflektionen möjliggör ett annorlunda perspektiv på sin egen situation vilket kan anses föra ungdomen framåt i sin vårdprocess. För att reflektionen ska vara möjlig krävs dock att ungdomen har en upplevelse av att hon inte blir dömd, fastän hon ärligt berättar om sig själva och sitt liv. I arbete med missbrukande unga vuxna kan stämplingsteoretiska aspekter anses vara centrala och viktiga att känna till och ta i beaktande. Ungdomarna upplever det som viktigt att de kan berätta om sin verkliga situation, utan att bli stämplad eller dömd. Upplevelser av att bli bortvisad eller dömd utgående från sin situation eller sina problem minskar ungdomarnas möjlighet att söka och få hjälp för sina problem. Även ett bemötande av unga som avvikande kan ka konsekvenser för ungdomarnas vilja att ta del av vården. Därmed är det även betydelsefullt att deltagande i vården är möjlig med låg tröskel och att ungdomarna har själva möjlighet att definiera sitt vårdbehov.