Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 8584-8603 of 8657
  • Unknown author (Svenska handelshögskolan, 2015)
    Hankens långsiktiga strategi siktar på att utveckla Hanken som en forskningsintensiv och internationell handelshögskola med nära samarbete med näringslivet. Under 2011 har vi stärkt vår kapitalbas, introducerat nya incitament för att höja kvaliteten på forskningen och undervisningen samt löst utmaningar som den allt större konkurrensen på utbildningsmarknaden ställer. Efter den nyligen avslutade fundraisingkampanjen är vår ekonomi bättre än någonsin. Vid utgången av juni 2011, då perioden för statens matchning löpte ut, hade 15,7 miljoner euro externt insamlade medel inbetalats. Hanken överträffade inte bara det monetära målet på 10 miljoner euro som ställts upp i kampanjens början - högskolan överträffade dessutom sitt mål på 1 000 donatorer, då utfallet var över 1 200. Med statens kontribution ger kampanjen en ökning av Hankens grundkapital med cirka 55 miljoner euro. Enligt Hankens strategi skall undervisningen vara forskningsbaserad, och år 2020 skall Hanken vara en ledande autonom handelshögskola i Nordeuropa. En sådan position innebär att forskningen kvalitativt skall vara högtstående. Hanken har redan introducerat många incitament för att ytterligare höja forsknings- och undervisningskvaliteten och redan nu kan positiva resultat urskiljas. Även ökad studietakt bör främjas, även om universitetens påverkningsmöjligheter är begränsade. Analyser av studiernas uppbyggnad har inte pekat på direkta flaskhalsar som skulle bromsa studietakten. Vid Hanken är många incitament redan i bruk, såsom Rector’s List Scholarships som infördes 2011 för de allra bästa studerandena. Hanken välkomnar ytterligare incitament från offentligt håll, såsom finansiella morötter för ökad studietakt, eftersom dessa kan ge en verkning vida effektivare än universitetens egna åtgärder. Hanken är redan, enligt många mått, ett av Finlands mest internationella universitet. Ekonomer från Hanken arbetar betydligt oftare utomlands, deras studier inkluderar en obligatorisk internationell studie- eller praktikperiod, och en stigande andel av Hankens forskare har internationell bakgrund och erfarenhet. Ökad internationalisering har dock inneburit krav på fler studerandestipendier, utländska alumnevenemang och kommer att ställa ökade krav på bland annat så kallade entry-services för inkommande forskare, samt på en konkurrenskraftig infrastruktur för forskning och utbildning. Ökad internationalisering påverkar och utsätter tryck också på Hankens fortbildning. Framtiden är full av utmaningar på utbildningsmarknaden där allt hårdare konkurrens och högre internationalisering råder. Trots, och tack vare sin lilla storlek har Hanken en stark ställning i Norden och Nordeuropa. Högskolan har, inte minst tack vare sin stabila ekonomi, alla möjligheter att utvecklas i linje med strategin för 2012.
  • Unknown author (Svenska handelshögskolan, 2015)
    År 2012 var synnerligen gynnsamt för Hanken. Högskolan fortsatte med att fullfölja sin strategi som tar fasta på forskning, internationalisering och nära koppling till näringslivet, och kunde göra så utgående från en stabil ekonomisk ställning. Den externa evalueringen av Hankens forskning, genomförd av en panel bestående av framstående internationella forskare, bekräftade min uppfattning om att Hankens forskning på många områden ligger på internationell toppnivå. Det gläder mig också att se att de satsningar som gjorts på forskningen har burit frukt redan nu. Ett tecken på detta är att antalet av Hankenforskare publicerade artiklar i högklassiga internationella refereepublikationer nästan fördubblades jämfört med föregående år. Hankens starka fokus på forskning kommer att fortsätta och som ett led i detta tillsatte Hanken år 2012 sin första tvååriga forskningsprofessur, en satsning som högskolan strävar efter att fortsätta med också under kommande år. Högskolan har medvetet satsat på att försnabba studietakten med hjälp av personlig handledning, uppsökande verksamhet och införande av olika incentivsystem vilket resulterade i att både antalet magister- och kandidatexamina överskred sina målsättningar. Hanken har även arbetat intensivt med uppföljningen av studerandenas inlärning och inför år 2013 tillsatt en arbetsgrupp för att ytterligare höja kvaliteten på undervisningen. Glädjande är även att internationaliseringen av både högskolans forskarkår och studerande utvecklats positivt. Hanken nådde år 2012 sin målsättning på att över 20 procent av personalen skall ha internationell bakgrund. Hankens satsning på att införa en obligatorisk utlandsvistelse har visat sig vara ett utmärkt val vilket syns tydligt i att antalet utresande och inkommande utbytesstuderande stiger jämnt liksom även antalet studiepoäng som hankeiterna avlägger utomlands. Tack vare det engagemang som visades för fundraisingkampanjen HANKEN 100 kunde högskolan inleda år 2012 med en stark balans. Vid årets slut hade tillgångarna i balansen stigit ytterligare och de placerade donationsmedlen visade en synnerligen bra avkastning. Glädjande är att det externa engagemanget inte tagit slut vid kampanjen utan att högskolan under året fick motta donationer på ett totaltbelopp om cirka 310 000 €. Dessa medel har allokerats till modernisering av studiemiljön och till startstipendier inom ramen för Hankens forskarskola. Jag vill tacka högskolans personal, donatorer, samarbetspartners och studerande för ett framgångsrikt år och hoppas att detta goda samarbete skall fortsätta och fördjupas under år 2013!
