Browsing by Subject "ungdomar"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-17 of 17
  • Andersson, Ulrika (Helsingin yliopisto, 2019)
    Ungas vardag är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Enligt tidigare forskning definieras ungas vardag av balansen mellan skola och fritid, där ungas fritid i sin tur består av mediaaktivitet, hobbyn, socialt liv och gymnastik. Ämnet diskuteras även i samhällsdebatten, där man bl.a. uppmärksammar att dagens ungdomar upplever en stor press i det vardagliga livet. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att ur ett holistiskt perspektiv studera hur finlandssvenska ungdomar i Helsingfors beskriver sin vardag. Det holistiska perspektivet utgår från att vardagen även påverkas av hur unga lever i relation med andra tillstånd och trender i samhället, utöver återkommande rutiner och program. Ett kosmopolitiskt perspektiv används för att bredda begreppet vardag genom att inkludera det samtida samhället. Det samtida samhället inbegriper ur det kosmopolitiska perspektivet bl.a. att gränser som tidigare varit tydliga håller på att luckras upp. I och med att tidigare frånskilda element nu lever parallellt och tillsammans med varandra behövs det kosmopolitiska perspektivet för att förstå ungas vardagliga kontext. Forskningsfrågorna är 1. Hurdana vardagsrutiner har finlandssvenska ungdomar i Helsingfors? och 2. Hur kan ungdomarnas vardag förstås ur ett kosmopolitiskt perspektiv? Att studera hur ungas vardag ser ut är nödvändigt inom socialt arbete för att öka förståelsen kring den kontext unga lever i. Intresset ligger i att se hur finlandssvenska ungas vardag ser ut samt hurdan insyn det kosmopolitiska perspektivet ger i ungas vardag. Materialet består av 8 transkriberade intervjuer med ungdomar som vid intervjutillfället varit 15–16 år gamla och gått i finlandssvensk skola i Helsingfors. Materialet är insamlat i samband med forskningsprojektet De unga i tiden som Nuorisotutkimusseura genomför. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten ger fyra exempel på hur ungdomarna strukturerar sin vardag: (1) enligt träningsdagar och träningsfria dagar, (2) vardagsrutinerna regleras av föräldrar, (3) rutinerna regleras av träningstiden och (4) träningen nämns som en hobby. Vardagsrutinerna har sammanställts i vardagsscheman. Resultaten tyder på en skillnad i hur unga definierar träning och hobby, där träningen definieras som strukturerad och innehåller mera plikter än hobbyn. Hobbyn ses av ungdomarna som ett fritt element där de har möjlighet att välja vad de vill. Överlag kretsar ungas vardagsrutiner kring fyra återkommande element: hemmet, skolan, fritid (som inbegriper hobbyn och socialt liv) och träning. Resultaten pekar också på att det sociala livet hos unga som tränar 6–7 ggr/v. blir åsidosatt p.g.a. träning och andra vardagliga plikter. Den kosmopolitiska insynen presenteras med hjälp av kosmopolitiska dyader. I resultaten definieras tre dyader; (1) känslan av Gemenskap–Utanförskap, (2) uppfattningen om Vi –De och (3) uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa. Dyaden Gemenskap–Utanförskap hänvisar främst till en form av trivsel i olika vardagssituationer. Dyaden Vi–De förekommer ofta på vardagliga, offentliga platser där olika sociala grupper möter varandra. Uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa identifieras utgående från ungdomarnas framtidsplaner. Ur ett traditionellt perspektiv vill ungdomarna bilda familj och upplever att utbildning är viktigt för karriären samt att strävan efter ett gott liv är befintlig. Det gränslösa representeras av ungas önskan och möjlighet att röra sig över internationella gränser, samt karriärsrelaterade drömmar som inte påverkas av realistiskt tänkande. Ur resultaten framkommer också en övergripande dyad; Vardagsrutiner–det Föränderliga. Vardagen är det automatiska och traditionella, medan det Föränderliga representeras av framtiden och viljan att vara modern. Båda polerna behövs och finns i ungdomarnas vardagliga liv. Dessa poler samverkar med varandra och beskriver hur unga i vardagen gör val i hopp om en god framtid. Dyaderna belyser hur ungdomarna upplever båda polerna i vardagen och också pendlar mellan dessa poler. Det innebär att ungdomen inte statiskt definierar sig själv i en viss position, utan att positionen varierar beroende på t.ex. miljö, situation, socialt umgänge eller andra utomstående faktorer i vardagen. Det stöder tanken på att vardagen är mer komplex än själva rutinerna och att vardagens olika aspekter påverkar ungdomarnas val och sätt att agera.
