Yliopiston etusivulle Suomeksi På svenska In English Helsingin yliopisto

Vilken väg bör man välja? Frågan om självständighet i Léopold Senghors, Julius Nyereres och Amílcar Cabrals publicerade politiska texter

Show full item record

Files in this item

Files Description Size Format View/Open
abstract.pdf 50.47Kb PDF View/Open
Use this URL to link or cite this item: http://hdl.handle.net/10138/11610
Vie RefWorksiin
Title: Vilken väg bör man välja? Frågan om självständighet i Léopold Senghors, Julius Nyereres och Amílcar Cabrals publicerade politiska texter
Author: Ahlfors, Katja
Contributor: University of Helsinki, Political History (Department of Social Science History)
Thesis level: Master's thesis
Abstract: Den optimistiska inställningen till Afrikas framtid på 1960-talet har blivit pessimistisk på 1990-talet. Denna mentalitetsförändring gav impulsen till avhandlingen, som är en idéhistorisk presentation av tre afrikanska självständighetsledare och deras uppfattningar om självständigheten. Var de naiva framstegsoptimister? Avhandlingens målsättning är att granska hur Leopold Senghor från Senegal, Amílcar Cabrai från Guinea-Bissau och Julius Nyerere från Tanzania definierade ordet självständighet under självständighetsprocesen. Det primära källmaterialet utgörs av deras publicerade politiska texter från den utvalda perioden. Efter inledningen följer två kapitel med bakgrundsinformation till själva ämnet. I det första presenteras de tre ländernas historia i korthet, med en tyngdpunkt på självständighetsprocessen. I det andra presenteras de tre ledarna och deras personhistoria. Själva ämnet behandlas i kapitel fyra och fem. Under rubriken Den inre självständigheten presenteras först hur Senghor, Nyerere och Cabrai definierade ordet självständighet, om de betonade ekonomiska, kulturella eller politiska aspekter. Därefter granskas hur de ansåg att självständigheten borde uppnås, vilka medel sjäivständighetsrörelsen borde använda och av vem den borde ledas. I det sista avsnittet visas hur de definierade den afrikanska socialismen, som de alla officiellt ville tillämpa i sina länder. I det femte kapitlet, Den yttre självständigheten, presenteras hurudana de tre ledarna önskade att deras hemländers utrikesrelationer skulle vara. I det första avsnittet behandlas relationen till den forna kolonialmakten och frågan om neokolonialism. Därefter granskas hur Senghor, Nyerere och Cabrai förhöll sig till samarbetet mellan forna kolonier i Afrika och i världen. Slutligen presenteras hur de behandlade frågan om det kalla kriget och stormaktspolitiken. I det sista kapitlet sammanfattas Senghor, Nyereres och Cabrais uppfattningar om självständigheten ur alla de behandlade perspektiven. Där konstateras att Senghors texter tydligt återspeglade hans privata liv. Han betonade statens etiska och moraliska värden och gav få konkreta politiska råd. Staten skulle kombinera det afrikanska och det franska kulturarvet, så att senegaleserna kunde förverkliga sig själva. Den viktigaste utrikespolitiska relationen var förhållandet till Frankrike. Nyerere var yrkespolitiker under flera decennier. Hans dröm var att skapa ett jämlikt samhälle där skillnader mellan raser inte existerade. Skillnaden mellan fattiga och rika var på längre sikt var det största hotet mot världsfreden. Den viktigaste utrikespolitiska relationen var det afrikanska samarbetet. Cabrai var politisk och militär ledare för självständighetskampen i Guinea-Bissau i över tio år. Han mördades före landet blev självständigt, men han hann se det första självständiga decenniet i flera andra forna kolonier i Afrika. Den politiska självständigheten var ett första steg för att uppnå nationell befrielse, somkrävde att det kolonialistiska samhällssystemet raserades, vilket endast kunde uppnås med hjälp av våld. Efter sammanfattningen jämförs de tre ledarnas åsikter med varandra. Slutligen konstateras att alla tre var idealister, men att framförallt Nyerere och Cabrai var medvetna om kommande svårigheter.
Description: Endast avhandlingens sammandrag. Pappersexemplaret av hela avhandlingen finns för läsesalsbruk i Statsvetenskapliga biblioteket (Unionsgatan 35). Dessa avhandlingar fjärrutlånas endast som microfiche.Abstract only. The paper copy of the whole thesis is available for reading room use at the Library of Social Sciences (Unioninkatu 35) . Microfiche copies of these theses are available for interlibrary loans.Vain tiivistelmä. Opinnäytteiden sidotut arkistokappaleet ovat luettavissa HY:n keskustakampuksen valtiotieteiden kirjastossa (Unioninkatu 35). Opinnäytteitä lainataan ainoastaan mikrokortteina kirjaston kaukopalvelun välityksellä
URI: http://hdl.handle.net/10138/11610
Date: 1999-09-01
This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search Helda


Advanced Search

Browse

My Account