  • Lax, Hans-Göran; Vainio, Taru (Vesi- ja ympäristöhallitus, 1988)
  • Eklund, Christian Olav Mikael (Hanken School of Economics, 2010)
  • Syvänen, Kari; Leiviskä, Pekka (Länsi-Suomen ympäristökeskus, 2007)
    Ähtävänjoen vesistön alajuoksulla esiintyy vuosittain hyydepato-ongelmia, joita joudutaan torjumaan pääasiallisesti räjäyttämällä. Lisäksi Lappajärveen laskevaan Savonjokeen muodostuu keväisin jäiden lähdön aikaan jääpatoja, joiden torjuntaan käytetään kaivinkonetta. Jääpatojen ja hyyteen torjunnassa Ähtävänjoen vesistöalueella voidaan käyttää myös muita menetelmiä. Ennakkotorjuntana hyyteen muodostumista pyritään ehkäisemään säätämällä joen virtaamaa. Ähtävänjoen virtaaman säännöstely tapahtuu Evijärven säännöstelypadon avulla. Virtaaman pienentämisellä pyritään edesauttamaan alijäähtymiseltä suojaavan jääkannen syntymistä. Toinen ennakkotorjuntamuoto on hyydepuomien käyttö. Hyydepuomien käytöllä pyritään muodostamaan jokeen pintavirtausnopeutta hidastamalla jääkansi nopeammin, kuin se luontaisesti syntyisi. Hyydepuomeja käyttävät sekä Ähtävänjoen voimalaitosyhtiöt että Länsi-Suomen ympäristökeskus. Ähtävänjoen tulvantorjunnan toimintasuunnitelmassa on kuvailtu vesistön nykyisiä säännöstelymääräyksiä ja arvioitu tulvavahingot 1/250 tulvalla. Suunnitelmaan on myös koottu Ähtävänjoen tyypillisimmät hyydepaikat, niiden esiintymistiheys ja soveltuva hyyteen poistomenetelmä. Suunnitelmassa on lyhyesti esitetty nykyisin käytössä oleva vesistömalli ennusteiden laatimisesta. Lisäksi on kuvattu käytännön tulvantorjunnan organisointi ja eri viranomaistahojen tehtävät tulvien torjuntatyössä. Tulvantorjuntamahdollisuuksien kehittämiseksi on esitetty yleissuosituksia.
  • Varjonen, S (Kela, 2011)
    Tutkimuksessa tarkastellaan perhevapaista Suomessa käytyä poliittista keskustelua ja sen pitkän aikavälin muutosta. Tutkimuksessa syvennytään 1970-luvun uudistusaaltoon, jolloin isät otettiin mukaan järjestelmään, sekä 2000-lukuun, jolloin isiä on eri keinoin kannustettu vapaiden käyttöön. Tässä yhteydessä selvitetään itse uudistusprosesseja, mutta keskei-nen tutkimuskohde ovat päätöksentekoon osallistuneiden toimijoiden perhevapaita koske-vien näkemysten argumentointitavat. Tutkimuksen aineisto koostuu mm. valtiopäiväasia-kirjoista, työryhmämuistioista, hallitusten ja puolueiden ohjelmista ja työmarkkinajärjestöjen kannanotoista. Aineistoa lähestytään kehysanalyysin sekä argumentaatioteorian menetel-mien avulla. Näillä kiinnitetään huomio niihin tekniikoihin, joilla poliittisessa argumentoin-nissa on pyritty saamaan esitetyille toimenpiteille mahdollisimman laaja kannatus. 1970-luvulla keskustelu vanhempainlomista oli hyvin polarisoitunutta. Isien hoivaajaroolin kas-vattaminen oli osa vasemmiston diskurssia, joka pyrki tasa-arvoon niin kodeissa kuin työ-markkinoillakin. Konservatiivien äidinhoivan diskurssi sitä vastoin piti äitiä luonnostaan pa-rempana hoitajana lapselle ja vaati pitkän äitiysloman jatkeeksi kotihoidon tukea, jota va-semmisto puolestaan vastusti. 2000-luvun pääteemoja ovat olleet vanhemmuuden kus-tannusten tasaisempi jakaminen sekä isien kannustaminen vapaiden käyttöön. Isien kan-nustamiseksi on esitetty erilaisia malleja isäkiintiöistä: perusteina ovat olleet muun muassa isä–lapsi-suhde, tasa-arvo sekä Pohjoismaiden positiiviset kokemukset kiintiöistä. Työnan-tajat ja konservatiivit ovat kuitenkin pitäneet kiintiöitä vanhempien valinnanvapauden rajoit-tamisena, vaikka ne muuten ovatkin argumentoineet tasaarvon ja isien kannustamisen puolesta. Isäkiintiöiden kannattajat taas eivät enää 2000-luvulla ole kyseenalaistaneet ko-tihoidon tukea, joka on pidentänyt naisten katkoja työelämästä ja jolla on suuri merkitys lasten hoidon epätasaiselle jakautumiselle.
  • Takala, P; Klaukka, T (Kela, 2000)
  • Takala, P; Klaukka, T (Kela, 2000)
  • Takala, P; Klaukka, T (Kela, 2002)
  • Blomgren, S; Takala, P; Klaukka, T (Kela, 2002)
  • Karhula, K; Takala, P; Klaukka, T (Kela, 2004)
  • Miettunen, L; Takala, P; Klaukka, T (Kela, 2006)
  • Nevalainen, E; Hämäläinen, U; Klaukka, T (Kela, 2008)
  • Unknown author (Valtiollisten vankien huoltoyhdistys, 1926)