  • Mustajärvi, Marita (Helsingfors universitet, 2017)
    The aim of this thesis is to study the way young adults talk about smartphones and social media as a part of social interaction within the theoretical framework of cultural studies and social psychology. The point of reading way is based on social constructive discourse combined with the concepts of social interaction, social identity and discursive experience. Even though the young adults' use of smartphones has been previously studied, the views of the users themselves have been neglected along with the ways how using smartphones affect social interaction. Seven people aged between 18 and 23 were interviewed for this thesis. The interviews were recorded and transcribed. A discourse analysis was made of the transcriptions by using a method based on social constructionism. The goal was to find the underlying structures which either enable individuals to think about sociability in a certain way or prevent them from doing so. The social lives of young adults, of which smartphones are an integral part, are shaped by many factors. In order to belong to a certain social group, a young adult must embrace the norms, conventions, and habits shared by the other members of the group. While doing so, they keep reaffirming the social protocols of their group. Any deviations are remarked upon and the fear of becoming an outcast for breaking the rules is real. Using social media with smartphones enables social interaction over long distances, but at the same time it might make being fully present in the here and now more complicated. A young adult is no longer present here, but everywhere.
  • Stenberg, Jenny (2000)
    I och med radioreformen vid Rundradion hösten 1997 uppstod två nya finlandssvenska radiokanaler: Radio Vega och Radio Extrem. Det här är en undersökning av om målen för Radio Extrem, som riktar sig till ungdomar och unga vuxna, uppfylls dels ett halvt år och dels två och ett halvt år efter starten. I en beskrivande och jämförande innehållsanalys sätts planerna, programmen och lyssnarsiffrorna i förhållande till varandra. En innehållsanalys görs våren 1998 och en ny våren 2000. Dessutom används Rundradions lyssnarundersökningar och en sekundär analys görs utgående från materialet till en av dem. Programmässigt har kanalen lyckats uppfylla målen väl. En del program har inte hittat sin stil och brister i fokusering, men de största problemen gäller kanalen som helhet. Radio Extrem vänder sig mycket mera till manliga än till kvinnliga lyssnare. Manliga studiovärdar fyller dubbelt mera programtid än kvinnliga och det samma gäller för andelen manliga respektive kvinnliga sångare i låtarna som spelas. Speciellt kvällstid är en stor del av musiken som spelas rock eller hårdrock, vilket musiksmaksundersökningar visar att inte tilltalar kvinnor. Musiken på prime time motsvarar inte heller resultaten från musikundersökningar, som visar att genren ballader är den mest populära. Endast ca 27 procent av låtarna på prime time i Radio Extrem är ballader. Analysen våren 2000 visar att andelen svenska låtar som spelas har sjunkit drastiskt sedan våren 1998, med hela 9 procentenheter. Av lyssnarsiffrorna att döma har radioreformen lyckats, eftersom FSR har mycket mera lyssnare efter reformen. Radio Extrem lyckas nå en stor del av sin målgrupp. Våren 1998 ansågs äldre kvinnliga lyssnare vara den svåraste gruppen att nå. Våren 2000 är det de allra yngsta kanalen satsar på. Genomgående är det svårast att vinna terräng i huvudstadsregionen, eftersom konkurrensen är störst där. Det tog två och ett halvt år att förverkliga alla planer som ställdes upp för Radio Extrem. 1 maj 2000 inleddes sändningar från Åbo och med det är alla större mål uppfyllda. Kanalen är synlig i Svenskfinland på olika festivaler och jippon, den finns på internet och framför allt har den lyckats locka unga lyssnare till Rundradion.
  • Tuisku, Hannu (2017)
    Acta Scenica
    This qualitative pedagogical research examines the nature and the ethics of embodied pedagogies of acting and considers their use in the continuum from youth theatre education to professional actor training. By 'embodied pedagogy of acting' the author refers to an approach to acting and training acting that emphasises the centrality of the actor's sentient body in the theatrical event, the notion of a human being as a comprehensive body-mind entity, and the diversity and complexity of subjective experience. Knowledge presented in this research has emerged through practice, interviews and inquiries, discussions and shared experiences of training with both upper secondary school students, student actors in higher education, and professional actors. In the light of this thesis there are reasons to seek for alternatives to conventional paradigms of acting in youth theatre education. Embodied pedagogies of acting provide such an alternative. This thesis also stresses the importance of delineating workable and applicable terminology for training acting, both in youth theatre education and professional actor training. The traditions of psychophysical actor training provide a basis for the development of embodied pedagogies of acting but there are however aspects in psychophysical training that must be critically and comprehensively considered. The thesis also argues that experiences in the youth theatres and in youth theatre education are important for personal growth. The aim of the commentary at hand is not to address youth theatre education in a wider sense besides the methods of acting used in youth theatre education. A wider scope to youth theatre education is provided in the original publications of this thesis.
