Kyrkoskatten: Skatteuttag och skattebetalning för kyrkan i Finland

Show full item record

Permalink

https://helda.helsinki.fi/dhanken/handle/123456789/193081
Title: Kyrkoskatten: Skatteuttag och skattebetalning för kyrkan i Finland
Author: Erä-Esko, Ensio
Contributor: Hanken School of Economics, Department of Accounting and Commercial Law, Commercial Law
Belongs to series: Research Reports - 566
ISBN: 978-952-232-363-7
Abstract: Skatterätt av hävd, är nämnd som en rätt i grundlagen också för kyrkan, i det finländska samhället. I Finland ger ett differentierat samhälle dock historiskt problem om religionen inte är enhetlig eller språket finska eller svenska. Trots det har man med specialarrange-mang och skild lagstiftning strävat efter att svara mot att även minoritetsrätter förblir i kraft. Alla offentligrättsliga samfund får sin rätt tillgodosedd om det är av evangelisk-luthersk eller ortodox konfession. Utvecklingen av skattelagar tar in religionssamfund vil-ket ger en beredskap på möjligheter till bredd i utdelningen. Samfundsskatten ersatt med statsanslag riskerar att minska den enskilda medlemmens rätt att bidra enligt en personlig skattebetalningsförmåga. Personskatt behöver kompletteras med samfundskatt när inkomst kan tas ut via kapitalskatt i stället för personskatt. Särskilt tydligt kommer denna olägenhet till synes när det är frågan om en förmögen person som själv kan ta ut avkastning av kapitalet med en lägre skatt i stället för skatt från löneinkomst. I en rätt kompensation till församlingar bör detta missförhållande skilt beaktas om ett stat-ligt budgetanslag kompenserar skattetagaren. Samhällsansvaret och den sociala etiken har i dag ansetts vara grunden för kyrkoskatten och föreslås analogt också gälla vid statsanslag. Den enskilda medlemmens rätt och skyldighet att betala kyrkoskatt ger även rätt att påverka genom val av representanter, som besluter om fördelningen av resurserna inom sitt offentli-grättsliga samfund. Vad anbelangar samfundsskatten har tidigare mantalsavgift även ålagts samfund. Andelen av samfundsskatten, som tillfaller kyrkan är inom samhället byggt på kristen moral och etik med kyrkor, samt med begravningsplatser för alla invånare. Andelen samfundsskatt kan vara mellan 1,5 % till 3 % av samfundets totala beskattningsbara vinst för att rimligt täcka även kostnader, som är utgifter för personer, utan tillhörighet till något av de officiella kyrkosamfunden. Den ortodoxa kyrkan har fått såväl statsunderstöd som en avskild skatteandel som kompensation för utebliven samfundsbeskattning. Den Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och Olaus Petri borde på enahanda grunder få en motsvarande avskild andel av samfundsskatten före fördelningen på grund av sina delä-gares aktieinnehav och sin täckning över hela riket. Kyrkostyrelsen har sedan under drygt sextio år utvecklats från en stödorganisation för för-samlingar evakuerade från områden av Finland, som sedan år 1944 är under rysk förvalt-ning. Då detta behov ingalunda kan vara fortgående, utan dessa områdens invånare etable-rat sig i någon inhemsk församling, blir kyrkostyrelsens ursprungliga uppgifter överflödig. I dag svarar kyrkostyrelsen för mera omfattande uppgifter: • Koordinera den evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet. • Svara för de kyrkligt anställdas uppgifter. • Vara förmedlare av bidragande medel för kyrklig verksamhet. • Sköta kontakter inom ett internationaliserande samhälle. Risken med stor konsolidering är dock att det demokratiska inflytandet minskar och med-lemmarna saknar inflytande trots kyrkosynoden. Det kan leda till att medlemmar tar mindre ansvar och känner sig mindre motiverade till eget initiativ. Fattiga församlingars medlem-mar betalar högre kyrkoskatt. Skulle kyrkan vara utan kyrkoskatt skulle en återgång till de förhållandena, som fanns för tusen år äga rum med avgifter för tjänster och förrättningar. Harmoniseringen av kyrkoskatten, så att den även i ett integrerat samhälle kan verka för att bevara moral och etik samt slår vakt om vårt kulturarv, anser jag väl motiverat. Det innebär att olika europeiska regioner kan ha skilda nationella system oberoende av strävandena ef-ter en enhetlig skatteharmonisering som också