Browsing by Subject "ungdom"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-9 of 9
  • Hannula, Maria (Helsingin yliopisto, 2019)
    Denna magisteravhandling lyfter fram fem unga mäns upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa. Avhandlingens centrala frågeställningar är: ”Hur upplever ungdomarna att deras psykiska ohälsa började och hur beskriver ungdomarna att illamåendet visade sig?” samt ”På vilket sätt har ungdomarna hanterat ohälsan och hur har de kommit ut ur illamåendet”. Syftet med avhandlingen är att skapa en större förståelse för hur det är för unga män att leva med psykisk ohälsa och att kämpa mot illamåendet. Genusaspekten i studien är viktig eftersom detta är en avhandling som lyfter fram specifikt hur det är att vara ung man och lida av psykisk ohälsa. Jag har samlat in avhandlingens forskningsmaterial med hjälp av narrativ metod och livsberättelseintervjuer, under hösten 2018. De fem ungdomarna jag intervjuat är alla unga män som själva upplever att de lidit av psykisk ohälsa och som alla anser att de nu mår bättre och därmed kan göra en tillbakablick på den tunga tiden bakom dem. Jag har huvudsakligen analyserat ungdomarnas berättelser med hjälp av narrativ innehållsanalys. Därefter har jag framställt berättelserna i fem tematiska helheter som följer berättelsernas tidsmässiga ordning, från berättelsernas början till berättelsernas slut. För att förstå ungdomarnas berättelser av psykisk ohälsa har jag tillämpat Antonovskys (2005, 126–128) teori om salutogen hälsa. Med hjälp av ett genusperspektiv har jag identifierat möjliga genusmönster i ungdomarnas berättelser. De slutsatser jag har kunnat dra från analysen av de fem unga männens berättelser är för det första att ungdomarnas bakgrund och uppväxt har påverkat deras psykiska hälsa. Jag har kommit fram till att ohälsan resulterade i ett destruktivt beteende och/eller destruktiva tankegångar för ungdomarna. Den psykiska ohälsan har varit en hemsk upplevelse och för att klara av illamåendet har ungdomarna använt sig av olika hanteringsstrategier. För att börja må bättre har ungdomarna gått igenom en process där de först varit tvungna att inse att de mår dåligt för att sedan kunna samla tillräckligt med styrka för att söka hjälp. Hur de unga männens psykiska ohälsa har uttryckt sig och hur de ha försökt hantera sitt illamående har enligt resultatet med stor sannolikhet påverkats av samhällets genusordning.
  • Ingo, Anna (Helsingin yliopisto, 2020)
    Magisteravhandlingens syfte är att undersöka professionellas syn på barn och ungas digitala medieanvändning samt att skapa en djupare förståelse av effekter av digital medieanvändning hos barn och unga. Fokus ligger på de professionella inom barn-och familjetjänster på basnivån. Studien har följande två frågeställningar: 1. På vilket sätt syns barn och ungas ökade digitala medieanvändning i professionellas arbete inom barn- och familjetjänsternas basservice? 2. Hur ser professionella på sin egen roll i förebyggande av negativa sidor av den digitala medieanvändningen hos barn och unga inom barn- och familjetjänsternas basservice? Tidigare forskningsresultat visar att digitalmedia har blivit en fundamental aspekt av familjeliv. Professionellas subjektiva uppfattning och eventuell oro om en överdriven digital medieanvändning hos barn och unga är viktigt att undersöka och lyfta fram eftersom det är just de professionella som kan notera objektiva tecken på förhållanden i samhället som skapar skadliga effekter. Som teoretiska utgångspunkter har utvecklingsekologiska teorin samt hermeneutiska ansatsen använts. Empiriska materialet består av halvstrukturerade intervjuer och sammanlagt 10 respondenter har deltagit i studien. Analysmetoden har utgjorts av innehållsanalys. Denna metod valdes i och med mitt intresse att lyfta fram och skapa en förståelse av professionellas uppfattningar och tankar kring temat. Resultaten tyder på att den digitala medieanvändningen är ett mångfacetterat ämne som behöver betraktas i ett samspel mellan olika nivåer och kontexter för att kunna notera och tolka olika konsekvenser och påverkningar de har på barn och unga samt familjer. Resultaten lyfter fram vikten av ett familjecentrerat förebyggande arbete samt behovet av gemensamma riktlinjer gällande barn och ungas digitala medieanvändning.