  • Svenfelt, Heidi (Helsingin yliopisto, 2021)
    Den ökade droganvändningen som varit påtaglig i Finland sedan 1990-talet har beskrivits som ett ”ungdomsfenomen” och lett till diskussioner gällande en eventuellt pågående normalisering av droganvändning bland unga finländare. Även i staden Jakobstad har normaliseringsfrågan varit aktuell i och med det fokus som riktades mot ungdomsbrottsligheten i staden år 2016. Trots att studier som tangerar aspekter av normalisering av droganvändning i Finland tidigare publicerats, har endast ett fåtal anlagt ett holistiskt perspektiv på eventuella normaliseringstendenser och även färre har genomförts med ungdomar som målgrupp. I och med vikten av att anpassa drogförebyggande interventioner till aktuella användningsmönster och attityder ter sig en studie med fokus på eventuella indikationer på en normalisering av droganvändning bland unga relevant. I avhandlingen granskas droganvändning bland niondeklassare i Jakobstad ur ett normaliseringsperspektiv. Niondeklassarnas användningsmönster, kunskaper samt attityder kartläggs och analyseras med Parker et al:s (1998, 2002) normaliseringstes som teoretisk referensram. Studiens syfte var således att ge övergripande bild av den rådande situationen vad gäller ungdomars droganvändning, kännedom och attityder samt reflektera över vad detta kan betyda för det drogförebyggande arbetet. Studien, som utfördes som en elektronisk enkätundersökning, besvarades av 176 svensk- och finskspråkiga niondeklassare i Jakobstad. Ur studiens resultat framkom tämligen få tecken på ett normaliserat förhållningssätt bland ungdomarna gentemot droganvändning. Majoriteten av niondeklassarna hade aldrig använt droger och uppvisade lite intresse för framtida experimentering. Största delen av deltagarna rapporterade även relativt negativa attityder gentemot droger. Vänners droganvändning stod i förhållande till elevernas nyfikenhet och attityder (droganvändning bland vänner var i samband med en ökad nyfikenhet och positivare attityder gentemot droger) och denna faktors betydelse för det drogförebyggande arbetet diskuteras. Samtidigt visar studien på att en del ungdomar verkar ha ett tolerant förhållningssätt gentemot cannabis (och även till lugnande, sömn- och smärtlindrande mediciner) och dessa resultats implikationer för det drogförebyggande arbetet lyfts fram.
  • Mäki-Ullakko, Vappu (Helsingfors universitet, 2011)
    Forskningen utreder skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga skolor i en kommun i Nylands län utgående från elevvårdens synvinkel. Syftet är att kartlägga situationen i en kommun och synliggöra de skillnader och faktorer som påverkar det sociala kapitalets mängd i skolorna. Skillnaderna betraktas utgående från det sociala kapitalets inverkan på gemenskapen och från ekologisk synvinkel. Sambandet mellan det sociala stöd och den sociala kontroll som särskilt de vuxna i skolan producerar, har betydelse för skolelevers välmående. För att kunna bilda en socialt stödande och socialt kontrollerande atmosfär krävs det funktionella förändringar i skolan. Särskilt de vuxna i skolan skulle behöva mera gemenskap. Elevvårdsarbetet och skolarbetet riktar sig främst mot elever i dag, fastän de vuxna skulle behöva stärka sina sociala förhållanden. Bris i uppkomsten av socialt stöd och kontroll beror främst på problem i samarbete och kommunikation mellan de vuxna i skolan. Skolkuratorerna är de enda professionella inom skolan som i sitt arbete tar hela skolan som gemenskap i beaktande. Denna forskning är en abduktiv kvalitativ fallstudie som är tili sin karaktär beskrivande. Som data används intervjuer av elevvärdspersonalen i kommunen och enkäten Hälsa i skolan av Institutet för hälsa och välfärd från år 2008. Viktigaste källan för forskningen är Noora Ellone (2008) forskning "Kasvuyhteisö nuoren turvana".
  • Huopalainen, Kristina Marja-Leena (2008)
    Syftet med min studie är att nå kunskap om hur det är för ungdomar att växa upp med våld i sin vardag. Studien genomförs genom kvalitativa forskningsmetoder och med temaintervjuer. Mitt perspektiv tar avstamp i barnets perspektiv och jag är intresserad av att granska hur ungdomar ser och beskriver sitt livsutrymme i familjevåldsmiljöer. Mina frågeställningar är: -Hur beskriver flickorna sina upplevelser av våldet i hemmet? -Hurudana relationer har flickorna till föräldrar, syskon, släkt, vänner, myndigheter och andra trygga vuxna i sin vardagsmiljö? -Hur ser de på de professionellas roll? Vem har de förtroende för? Forskning om barn som bevittnat våld i sina hemmiljöer är ett relativt nytt område. I min studie har flickorna själva fått berätta om sina liv. Jag intervjuade tre flickor (15-18 år)som har levt i familjevåld. När informanterna är ungdomar är det en utmaning för undersökningens etiska reflektion. Den viktigaste källan har varit Katarina Weinehalls (1997) doktors avhandling. Det empiriska materialet redovisas enligt fyra huvudteman, som jag upplevt mest framträdande i flickornas intervjuer: familjevåldet i flickornas liv, flickornas beskrivningar av sina relationer, flickornas känslor och flickornas strategier för att klara av vardagen och synen på framtiden. Undersökningen av materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalysen. Fastän flickorna upplevt mycket sorg och smärta tycker de om sig själva.De är starka och de har klarat av mycket under sina liv. Flickorna har överlevt, sin barndom som vittne och som offer för våldet, med hjälp av en stor mängd olika lösningar på ett stort antal svåra situationer. Flickornas berättelser var mycket mer hoppgivande än majoriteten av tidigare forskning inom området. Flickorna i min studie tar upp betydelsen av en trygg person i deras liv och syskonens betydelse. Flickorna har försök förändra sina livsvillkor, men de har insett att de inte kan förändra våldet och missbruket, så de har fått lov att stå ut med det. De har varit tvungna att anpassa sig till våldet och missbruket. Fastän dessa flickor inte fått det stöd de borde ha fått, har de lärt sig att överleva svåra situationer, återhämta sina krafter och de har kvar hoppet och tron på en bra framtid.
