Browsing by Subject "vampire fiction"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Jonasson, Edia (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro gradu-avhandling undersöker vampyrer i modern amerikansk litteratur från 1970-talet till 2000-talets början. Avhandlingens syfte är att genom närläsning och analys granska hur olika teman behandlas i litteraturen och urskilja gemensamheter och skillnader i beskrivningen av vampyrer. Forskningsunderlaget utgörs av tre romaner: Stephen Kings ’Salem’s Lot (1975), Anne Rices Interview with the Vampire (1976) samt Elizabeth Kostovas The Historian (2005). Dessa romaner jämförs även med Bram Stokers vampyrlitteraturklassiker Dracula. Den klassiska Dracula var en genuint hotfull figur. Kings vampyrer hotar känslan av säkerhet i även den till synes mest vanliga av småstäder. Rices vampyrer fascinerar och förför läsaren och lockar denne till att identifiera sig med vampyren. Kostovas vampyrer utgör ett hot, men ett begränsat sådant i dagens värld där politiska och statliga aktörer erbjuder mera angelägna hotbilder. I Stokers klassiker var det erotiska underförstått. I Kings roman är de sexuella elementen mera i förgrunden. Rice däremot ägnar sig åt sensuella beskrivningar och erotiska antydningar. Kostova erkänner Dracula som ett sexuellt hot endast på en ytlig nivå och intresserar sig inte därutöver för vampyrens traditionella erotiska aspekter. Kvinnobilderna i vampyrromanerna speglar det rådande samhälleliga kvinnoidealet. Genom analysen framkommer även en variation i romanernas förhållningssätt till religion och sättet på vilket religiösa element samspelar med vampyrmytologin. Östeuropa som vampyrens hemort visar sig till olika grader som den Andre, mot vilken det moderna amerikanska samhället speglas. Jämfört med 1800-talets klassiska vampyrer är moderna vampyrer ofta mycket sympatiska och ges förmänskligande drag, men dock förblir en del moderna vampyrer också närmast monstruösa. Då man jämför brittiska och amerikanska vampyren kan även vissa amerikanska egenheter urskiljas, såsom t.ex. en ofta förekommande Southern Gothic-estetik. Den moderna amerikanska vampyren är dock inte heller en homogen grupp utan det finns mycket variation inom genren.
  • Sumelius, Puck (Helsingin yliopisto, 2020)
    Stephenie Meyers fyrdelade bokserie Twilight (2005–2008) om tonårsflickan Bella Swan och hennes kärlek till den evigt unga vampyren Edward Cullen var en kommersiell storsuccé och böckerna gav upphov till såväl filmatiseringar som populärvetenskapliga och akademiska studier. Ett bärande tema i böckerna är självkontroll: Edward och hans vampyrfamilj vägrar dricka människoblod av etiska skäl. I stället livnär de sig på djurblod. Edward älskar Bella men samtidigt törstar han efter hennes blod. Han och Bella är därför tvungna att vara fysiskt avhållsamma trots den stora passion och kärlek de känner för varandra. Edward Cullens vägran att ge efter för sina drifter och dricka människoblod är inte ett nytt fenomen i vampyrlitteraturen. Han ingår i en lång tradition av motvilliga, ”sympatiska” vampyrer, en trend som fick sitt stora genombrott med Anne Rices Interview with the Vampire (1976) och som nu är en etablerad fåra inom genren. Den moderna vampyren är ung, vacker, rik, odödlig och törstande. Den uttrycker i många avseenden konsumtionskulturens ideal och paradoxer men också kampen mellan att styra sina drifter eller styras av dem. Det som gör Twilight till ett säreget fenomen är att Stephenie Meyer är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, dvs. mormon. Böckerna har därför av många analyserats ur det perspektivet, inte minst på grund av deras budskap om sexuell avhållsamhet. I min avhandling undersöker jag temana kropp och självkontroll i böckerna samt vilka berättartekniska och andra strategier Meyer använder för att konstruera sina karaktärer. Som referensramar använder jag såväl mormonismens läror i tillämpliga delar som akademiska texter om konsumtionskulturens relation till kropp och självkontroll. Min tes är att trots att Twilight uttrycker tydliga ideal i Meyers tro så öser hon även ur konsumtionskulturens ideal och navigerar mellan dessa två på ett mångskiftande sätt.