  • Ahlgren, Charlotta (Helsingin yliopisto, 2018)
    Mindfulness definieras som ett mentalt tillstånd i vilken individen medvetet befinner sig i nuet genom att observera och beskriva, utan att döma eller värdera. Mindfulness interventioner har i senmodern tid blivit populära i både behandlande och förebyggande syfte. Mindfulness har visat sig ha en positiv inverkan på uppmärksamhet, kroppsmedvetenhet, reglering av emotioner samt i att skapaförändringar i självperspektiv och inlärning i vuxna sampel. Mindre undersökningar har utförts med barn och ungdomar, men till följd av de positiva resultaten interventioner har visat hos vuxna, förväntas dessa även framkomma i studier med barn och ungdomar. Fokus inom mindfulness forskning med barn och ungdomar har speciellt varit på förbättring av emotionell reglering. Emotionell reglering innebär att individen på ett målinriktat sätt kan varsebli, utvärdera och anpassa sig till emotionellt betingat stimuli. Emotionell reglering har visat sig ha ett positivt samband med individens välmående över lag, samt ett negativt samband med olika former av psykisk ohälsa. Avhandlingens syfte var att undersöka vilken inverkan mindfulness har på elevernas emotionella reglering. Intresset ligger också i möjliga könsskillnader, med antagandet om att flickor har större nytta av interventionen. Samt i möjliga skillnader mellan årskurserna 6-8, med antagandet att sjunde klassister skulle ha större nytta av mindfulness interventionen jämfört med sjätte och åttonde klassister. Avhandlingens material baserar sig på en interventionsstudie utförd av Terve Oppiva Mieli. Forskningsgruppen utförde en klusterrandomiserad mindfulness interventionsstudie för skolelever i årskurserna 6-8, i 56 skolor i södra Finland (N=3519). Deltagarna randomiserades i en Mindfulness interventionsgrupp, en aktiv- och en passiv kontrollgrupp. Deltagarna fyllde i ett frågeformulär med 21 standardiserade frågeformulär. Avhandlingen behandlar resultat uppnådda från ett av dessa, Cognitive Emotion Regulation Questionnair. Som analysstrategi i avhandlingen användes blandad ANOVA med jämförelse mellan grupp och inom grupp för att undersöka ifall mindfulness har en inverkan på emotionell reglering. Möjliga könsskillnader samt skillnader mellan årskurser analyserades med tvåvägs ANCOVA. Ingen signifikant skillnad gick att finna mellan de olika grupperna gällande mindfulness inverkan på emotionell reglering. Det gick inte heller att finna skillnader mellan kön eller årskurs. Resultaten stämmer i stor grad överens med tidigare forskning inom området. Mindfulness interventioner med ungdomar har generellt sett varit bristfälliga. Till exempel har sampelstorlekarna och effektstorlekarna varit små. Det behövs mer standardiserade interventioner och mätmetoder för mindfulness studier med barn. Detta bör iakttas i vidare studier.