  • Grönroos, Ebba Elisabeth (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna magisteravhandling har varit att utreda hur den tidiga anknytningen samt störningar och trauman i förhållande till den beaktas av socialarbetarna då barn blir omhändertagna och placerade i vård utom hemmet. Syftet har därtill varit att se om det finns ett samband mellan det ökande antalet ungdomar som blir placerade och långsiktig påverkning av brister i den tidig anknytningen. Forskningsfrågorna som avhandlingen har svarat på har varit följande: ”Hur har de tidigaste barndomsåren sett ut för de ungdomar som blir placerade i åldern 13 – 17 år, finns det information om detta i omhändertagningsbesluten?” och ”Hur beaktar socialarbetare den tidiga anknytningen i samband med placering av barn i vård utom hemmet?”. I studien har materialtriangulering tillämpats. Forskningsmaterialet har bestått av 21 omhändertagningsbeslut av ungdomar i åldern 13 – 17 år och kompletterats av en kvalitativ, semistrukturerad intervju av fem socialarbetare kring deras tankar om beaktandet av den tidiga anknytningen i samband med omhändertagningar. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Som teoretisk referensram fungerar anknytningsteorin i första hand och den transaktionella teorin som komplement. Anknytningstrauma har genomgående varit ett av de centrala begreppen. Resultatet av innehållsanalysen av omhändertagningsbesluten visar att socialarbetarna har haft förhållandevis mycket information om ungdomarnas tidigaste levnadsår Även om resultaten i denna studie är begränsade syns det tydligt att de ungdomar som blir placerade har haft många otrygghetsfaktorer under sina tidigaste levnadsår, vilket troligen har påverkat anknytningsmodellerna i familjen. Anknytningstrauman och störningar ger enligt teorin långtgående negativa följder och kan därför ha ökat risken för att barnen i tonåren och i samband med pubertet börjat reagera med eget riskfyllt beteende som sedan har resulterat i omhändertagning. Resultatet av den kvalitativa temaintervjun visar att anknytningsteorier är relevanta och av stor vikt i samband med omhändertagningar. Konkret beaktas det främst i fråga om val av placeringsstället i omhändertagningsprocessen. Därtill fäste socialarbetarna stor vikt vid fungerande samarbete i ett tidigt skede kring de barn som har anknytningsstörningar och vikten av samarbetsparternas expertiskunskap i tidig anknytning. Socialarbetarens roll och handlingsutrymme togs även upp som något som påverkar beaktande av den tidiga anknytningen inom barnskyddsarbetet. Slutresultatet visar att det finns behov av ännu tidigare och mera långsiktigt arbete och samarbete kring högriskfamiljerna för att eventuellt kunna förhindra fortsatt ökning av ungdomar som blir omhändertagna.
  • Cronstedt, Jeanette Emilia (Helsingin yliopisto, 2019)
    Förändringar i arbetsmarknaden och utbildningsystemet samt bristfälliga samhälleliga lösningar har inverkat på ungdomarnas väg till arbete och studier. För att stöda denna övergång och förhindra att ungdomarna hamnar i ett NEET-status introducerades år 2015 lågtröskelverksamheten Navigatorn som en av regeringens spetsprojekt. Genom att erbjuda mångprofessionell service från en och samma lucka och med minskad byråkrati strävar Navigatorn efter enklare stöd och vägledning för unga med tanke på den vägledning de behöver. Syftet med min avhandling är att få kunskap om hur lågtröskelverksamheter svarar på ungas behov av mångsidig service. Detta har jag gjort genom att besvara följande forskningsfrågor; 1.Hurudana erfarenheter har unga av lågtröskelverksamhet och bemötande? 2.Hur beskriver handledarna sina konkreta arbetssätt i mötet med ungdomarna inom lågtröskelverksamheten Navigatorn? 3.Vilka erfarenheter har handledarna och de unga av mångprofessionell samverkan? Avhandlingen är en del av institutet för hälsa och välfärds 6aikahanke ”Nuorten urapolut ja palveluohjauksen kehittäminen” och förverkligas i samarbete med enheten för socialt arbetete i Helsingfors universitet. Avhandlingens forskningsmaterial består av 16 kvalitativa intervjuer med både ungdomar och personal inom en av huvudstadsregionens Navigatorverksamheter. Forskningsmaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I analysresultaten framstår tre teman; 1) låga trösklar som genomsyrar själva verksamheten, 2) arbetssätt som utvecklats i bemötandet av unga och 3) mångprofessionell samverkan som fördjupar expertisen i bemötandet. I resultatet framträder Navigatorn som serviceverksamhet med flera låga trösklar, vilkas syfte är att underlätta ungdomarnas tillgång till rådgivning och hjälp. Styrkan i verksamheten är att personalen tar i beaktande ungdomens helhetsmässiga situation och erbjuder mångsidig vägledning. Handledningen de får under träffen är mångdimensionell och innefattar både kunskap och konkret hjälp. De ungdomar som hade ett konkret ärende, ansåg att de fick snabb och tydlig information om hur de skall framskrida i sina situationer. Ungdomarna med framtidsosäkerhet framställde hjälpen som långsiktig och mångsidig. I mötet är det betydelsefullt för ungdomarna att bli personligt bemötta, där personalen har ett genuint intresse över deras situation. Utifrån personalens bemötande framkom arbetssätt och faktorer, så som utredning av hjälpbehovet, skapande av tillit och samarbete, utgivning av information på ett begripligt sätt, samt uppläggning av mål och uppföljning. Med hjälp av ett känslomässigt kontrollerat tillvägagångssätt får