Browsing by Subject "yttrandefrihet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Sinivuori, Karolina (Helsingin yliopisto, 2022)
    Människan har sedan länge använt sig av tecken för att särskilja sin egendom och sina handelsvaror från andras. Betydelsen och värdet av dessa tecken har ändrat avsevärt under de senaste århundraden i takt med förändringar i samhället och på marknaden. Varumärken förekommer nuförtiden överallt och är bland de mest inflytelserika symbolerna i världen. Det varumärkesrättsliga skyddet och varumärkesfunktionerna har utvecklats och utvidgats betydligt inom Europa. Idén om varumärken har funnits redan länge men först under den industriella revolutionen ansågs det finnas ett behov att skydda varumärken rättsligt för att kunna särskilja tillverkarens varor från konkurrenternas och mot förfalskningar. Varumärkets funktion var att skydda innehavarens varor i handeln för att särskiljas från konkurrenterna. Varumärket fungerade som en indikator av kommersiellt ursprung och detta var och är ännu idag varumärkets grundläggande funktion. Den optimala nivån på varumärkesskyddet har redan länge varit omtvistat i Europa. EU-domstolens rättspraxis påbörjade en utvidgning av varumärkesrätten genom att utvidga de varumärkesrättsliga funktionerna. EU-domstolen utvecklade de så kallade nya moderna funktionerna, nämligen reklam-, kommunikations- och investeringsfunktionen. Dessa nya moderna funktioner har väckt mycket diskussion och meningsskiljaktigheter. I samband med utvidgningen av funktionerna har även rättigheterna anknutna till varumärken utvecklats och deras räckvidd har blivit bredare. För samhället och marknaden idag är varumärken betydande speciellt för varors och tjänsters försäljningskraft och för att locka till sig en konsumentkrets. Tack vare utvidgningen av varumärkesfunktionerna skyddas varumärken från mer än bara förväxling. Kända varumärken skyddas även i situationer där det inte finns en förväxlingsrisk i och med att de nya moderna funktionerna även skyddar varumärkets kommunikativa värde, det vill säga renommé. Utvecklingen av skyddet har följt med utvecklingen av den moderna marknaden, men har skyddet blivit för brett? Det moderna varumärkets roll som kommunikationsverktyg är komplext och har fört med sig utmaningar framförallt vad gäller tolkningen av när varumärkesintrång har skett. Till de framtida utmaningarna hör bland annat kopplingen mellan brands och varumärken, skyddsomfånget för icke-traditionella varumärken och utnyttjande av lyxvarumärkens starka skydd. Under de senaste åren har även diskussionen gällande sambandet mellan de grundläggande fri- och rättigheterna och varumärkesskyddet återupplivats. Speciellt yttrandefrihetens inverkan på balansen mellan de konkurrerande parternas intressen har fått synlighet. För de immateriella rättigheterna, men speciellt för varumärkesrätten är balansen mellan de konkurrerande parterna grundläggande. Den moderna varumärkesrätten borde sträva efter att skapa ett system som på bästa sätt balanserar alla parters intressen. Syftet med avhandlingen är att redogöra för hur varumärkessystemet och -funktionerna utvecklats hittills samt att beskriva framtidsutsikten för skyddsomfånget och skapandet av balansen.
