Yliopiston etusivulle Suomeksi På svenska In English Helsingin yliopisto

Fackförbund på tvären - en studie över tre fackförbund och det inkomstpolitiska avtalet för åren 1992-1993

Show full item record

Files in this item

Files Description Size Format View/Open
abstract.pdf 50.23Kb PDF View/Open
Use this URL to link or cite this item: http://hdl.handle.net/10138/11156
Vie RefWorksiin
Title: Fackförbund på tvären - en studie över tre fackförbund och det inkomstpolitiska avtalet för åren 1992-1993
Author: Nandelstadh, Casper von
Contributor: University of Helsinki, Department of Political Science
Thesis level: Master's thesis
Abstract: Studien har två syften. För det första att ta reda på varför fackförbund väljer att inte godta det av centralförbunden och regeringen överenskomna inkomstpolitiska avtalet. För det andra att bedöma om denna strategi som kallas friåkning leder till ett för fackförbundet fördelaktigare kollektivavtal. Fackförbunden i denna studie är Elbranschens fackförbund som valde friåkandet för telebranschen, Byggnadsförbundet för husbyggnadsbranschens del och Gummi- och läderarbetarnas förbund i fråga om bildäcks- och gummiindustrin. Det inkomstpolitiska avtal förbunden hade att ta ställning till gällde åren 1992–1993. Studiens referensram har inspirerats av Leif Lewins teorier om den rationella aktören som han presenterat i bland annat Ideologi och strategi. Svensk politik under 100 år. Jag har också presenterat det systemteoretiska perspektivet. De tre friåkarförbunden förenas ideologiskt genom att de alla tre enligt sina stadgar strävar efter att förvandla produktionssystemet till socialistiskt. Men när det gäller de specifika motiveringarna just denna gång skiljer de sig åt. Gummi- och läderarbetarnas fackförbunds syn på löneutvecklingen i sina branscher var den att inga löneglidningar förekommer, alltså var det viktigt att avtala om löneförhöjningarna. Byggnadsförbundet uppgav en förnyelse av förtroendemannaavtalet som orsak till friåkandet och Elbranschens fackförbund ansåg att telebranschen hamnat på efterkälken i avlöningen jämfört med övriga löntagare. År 1991 såg de sin chans att korrigera detta då omsättningen i telebranschen ökat. Samhällsekonomin i övrigt upplevde samtidigt en dramatisk konjunkturnedgång. Lyckades fackförbunden förbättra sina kollektivavtal genom friåkandet? Även här skiljer sig fackförbunden från varandra. Elbranschens fackförbund uppnådde de största framgångarna och det är inget tvivel om att friåkandet lönade sig för förbundet och dess medlemmar. Gummi- och läderarbetarnas förbund lyckades höja vissa tillägg i båda branscherna och inom gummiidustrin gavs huvudförtroendemännen rätt att ägna all arbetstid för förtroendeuppdraget. Byggnadsförbundets resultat är däremot svårare att bedöma. Visserligen nåddes ett nytt förtroendemannaavtal för husbyggnadsbranschen. Men snarast var det väl en avvärjningsseger där facket lyckades förhindra de av arbetsgivarna tänkta försämringarna. Eftersom friåkandet inte medförde några direkta kostnader för fackförbundens medlemmar annat än i telebranschen där övertidsförbud rådde i tio dagar kan man konstatera att det lönade sig att friåka inför avtalen år 1992–1993.
Description: Endast avhandlingens sammandrag. Pappersexemplaret av hela avhandlingen finns för läsesalsbruk i Statsvetenskapliga biblioteket (Unionsgatan 35). Dessa avhandlingar fjärrutlånas endast som microfiche.Abstract only. The paper copy of the whole thesis is available for reading room use at the Library of Social Sciences (Unioninkatu 35) . Microfiche copies of these theses are available for interlibrary loans.Vain tiivistelmä. Opinnäytteiden sidotut arkistokappaleet ovat luettavissa HY:n keskustakampuksen valtiotieteiden kirjastossa (Unioninkatu 35). Opinnäytteitä lainataan ainoastaan mikrokortteina kirjaston kaukopalvelun välityksellä
URI: http://hdl.handle.net/10138/11156
Date: 2003-10-10
This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search Helda


Advanced Search

Browse

My Account