  • Sontag-Himmelroos, Ulla Inger Margareta (2006)
    Deltagarna i undersökningen är sju unga vuxna i åldern 24-29 år vilka påbörjat studier vid en andra stadiets yrkesläroanstalt i slutet av 1990-talet. Av de slumpmässigt utvalda deltagarna har fem slutfört sina studier, en har avbrutit och en återupptagit studierna efter ett uppehåll. Deltagarna är alla finlandssvenska unga personer, som studerat nära sin hemort och valt att bo kvar i sina hemtrakter. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på skolans roll i en eventuell marginaliseringsprocess sett ur unga vuxnas perspektiv. Min utgångspunkt är att forska i eget arbete. Ett delmål har varit att ta reda på om ett självbiografiskt perspektiv passar i arbete med ungdomar. Mekanismerna bakom utslagning och marginalisering, dagens utbildningssystem samt övergången från ungdomstid till vuxenliv har varit tre teoretiska infallsvinklar i undersökningen. Jag har utgått från ett fenomenologiskt-hermeneutiskt synsätt, vilket utgår från människors upplevelser samt de betydelser de ger åt sina upplevelser. De viktigaste referenserna har varit Helne (2002), Komonen (2001) och Riemann (2003). Deltagarna har via självbiografisk narrativ intervju fått berätta en berättelse om sitt liv med fokus på att bli vuxen. Målet har varit att få fram en eventuell bana av marginalisering (trajectory of marginalisation) genom att söka efter olika sekvenser i berättelserna. Dessa sekvenser kan ge en bild av hur unga människor berättar om sina liv, vilket ger en djupare förståelse för vad de berättar. Utöver den egentliga livsberättelsen har de unga fått berätta om skolans betydelse, hur nöjda de är med tillvaron samt hur de ser på framtiden. Den självbiografiska forskningsmetoden har bjudit på ett vidare forskningsperspektiv genom att ge intervjupersonerna frihet att berätta om det som känts viktigt och haft betydelse för dem. Den har dock även fungerat begränsande eftersom de unga upplevt att de inte alltid vetat vad de skall berätta om. För att undvika att tolka de ungas egna tolkningar av sina liv, har undersökningsresultaten främst presenterats i beskrivande form. Undersökningsresultaten tyder inte på att de unga skulle ha upplevt kontinuerliga marginaliserande episoder i sina liv. Gemenskapen med kompisar i skolan och kontakten till barndomsfamiljen har framträtt som viktiga faktorer i livet. Alla har gått eller är på väg ut i vuxenlivet via utbildning. Samtliga har uppgett att de är rätt nöjda med tillvaron och s.g.s. alla antingen planerar eller har redan skaffat familj och ett eget hem.
  • Nylund, Viktoria (Helsingin yliopisto, 2019)
    Den här avhandlingen är en narrativ analys av berättelser som skrivits av personer med egen erfarenhet av självskadebeteende i barn- och ungdomen. Syftet är att lyfta fram informanternas erfarenheter av självskadebeteende för att kunna få en bättre förståelse för bland annat vilka orsakerna kan vara till informanternas självskadebeteende. Frågeställningarna som jag utgår från är; vad berättar informanterna om faktorerna som bidragit till deras självskadebeteende? Hurudana känslor förekommer i berättelserna? Hur beskriver informanterna den hjälp som de fick för sitt självskadebeteende? Hurudana vändpunkter finns i berättelserna, vilka vändpunkter i livet har bidragit till att självskadebeteendet upphörde? Teoretiska perspektiven i avhandlingen utgår från vad som framkommit i materialet. Jag har valt bland annat ett fenomenologiskt perspektiv eftersom det är berättelsen som står i fokus inom fenomenologin. Det fenomenologiskt-hermeneutiska perspektivet blir speciellt viktigt för min avhandling eftersom man här lägger stor vikt vid att människan är en tänkande och reflekterande varelse. Forskaren syftar till att förstå människan och hennes erfarenheter och lägger mindre fokus på att försöka hitta förklaringar. Emotioner och vändpunkter hör också i den här avhandlingen till de teoretiska perspektiven och har en viktig funktion i analysen av berättelserna. Jag har samlat in mitt material via en reklamannons på Facebook och materialet består av fyra skriftliga berättelser som informanterna har skickat åt mig. I berättelserna kommer det bland annat fram att uppväxt, relationer och psykisk ohälsa har varit en bidragande orsak till att självskadebeteendet har börjat. I berättelserna kommer det också fram att fler av informanterna inte kände sig sedda av professionella och de vuxna som fanns omkring dem och att de inte heller fick den hjälp som de skulle ha behövt. Jag har också tagit fasta på emotionerna och vändpunkterna i berättelserna. Analysen som gjorts är en narrativ temaanalys.