personalen till stånd ett värdefullt bemötande med ungdomen. Detta ger möjlighet för skapande av tillit mellan ungdomen och personalen. Med lyhördhet kan personalen ta i beaktande när ungdomen behöver pushas framåt och när man måste bromsa. En del av personalen stöter på utmaningar i mötet, i och med att verksamheten inte har några gränser hur ofta och vilka ungdomar söker sig till Navigatorn. Detta utsätter personalen i en osäker position var de måste pröva nya arbetssätt. Samverkan mellan de professionella är en del av bemötandet och vägledandet av ungdomarna. Resultatet från analysen visar att ungdomarna träffar olika professionella, medan mångprofessionell samverkan varierar i personalens arbetssätt. Ungdomens huvudansvarige handledare bär ansvaret för att koordinera rätt hjälp och service till ungdomen. Detta stöd bör vara mångsidigt och ta i beaktande ungdomens helhetsmässiga situation. En del av personalen har utvidgat sitt eget kunnande, samt gått utanför sin egen yrkesroll, allt i syfte att kunna ta i beaktande ungdomens helhetssituation och utge mångsidigt stöd. Sakkunskap är en viktig del i den mångsidiga service ungdomarna får på ett och samma ställe. Även om personalen eftersträvar att ge helhetsmässigt stöd på en och samma gång, kan det finnas behov för ett fördjupat specialkunnande inom ett visst delområde.
  • Lind, Petra (2003)
    Utvärderingens syfte är att analysera Tidningen till klassen -projektets resultat. Projektet förverkligades i 68 svenskspråkiga skolklasser år 2002 och syftet var att få eleverna att läsa mera dagstidningar, öka deras kunskaper om dagstidningar samt förorsaka en positiv förändring i attityderna till dagstidningar. Eleverna i undersökningen studerar i svenskspråkiga grundskolor eller gymnasier/yrkesutbildningar. Medieanvändningen testades med hjälp av postenkäter både före och efter projektet för att kunna konstatera vilka effekter projektet har haft. Projektet misslyckades när det gäller förbättringar i elevernas läsvanor och attityder till dagstidningar. Tidningsläsandet förblev på samma nivå efter projektet. Också attityderna till dagstidningar förblev i stort sett oförändrade. Däremot skedde en förbättring i kunskapen om dagstidningar. Eleverna hade lärt sig mera om tidningar. Den viktigaste faktorn som verkade styra resultatena gällande tidningsläsning var elevernas attityder till projektet. Elever som var positivt inställda till projektet började också läsa mera. Projektets implementering i skolorna, till exempel lärarnas aktiviteter under projektets gång och deras förmåga att uppmuntra eleverna till tidningsläsning, kan avgöra projektets framgång.
  • Gustafsson, Jasmine (Helsingin yliopisto, 2020)
    Mental health problems are increasing, and adolescents are particularly sensitive to the development of psychological complaints. The aim of this thesis was to find out if the experience of psychological complaints among Finnish-Swedish adolescents can be explained by their experience of family support, peer support, classmate support and loneliness. It was also examined whether associations between social support and psychological complaints can be explained by loneliness. In addition, it was investigated if there are differences in experiences of psychological complaints, social support and loneliness between Finnish-Swedish youth living in the city and in the countryside. A sample of 599 Finnish-Swedish youth from grades 5, 7 and 9 completed the Health Survey of School-aged Children (HBSC) in 2018. As statistical analysis methods of this thesis, Spearman's rank correlation analysis, multiple linear regression analysis, mediation analysis, independent t-test and chi2 test were used. The results showed that family support and classmate support significantly and negatively predicted psychological complaints, that is, lower levels of family and classmate support was associated with higher levels of psychological complaints. Loneliness predicted psychological complaints significantly and positively, which means that higher levels of loneliness was associated with higher levels of psychological complaints. Peer support was not directly related to psychological complaints. Girls experienced psychological complaints to a significantly greater extent than boys according to several analyzes, and one of the analyzes also indicated that pupils in grade 9 experienced significantly higher levels of nervousness than pupils in grade 5. Among pupils in grades 7 and 9, those who lived in rural areas experienced more irritability or bad mood than those living in urban areas. Perceived socioeconomic status predicted psychological complaints significantly and negatively among pupils in grades 7 and 9. According to the results, the relationship between social support from family, peers and classmates, and psychological complaints could partly be explained by loneliness. There were no significant differences between Finnish-Swedish youth living in cities and those living in rural areas in terms of psychological complaints, social support or loneliness when pupils from all three grades were included in the analyzes. This thesis contributes to new knowledge about the well-being of Finnish-Swedish youth and could encourage development of health-promoting activities. Longitudinal research is needed in order to gain a deeper understanding of whether lower levels of social support and experiences of loneliness may be risk factors for the development of mental health problems.
