Yliopiston etusivulle Suomeksi På svenska In English Helsingin yliopisto

Svenska Europaparlamentsvalet 1999 i Aktuellt och Rapport

Show simple item record

dc.contributor Helsingin yliopisto, Yleisen valtio-opin laitos fi
dc.contributor University of Helsinki, Department of Political Science en
dc.contributor Helsingfors universitet, Allmän statslära, Institutionen för sv
dc.contributor.author Ögård, Kajsa
dc.date.accessioned 2009-09-08T09:56:21Z
dc.date.available 2009-09-08T09:56:21Z
dc.date.issued 2003-05-05 en
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/10138/12485
dc.description Endast avhandlingens sammandrag. Pappersexemplaret av hela avhandlingen finns för läsesalsbruk i Statsvetenskapliga biblioteket (Unionsgatan 35). Dessa avhandlingar fjärrutlånas endast som microfiche. sv
dc.description Abstract only. The paper copy of the whole thesis is available for reading room use at the Library of Social Sciences (Unioninkatu 35) . Microfiche copies of these theses are available for interlibrary loans. en
dc.description Vain tiivistelmä. Opinnäytteiden sidotut arkistokappaleet ovat luettavissa HY:n keskustakampuksen valtiotieteiden kirjastossa (Unioninkatu 35). Opinnäytteitä lainataan ainoastaan mikrokortteina kirjaston kaukopalvelun välityksellä fi
dc.description.abstract Den 13 juni 1999 valde svenska folket för andra gången representanter till Europaparlamentet. Valdeltagandet stannade på det katastrofalt låga 38,3 % och en av orsakerna till det låga valdeltagandet har ansetts vara medias bristfälliga bevakning: det som inte finns i media finns inte heller i folks medvetanden. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att undersöka hur rapporteringen kring EU och EU-valet såg ut i Aktuellt och Rapport under en månad före det svenska EU-valet 1999 för att se om detta kan tänkas ha ett samband med det låga valdeltagandet. Syftet är inte att avgöra om mediabevakningen var orsaken till det svala intresset, utan att undersöka om kritiken ens är befogad, d.v.s. att se hur rapporteringens såg ut. I studien ingår både kvantitativa och kvalitativa ansatser. Alla inslag som helt eller delvis har att göra med EU har ord för ord transkriberats och analysen har utgått från dessa noteringar. I studien fästs uppmärksamhet både vid text och bild för att få en helhetsuppfattning av hur nyheterna valde att presentera de ämnen och personer som förekom i de EU-relaterade inslagen. För att rama in problemområdet tillämpas fyra teorier som sammantaget beskriver vilken effekt media har på sin publik, nämligen learning, agenda setting, framing och persuation. Teorierna presenteras bland annat i Ansolabehere, Behr & Iyengar (1993) The Media Game: American Politics in the Television Age. Studien visar att Aktuellts och Rapports bevakning av EU-valet 1999 var betydligt mer begränsad än under ett nationellt val, både vad gäller antalet inslag och den totala sändningstid som nyhetsprogrammen ägnade åt EU. När EU väl togs upp i nyhetsrapporteringen handlade det i mångt och mycket om det förväntat låga valdeltagandet och valet i sig, inte om sakfrågorna. en
dc.language.iso sv en
dc.subject Europaparlamentet en
dc.subject val en
dc.subject valdeltagande en
dc.subject media en
dc.title Svenska Europaparlamentsvalet 1999 i Aktuellt och Rapport en
dc.identifier.laitoskoodi 711 en
dc.type.ontasot Master's thesis en
dc.type.ontasot Pro gradu fi
dc.type.ontasot Pro gradu sv

Files in this item

Files Description Size Format View/Open
abstract.pdf 49.82Kb PDF View/Open
This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record

Search Helda


Advanced Search

Browse

My Account