  • Tandefelt, Henrika; Thelander, Kerstin (Svenska Litteratursällskapet, 2019)
    Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland
  • Ostrow, Maria Linnea (2002)
    Puberteten är oftast den tid då individen utvecklas som mest och också oftast en tid då självförtroendet genomgår stora förändringar. Under denhär perioden behöver tonåringen fasta regler, kärlek och trygghet för att växa upp till en harmonisk individ. Oftast får hon det av sina föräldrar och i sitt hem. Men de finns också de barn vars föräldrar inte är kapabla att erbjuda dessa saker. Föräldrar som har missbrukarproblem brukar till exempel ofta inte vara kapabla att sköta om sina barn på ett tillfredsställande sätt, och följden kan vara att barnet lider av dåligt självförtroende och förvrängd identitetsuppfattning. AA-kliniken grundade Pro-Filia, en konstterapigrupp för flickor i åldern 10-15 år som har föräldrar eller personer i sin näromgivning som lider av missbrukarproblem. Sammanlagt 20 flickor deltog i projektet som förverkligades i tre enheter i Helsingfors nejden. Grupperna samlades en gång i veckan, sammanlagt tio gånger. Jag har i mitt slutarbete intervjuat sex av dessa flickor för att undersöka vilket inflytande konstterapi har på deras självförtroende. Jag har gjort tre intervjuer med flickor ur missbrukarfamiljer och tre med flickor ur referensgruppen. Jag har i mitt slutarbete använt mig av litteratur som jag fått av A-klinikstiftelsen samt litteratur som behandlar självförtroendet och identiteten hos ungdomar. Intervjuerna har jag gjort enligt en narrativ metod, detta betyder att flickorna har fått berätta relativt fritt om sina upplevelser av konstterapin. Att ställa frågor om identitet och självförtroende till dessa flickor var svårt främst på grund av deras ringa ålder. Vidare är naturligtvis samplet så litet att man inte kan dra några säkra slutsatser på basis av intervjuerna. Då man granskar intervjusvaren kommer vissa saker dock fram. Entydigt är dock att alla de flickor som jag intervjuade hade trivats i gruppen. Enligt mig är redan det ett skäl att i framtiden ordna likadana grupper.
  • Korhonen, Isabella (Helsingin yliopisto, 2019)
    Ungdomars arbetslöshet och marginalisering är aktuella ämnen i den finländska samhällsdebatten. Ett sätt att minska på och förebygga ungdomars arbetslöshet och marginalisering sker genom ungdomsverkstäder. Ungdomsverkstädernas mål är att stärka ungdomars livshantering och vägleda till sysselsättning. I Finland är verksamheten i ungdomsverkstäderna ett sätt att tillämpa Europeiska kommissionens ungdomsgaranti. Denna magisteravhandling är skriven inom forskningsprojektet Uppföljning Ung (U2). Uppföljning ung följde upp under två intervjuomgångar 43 ungdomar som deltog i svensk- eller tvåspråkiga ungdomsverkstäder i Finland. Utöver intervjuerna ombads informanterna under den första intervjuns gång att fylla i en modifierad version av arbetslivsradarn, genom vilken ungdomarnas upplevda stöd av familj och vänner har analyserats. Forskningsfrågan för denna magisteravhandling är hur ungdomarna upplever sin tid på ungdomsverkstaden. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teoretiska referensramen för denna studie är Mark Learys teori om Sociometer och Charles Snyders teori Theory of Hope. Denna studies centrala resultat är att ungdomarna uppskattade stödet de fick på ungdomsverkstäderna och ansåg att tiden på ungdomsverkstaden var givande. Verkstaden erbjöd ungdomarna sysselsättning, tid att fundera vad de vill göra, rutiner men även stöd. Ungdomarna som var på verkstaden ansåg att de var i en annan livssituation innan de kom till verkstaden, jämfört med kompisarna som var i skola eller arbete. Ungdomsverkstäderna gav ungdomarna förutom sysselsättning, även en gemenskap på verkstaden och en grupp de kände sig inkluderade inom. Ungdomarna ansåg att de fick stöd av personer som stod dem nära. Ungdomarna ansåg även att de fick stöd av de andra deltagarna och personalen på verkstaden. Denna studie är longitudinell, vilket innebär att informanterna följdes upp genom uppföljningsintervjuer. Genom att analysera uppföljningsintervjuerna kunde man se vilka vägar ungdomarna hade gått efter ungdomsverkstäderna. Ungdomarna var dock i olika livssituationer redan när de kom till verkstäderna, vilket innebär att målsättningarna och planerna efter verkstaden varierade. De flesta ungdomar hade sysselsättning efter tiden på verkstaden och de ansåg att ungdomsverkstadens roll för att nå målsättningarna hade varit på olika sätt betydande. För vissa ungdomar hade ungdomsverkstaden gett tiden att fundera vad de vill göra, medan för andra var ungdomsverkstaden ett ställe där de kunde vila upp sig för att sedan återgå till studier, arbete eller alternativt börja studera eller arbeta. Alla informanter ansåg att de fick den hjälp de behövde på verkstaden och att tiden på verkstaden hade hjälpt dem framåt med att lägga upp mål och nå sina målsättningar.