  • Rusk, Jenny (2006)
    Undersökningen tar upp 15-16 -åriga finska och finlandssvenska ungdomars styrkor och svårigheter. Tidigare undersökningar har visat på att pojkar och flickor uttrycker sina svårigheter på olika sätt. Flickor har en tendens att rikta sina aggressioner inåt, medan pojkarna har en tendens att uttrycka sina aggressioner utåt. Undersökningar har också visat på skillnader mellan de finska och finlandssvenska språkgrupperna. Med stöd av tidigare undersökningar var antagandena för undersökningen att pojkar visar på flera utåtriktade aggressioner, medan flickor visar på flera inåtriktade aggressioner och att de finlandssvenska ungdomarna uttrycker färre problem än de finsktalande. Undersökningen är en enkätundersökning i vilken självrapporteringsversionen av Robert Goodmans enkät "The Strenghts and Difficulties Questionnaire", SDQ (Styrkor och svårigheter) använts. Undersökningen utfördes i ett normalsampel i fyra skolor i södra Finland. Enkäten mäter styrkorna och svårigheterna på 25 item indelade i fem subskalor också en summavariabel för totala svårigheter (Total difficulty, TDS) uträknades. Av de fem skalorna mäter fyra av skalorna svårigheter (hyperaktivitet, beteendestörningar, emotionella symptom, kamratproblem) och en en styrka (prosocialt beteende). Som tillägg till enkäten användes ett s.k. komprimerat tillägg som finns på en utvidgad version av SDQ-enkäten. Det komprimerade tillägget ger den unga en möjlighet att bland annat rapportera om svårigheternas varaktighet och hur stora delar av vardagslivet som påverkas av svårigheterna. Analysmetoderna som användes var, förutom deskriptiv statistik, korrelationsanalys och variansanalys. Resultaten av undersökningen visade att flickor upplevde att de hade ett större antal totala svårigheter än pojkar. Flickornas svårigheter kom till uttryck inom skalorna för hyperaktivitet och emotionella symptom. Flickor, och speciellt finlandssvenska flickor, rapporterade mera prosocialt beteende. Inom andra skalor än den prosociala skalan kunde inte signifikanta skillnader mellan de två språkgrupperna skönjas. Resultaten diskuteras bland annat mot bakgrunden av flickornas tidigare pubertetsutveckling och därmed tidigare moratorium. Undersökningen belyser också de ungas svårigheter ur det sociala arbetets perspektiv och i skolan. De viktigaste källorna: Achenbach 1991; Erikson 1979; Goodman 1997; 1999; Harter 1999; Hyyppä 1995; Koskelainen, et al. 2001; Marcia 1966; Petersen et al 1993; Rutter 1967; Rutter et al. 1995; Sipilä-Lähdekorpi 2004; Smith 1995
  • Karlsson, Cecilia (Helsingin yliopisto, 2019)
    The Nordic countries are united by shared values and similar social systems. Traditionally, the cultures in the Nordic countries have been mostly homogeneous, but due to globalization and increased immigration, the Nordic countries have become increasingly culturally diverse. Does this affect how people perceive and identify with the Nordic countries? The purpose of the thesis is to describe Finnish adolescents' perceptions of the Nordic countries and how they identify with the Nordics. Furthermore, I would like to explore how a different ethnic background from Finnish influences Nordic identification. Background and contextual research consisted of theories on identity and identification and previous studies of Nordic, social and cultural identities. The thesis is a part of the research project NordId, which is part of a research network, whose aim is to explore the challenges facing the Nordic education systems. The thesis was conducted as a qualitative research project with a phenomenographic approach. The data collection was done in April 2019, and the sample consisted of 25 adolescents from an upper secondary school in Finland with broad ethnic diversity. The data, consisting of photographs and interviews, was collected through participatory photography and semi-structured group interviews. It was analysed thematically. From the results three themes emerged regarding what the adolescents considered to be Nordic: nature, welfare state, and culture and traditions. Adolescents identified with the Nordics through belonging, similarities and common traditions, and values within the three themes. Family, nationality, geography, ethnicity and language were relationships and categories that they identified through. The results showed that the adolescents with a different ethnic background from Finnish identified with the Nordic countries the same way as the Finnish do. A slight difference in what the adolescents perceived as Nordic was revealed. The most notable difference was that the adolescents with a different ethnic background emphasized the welfare society, freedom of speech and freedom of religion more explicitly and to a greater extent in the photographs and interviews. The results can promote future Nordic cooperation, by showing what the Nordic region means to young people. In addition, the results can inform the educational system of whether Nordic countries, cultures, and history are adequately taught in the curricula, based on what Finnish adolescents know about the Nordic countries.
