Yliopiston etusivulle Suomeksi På svenska In English Helsingin yliopisto

Brottslighet bland svenskspråkiga och finskspråkiga niondeklassare : Prevalens och orsaker

Show full item record

Files in this item

Files Description Size Format View/Open
abstract.pdf 50.13Kb PDF View/Open
Use this URL to link or cite this item: http://hdl.handle.net/10138/12565
Vie RefWorksiin
Title: Brottslighet bland svenskspråkiga och finskspråkiga niondeklassare : Prevalens och orsaker
Author: Obstbaum, Yaira
Contributor: University of Helsinki, Department of Sociology
Thesis level: Master's thesis
Abstract: I undersökningen jämfördes den självdeklarerade brottsligheten bland niondeklassare i finskspråkiga och svenskspråkiga skolor år 2004. Materialet utgörs av en undersökning utförd av rättspolitiska forskningsinstitutet (N =6297 ) som omfattade 5142 finskspråkiga elever och 1137 svenskspråkiga elever i nionde klass. Materialet är det mest omfattande som hittills samlats gällande svenskspråkiga ungdomars avvikande beteende i Finland. Skillnader i språkgruppernas brottsprevalenser beskrivs deskriptivt genom procenttabulering. Fyra brottstyper, som speciellt skiljer åt språkgrupperna, analyseras dessutom genom logistisk regressionsanalys. Centralt undersöks om skillnaderna i språkgruppernas brottsbeteende kunde föras tillbaka på skillnader i socialt kapital och social kontroll. Tidigare forskning indikerar att finlandssvenskarna innehar en positiv avvikelse gentemot majoritetsbefolkningen på flera sätt. I detta arbete konkluderades att man kan tala om att de svenskspråkiga ungdomarna avviker positivt från de finskspråkiga gällande ungdomsbrottslighet. Det finns både skillnader och likheter i språkgruppernas självdeklarerade brottslighet. Finskspråkiga elever stod för ett jämförelsevis större antal brott, allvarligare brott och aktivare sammanlagt brottsbeteende. En större andel finskspråkiga elever var dock helt återhållsamma från brott. Svenskspråkiga elever stod för en större andel bilbrott. Vidare var de svenskspråkiga elevernas brottslighet jämnare fördelat så att ett flertal hade utfört minst ett brott. Detta tolkas som att de finskspråkiga ungdomarnas brottsbeteende är starkare polariserat än de svenskspråkiga ungdomarnas. Olika brottstyper förklarades av olika faktorer. En helhet av socialt kapital förklarar endast delvis varför vissa handlingar var vanligare bland finskspråkiga elever. Skolans storlek och kommun hade betydelse för de handlingar som var vanligare i svenskspråkiga skolor. Regionala faktorer har betydelse för att det finns skillnader i språkgruppernas brottslighet. Alkoholbruket hade ett starkare samband med brottslighet bland finskspråkiga elever, gällande misshandel och omfattande brottslighet. Det finns egenskaper hos det svenskspråkiga samfundet som inte helt kan reduceras till de variabler för socialt kapital som användes. Övriga fenomen har betydelse. Dessa är bland annat kulturella faktorer, såsom omgivningens attityder till alkoholbruk och beteende som i kulturen förknippas med alkoholbruk samt. En kumulering av kulturella och strukturella faktorer har betydelse för att svenskspråkiga ungdomar mera sällan uppvisar allvarligt problembeteende.
Description: Endast avhandlingens sammandrag. Pappersexemplaret av hela avhandlingen finns för läsesalsbruk i Statsvetenskapliga biblioteket (Unionsgatan 35). Dessa avhandlingar fjärrutlånas endast som microfiche.Abstract only. The paper copy of the whole thesis is available for reading room use at the Library of Social Sciences (Unioninkatu 35) . Microfiche copies of these theses are available for interlibrary loans.Vain tiivistelmä. Opinnäytteiden sidotut arkistokappaleet ovat luettavissa HY:n keskustakampuksen valtiotieteiden kirjastossa (Unioninkatu 35). Opinnäytteitä lainataan ainoastaan mikrokortteina kirjaston kaukopalvelun välityksellä
URI: http://hdl.handle.net/10138/12565
Date: 2006-02-06
This item appears in the following Collection(s)

Show full item record

Search Helda


Advanced Search

Browse

My Account