  • Wejberg, Jonna (Helsingfors universitet, 2013)
    Syftet med denna avhandling är att granska värderingarna i vården vid Helsingfors ungdomsstation. Mitt intresse ligger i att undersöka om vården baserar sig på värderingar som stöder de unga klienterna i det livsskede de genomgår, eller om verksamheten de facto understryker det avvikande hos personerna, dvs. deras missbruksproblem. Jag har därför valt att granska både personalens och de unga klienternas upplevelser utgående från teorier om avvikande beteende och stämpling. Målgruppen för avhandlingen är unga vuxna missbrukare mellan åldern 18-24 som tar del av missbrukarvården vid Helsingfors ungdomsstation på frivilligbasis. Materialet i avhandlingen består av en kvalitativ enkätundersökning samt temaintervjuer. Enkätundersökningen består av nio (9) enkäter som är besvarade av personalen vid Helsingfors ungdomsstation. Intervjumaterialet består av 11 temaintervjuer som är utförda med 10 unga mellan åldern 19–24, som är klienter vid Helsingfors ungdomsstation. Materialet är analyserat med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att klienterna vid Helsingfors ungdomsstation definieras och bemöts utgående från deras livsskede och inte deras problem. Detta anses vara centralt och viktigt av såväl personalen som klienterna. Klientelet vid ungdomsstationen är heterogent, vilket kan anses ha den inverkan att det har varit svårt att skapa en klar definition av ungdomarna som tar del av vården. Verksamheten verkar på basis av resultatet fungera enligt principer av låg tröskel verksamhet, vilket syns i att ungdomarna själva har möjlighet att avgöra deras behov av vård samt vårdens längd. Både personalen och klienterna poängterar betydelsen av att verksamheten fungerar med låg tröskel. Även ungdomarnas egen delaktighet och självbestämmanderätt i relation till avgörandet av vårdbehovet och vårdens innehåll uppfattas vara viktigt. I resultatet poängteras betydelsen av ett gott bemötande och en god och tillitsfull relation till den egna arbetaren av ungdomarna. Ett gott bemötande består enligt ungdomarna av att den egna arbetaren är intresserad över ungdomens situation och att personalen inte fördömer ungdomarna utgående från deras problem eller handlingar. En god och öppen relation till terapeuten vid ungdomsstationen beskrivs som central med tanke på målsättningen med vården. Ett respektfullt bemötande av klienterna framkommer som centralt även i personalens svar. Genom en god, öppen och tillitsfull relation till den egna arbetaren skapas möjligheten till att öppet kunna reflektera över sin situation med anställda. Möjligheten till reflektion uppskattas av ungdomarna och uppfattas som centralt med tanke på vårdens målsättning. Reflektionen möjliggör ett annorlunda perspektiv på sin egen situation vilket kan anses föra ungdomen framåt i sin vårdprocess. För att reflektionen ska vara möjlig krävs dock att ungdomen har en upplevelse av att hon inte blir dömd, fastän hon ärligt berättar om sig själva och sitt liv. I arbete med missbrukande unga vuxna kan stämplingsteoretiska aspekter anses vara centrala och viktiga att känna till och ta i beaktande. Ungdomarna upplever det som viktigt att de kan berätta om sin verkliga situation, utan att bli stämplad eller dömd. Upplevelser av att bli bortvisad eller dömd utgående från sin situation eller sina problem minskar ungdomarnas möjlighet att söka och få hjälp för sina problem. Även ett bemötande av unga som avvikande kan ka konsekvenser för ungdomarnas vilja att ta del av vården. Därmed är det även betydelsefullt att deltagande i vården är möjlig med låg tröskel och att ungdomarna har själva möjlighet att definiera sitt vårdbehov.