  • Fredman, Daniela (Helsingin yliopisto, 2021)
    Internet har under de senaste åren blivit vårt främsta kommunikationsmedel. Detta har även uppmärksammats av terroristgrupper och personer med en terroristisk agenda, och följaktligen har terroristiskt innehåll börjat spridas på internet, bland annat i form av propaganda samt utbildning och rekrytering av anhängare. Terrorism utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället, men åtgärder som vidtas för att bekämpa terrorism får trots allt inte inskränka de grundläggande fri- och mänskliga rättigheterna mer än vad som är nödvändigt. Avhandlingens syfte är att med hjälp av den rättsdogmatiska metoden granska hur innehåll på internet kan begränsas då syftet är att förebygga terrorism och hur detta förhåller sig till yttrandefriheten. Avhandlingen granskar hur tillgång till internet får skydd under yttrandefriheten särskilt med beaktande av spridning och mottagande av information. Vidare bedöms hur olagligt terroristiskt innehåll på internet regleras och hur regleringen förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingen granskas både informationsskaparnas och tjänsteleverantörernas ställning och skyldigheter. Avhandlingen innehåller tre huvuddelar. I avhandlingens andra kapitel granskas hur tillgång till internet får skydd som en grundläggande rättighet, särskilt med beaktande av yttrandefriheten. Vidare behandlas samma fråga från en människorättssynvinkel. I det tredje kapitlet beskrivs hur terroristiskt innehåll på internet kan begränsas i enlighet med strafflagen, yttrandefrihetslagen och lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Dessutom behandlas rekommendationer och linjedragningar antagna av EU och riktade till tjänsteleverantörer på internet. I det fjärde kapitlet bedöms hur åtgärderna som beskrivits i det tredje kapitlet förhåller sig till yttrandefrihetens inskränkningsgrunder. I avhandlingens slutsatser kan märkas att regleringen mestadels är enhetlig med grunderna för en inskränkning av yttrandefriheten. Emellertid har det uppmärksammats att regleringen som en helhet är en aning komplicerad, vilket kan vidare utgöra ett hot mot de grundläggande rättigheterna. Dessutom är kriminaliseringen av mottagande av utbildning för terrorismsyften exceptionell, vilket utgör en utmaning för proportionalitetskravet vid en inskränkning av yttrandefriheten. I slutet av avhandlingen behandlas även kommande lagstiftningsändringar som innebär nya utmaningar för yttrandefriheten.
  • Hillo, Celia (Helsingin yliopisto, 2017)
    Denna avhandling behandlar kvinnliga finländska journalisters upplevelser av näthat. Fenomenet drabbar många grupper i samhället, men särskilt utsatta är personer som verkar i offentligheten. Det står klart att journalister av båda könen möter hat i samband med arbetet, men kvinnliga journalister möter i större grad sexualiserat hat. Näthatet är inte enbart bekymmersamt för de drabbades del, utan också från ett bredare samhälleligt perspektiv. Detta eftersom det riskerar att leda till självcensur och därigenom till att färre röster hörs i den offentliga diskussionen. Avhandlingen utforskar journalisternas erfarenheter av näthat och utreder vilka konsekvenser näthatet haft dels på ett yrkesmässigt plan, dels på ett personligt plan. En central frågeställning är huruvida näthatet lett till utövande av självcensur. Den teoretiska diskussionen kretsar kring att begreppsligt klargöra vad hatretorik är och belysa det komplexa förhållandet mellan hatretorik och yttrandefrihet, som åtnjuter ett starkt skydd. Detta innebär utmaningar i strävan att stävja förekomsten av hatretorik. I takt med internets utbredning har bedömningen av yttrandefrihetens gränser blivit en allt mer komplicerad uppgift. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga journalister, som verkar i olika positioner inom press, radio och tv på olika håll i Finland. Av resultaten framgår det att deltagarna mött varierande former av näthat, från öknamn och nedsättande kommentarer till våldtäkts- och mordhot. Invandrings- och flyktingfrågor är teman som med hög sannolikhet triggar näthat, följt av exempelvis feminism. Vidare framgår tydliga upplevelser av sexualiserat hat och sexism. Studien visar att näthatet i allmänhet inte lett till utövande av självcensur, men likväl att detta inträffat för en deltagares del. Det framgår att näthatet även kan ha en provocerande och därigenom sporrande verkan att bita sig fast i ämnen, trots risken för negativa följder. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om de reaktioner känslor som kan väckas av näthat och om de konsekvenser näthatet kan ha. Med detaljerade beskrivningar breddar avhandlingen kunskapsläget om näthat riktat mot en yrkesgrupp, som spelar en mycket central roll för informationsförmedlingen i samhället och därigenom för demokratin. Förbättrad insyn i journalisters upplevelser av näthat gör det lättare att bedöma på vilket sätt de som utsätts kunde stödas och kan sporra till diskussion om hur näthatet effektivare kunde tacklas.