  • Granholm, Camilla Pauliina (Finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, 2016)
    Mathilda Wrede Institute Research Reports
    Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har under de senaste årtionden skett snabbt. Smarttelefoner och surfplattor har gjort internet och den virtuella dimensionen mobil och ständigt närvarande i vår vardag. Syftet med den här avhandlingen är att utgående från fyra delstudier, med fokus på IKT-användningen bland (potentiella) klienter inom socialservice, undersöka vilka konsekvenser, möjligheter och risker som behöver beaktas om och när IKT implementeras i socialt arbete i framtiden. Min vetenskapsfilosofiska utgångspunkt finns inom pragmatismen. Pragmatismen är en framtidsorienterad epistemologi som inte enbart intresserar sig för det som är just nu, utan också för det som håller på och blir till. Denna tankeram lämpar sig väl för situationer där omständigheterna förändras och tidigare kunskap och erfarenheter av den “bästa praktiken inte längre är användbara, och där nya, framtida tillämpningar är under utveckling. Mitt närmandesätt är explorativt. Forskningsprocessen sträcker sig över nästan tio år och de fyra delstudierna som presenteras i den här avhandlingen omfattar fyra olika forskningsmaterial som har samlats in vid olika tillfällen mellan åren 2005 och 2014. Min forskning bidrar med en konkret inblick i hurdan inställningen till IKT bland (potentiella) socialserviceklienter är. I korthet visar delstudierna att IKT bland (unga) människor används som en arena för deltagande och som en källa till socialt stöd. För unga i riskzonen för marginalisering erbjuder IKT en kanal genom vilken de för en stund kan fly sina vardagsproblem och ta del av vardagen bland ungdomar som lever annorlunda liv än de själva. I den här avhandlingen introduceras flerdimensionellt socialt arbete (blended social work), en tankeram som utvecklats som verktyg för att placera in delstudierna i en kontext, i skärningspunkten mellan socialt arbete och IKT, som är under ständig utveckling. Tankeramen kan också mera generellt ses som ett verktyg som kan användas för undersökningar som strävar efter att förstå socialt arbete i en tid av digitalisering som karaktäriseras av ständig närvaro i två dimensioner, både den uppkopplade (online) och den frånkopplade (offline). Flerdimensionellt socialt arbete har i den här avhandlingen förankrats i socialt arbete med den globala definitionen av socialt arbete som utgångspunkt. Dessutom har resultaten av delstudierna och begreppen socialt stöd, deltagande och stärkande relationer (empowering bonding) använts som utgångspunkter vid utforskandet av hur flerdimensionellt socialt arbete kunde konkretiseras. I avhandlingen lämnas begreppet flerdimensionellt arbete öppet för vidare utveckling med hänvisning till att framtida forskning borde fokusera på de kommande generationernas behov och förväntningar.
  • Gustafsson, Emilia (Helsingfors universitet, 2016)
    Avhandlingens syfte är att studera skolfrånvaro i högstadiet ur ungdomarnas synvinkel genom ett systemteoretiskt perspektiv. Mitt intresse är att få kunskap om hur de unga själva definierar skolfrånvaro och de problem som anknyter till detta. Hur har de blivit bemötta och vad är det i skolan som förstärker välmående och delaktighet. Finns det en koppling mellan tidigare skolfrånvaro och situationen de är i nu? Resultatet kan ge mer förståelse för skolfrånvaro från ungdomarnas egna perspektiv och kan ge information om hur man kan förebygga social utslagning av ungdomar och utveckla elevvårdstjänsterna. Jag valde att granska detta fenomen genom före detta elevers synvinkel då respondenterna möjligtvis kunde ge en annorlunda synvinkel på skolfrånvaro eftersom de inte längre var i skolsituationen. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt ett systemteoretiskt perspektiv som studerar olika risk- och stödfaktorer som endera drar eleven bort från skolan eller drar eleven mot delaktighet i skolan. Med hjälp av systemteori kan man analysera olika relationer och omgivningar som kan påverka skolsituationen. Undersökningen är kvalitativ och materialet har samlats in genom totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Jag fick tag i ungdomarna genom Sveps (Svenska Folkskolans Vänner). Alla åtta hade inte själv erfarenheter direkt av skolfrånvaro, men ändå upplevt skolproblematik. Av informanterna var tre stycken pojkar och resten flickor. Materialet har analyserats med hjälp av materialbaserad innehållsanalys. Resultaten visade att systemkrafterna drog personerna åt olika håll, vilket orsakade obalans i systemet. Ungdomarna pratade om relationer i och utanför skolan som varit risk- eller skyddsfaktorer för skolfrånvaro. En persons skyddsfaktor kunde vara en annan persons riskfaktor. Relationer till vuxna och jämnåriga är oerhört viktiga och dessa är krafter som drar dem till skolan eller bort från skolan. Utan dessa relationer upplevde ungdomarna skolan ointressant, obehagligt och mindre meningsfullt vilket ledde till skolfrånvaro. Ifall personerna hade stödjande vuxenrelationer klarade sig ungdomen bättre och ansåg att de inte hade stora svårigheter i skolan. Man kan även konstatera att skoltiden har påverkat nuläget i hög grad.