skulle beträffa kyrkoskatten. I välstånds Fin-land bidrar kyrkan till det sociala samhället med över halva skatteprocentuttaget i en för-samling. Konkurrenssituationen om individen gör det viktigt, i varje sammanhängande region, såväl för att bibehålla sin nationella rätt och särprägel, där kyrkans skatteuttag kan symbolisera det samhällsansvar och det stabila mål som ett samhälle önskar slå vakt om med sina med-lemmar. Utan en fungerande skatteuppbörd, med rättvis fördelning för medlemmarnas och till samhällets gagn riskerar man den anarki som uppstod i östra Europa efter år 1918. En entydig, rättvis och neutral kodifiering av skattelagarna i ett rättssamhälle tryggar sta-tens bestånd och överlevnad. Den kontinuerliga samhällsutvecklingen kräver dock att inne-hållet och uppgiften för församlingarna i mån av möjlighet följer med utvecklingen. Svarar kyrkan för ett behov finns inget hinder för motiveringar till dess fortbestånd. En relativt låg skatt kan vara en trygghetsfaktor som gagnar stabilitet. Speciellt med kyrkoskatt är att, trots politiska ändringar av gränser, en äldre rätt kan ha bevarad rätt att få bära upp skatt via sta-ten, som i Frankrike, på de områden som införlivades med denna republik efter kejsar Wil-helm II:s fall. Inom Norden har lutherdomen och det sociala välståndet tillsammans med andra lagar enats om sitt bidrag till medborgarna och rimliga välfärdstjänster i staten. Den historiska dimensionen har visat på att kyrkan kan hålla ihop samhället. Önskar vi i Norden bevara välfärdssamhället förefaller dock paretoeffekten och en kyrka, om än latent, omfattad av de flesta, ge generellt sätt lägre total skatteutgift, i och med att församlingarna kan bjuda också rationellt tjänster, förutom begravning också eftermiddagsvård, diakon och social åldringsvård, som kan komma alla till del. All skatt bör ha rätt att vara nationell för dess invånare. De schweiziska kantonerna där 20 av 26 har kyrkoskatt också för juridiska personer, visar på en allmän samfundsskatt, medan 6 kantoner kan ha en annan finansiering genom kommun eller kanton. Dessutom kan man helt befria en församling från att finansiera verksamheten med personskatt. Inom ett rikes gränser kan finnas med självstyrelse flera, enligt behovet, verksamma skatter. Utgifterna och anslag kan leda till förändringar av finansieringen för en församling. Integration i sam-hället med ekonomi och social välfärd beaktar ändå i görligaste mån OECD-modeller. Den direkta personbeskattningen i kyrkan kan ge upphov till en flagrant ojämlikhet. De skilda kyrkosamfunden är heller inte jämställda. Enbart en fördelning av en given del från samfundsskatten förefaller mig bättre följa Alexys motiverade moralisk1374 och social rätts-etisk giltighet.1375 Redan Hobbes hänvisar också till såväl naturliga, positiva som moraliska lagar som följer ett mönster som leder till det att medborgarna upplever dessa som rätt-visa.1376 Rawls berättigade syn på principer om skydd för religiös och moralisk integri-tet,1377 kan antyda vikten av en koordinerad religion som härskar, där medborgarens natur-liga rättsplikt kan upprätthållas av en rättvis författning.1378 En social och moralisk rättse-tisk skatt fördelad av staten för det nationella välståndet och de rättsnormer som gäller kan i framtiden bättre svara mot en likvärdig behandling av alla invånare i landet, oberoende av den enskildes kyrkliga tillhörighet, men där den rättsnormering som i dag gäller också i morgon kan anses ha laga kraft. Kyrkoskatt ger bättre en neutral balans för staten med sin moral och etik än t.ex. islamsk tro, där zakat är obligatorisk förall inkomst i en stat och tron det högsta. Konverteringar har alltid varit möjliga och i en islamsk stat avgör ofta överheten, Khanen, tron. Ändå kan även flera olika trosinriktningar finnas i ett rike såvida inte ett erkänt Kalifat gäller för riket. Dagens kristna värderingar är i regel numera mer humana.
URI: https://helda.helsinki.fi/dhanken/handle/123456789/193081
Date: 2018-08-01
Subject: kyrkoskatt
skatterättshistoria
skatterätt
samfundsskatteandel
zakat
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
WP 566_Era-Esko_Kyrkoskatt 010818.pdf 4.312Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record