  • Nurmi, Axel (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna magistervhandling är att utreda ifall unga finlandssvenskar använder webbsidan Youtube som ett socialt medium eller inte. Samtidigt ska den undersöka ifall rådande definitioner av sociala medier är tillräckliga för att verkligen beskriva den användning av sociala medier och andra webbsidor som förekommer i dag. Avhandlingens huvudfråga lyder: i vilken mån använder unga finlandssvenskar Youtube som ett socialt medium? Tre huvudsakliga definitionspunkter för sociala medier används i avhandlingen; värde måste dras från användargenererat innehåll och användarna måste uppleva att de interagerar med andra användare, eller så ska tjänsten användas för att upprätthålla och eventuellt skapa nya sociala nätverk. Materialet samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var byggda på de tre definitionspunkterna, och tangerade informanternas användning av Youtube på olika sätt. Sammanlagt svarade 165 personer på enkäten. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys, genom att kategorisera de olika svaren baserat på hurdana teman och ämnen de tangerade. Avhandlingens analys tyder på att unga finlandssvenskar inte använder Youtube som ett socialt medium. Youtube användes inte för att upprätthålla sociala nätverk. Informanterna upplevde i viss mån att interaktion uppstod mellan dem och kanalerna som laddade upp videor, men inte mellan sig själva och användare som kommenterade på videor. Gällande det användargenererade innehållet, visade sig definitionen vara otillräcklig. Informanterna såg främst på videor från stora kanaler, och uppskattade i många fall specifikt ett högt produktionsvärde. Frågan om ifall värde fås från användargenererat innehåll eller inte blev därmed oklar, eftersom det är svårt att avgöra ifall dessa Youtube-kanaler kan räknas som användare eller som produktioner. Resultaten tyder på att det finns en avsaknad av gemensamma sätt att kommunicera kring sociala medier, och att sådana måste utvecklas i framtiden. Resultaten visar också att det finns en skillnad mellan definitioner som är baserade på teknik och sådana som är baserade på användning, och ifall vettiga diskussioner ska kunna föras kring sociala medier i framtiden, måste ett gemensamt sätt att kommunicera kring dem utvecklas.
  • Behm, Frida (Helsingin yliopisto, 2021)
    Finländska ungdomarnas bristande politiska engagemang har fått mycket uppmärksamhet under de senaste åren. Valdeltagandet bland ungdomarna är lågt och partipolitiken intresserar inte de unga. Oron över vad detta kommer att ha för effekt på det demokratiska systemet växer. Forskning visar dock att politiken intresserar ungdomarna men de föredrar att delta på sätt som känns meningsfulla för dem. Människans värderingar styr hens handlingar, påverkar de val hen gör i livet och fungerar som en drivkraft. Syftet med denna avhandling är att undersöka om ungdomarnas värderingar påverkar deras politiska deltagande. Datamaterialet är en nätundersökning som gjordes i tre etapper (N=751, N=612 och N=423) kring riksdagsvalet 2015. Respondenterna var 18 - 29 åriga finländska unga vuxna (63% kvinnor) med medelåldern 25,15. Ungdomarnas värderingar mättes med The Short Schwartz´s Value Survey som innehåller tio distinkta värdegrunder som följs av en kort beskrivning. Respondenterna rangordnar dessa på en nio gradig skala. Politiska deltagandet mättes genom frågor gällande valdeltagande, andra traditionella deltagande former och nya politiska deltagandeformer. Korrelationsanalys utfördes för att se eventuella samband. Studien visar att inget samband mellan värderingar och valdeltagande fanns. Däremot fanns det negativa samband mellan andra traditionella deltagandeformer och hedonism, tradition och konformitet och positiva samband med stimulans, självbestämmande och universalism. Nya politiska deltagandeformer hade positiva samband med universalism, självbestämmande och välvillighet och negativa samband med tradition och konformitet. Forskningen visar att ungdomarnas värderingar påverkar hur de deltar i politiken. Ungdomar som värderar universalism, välvillighet, självbestämmande och stimulans högt deltar mest i politiken medan ungdomar med konservativa värderingar (tradition och konformitet) är minst benägna att delta i alla politiska deltagandeformer. Nya deltagandeformer är uppenbart mest använda bland unga vilket tyder på att det även behövs nya metoder för att få unga intresserade av traditionella deltagandeformer så som att rösta i val och engagera sig i partipolitiken.