Demokrati i skolundervisningen i Finland och Sverige

Show simple item record

dc.contributor University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science en
dc.contributor Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, Yleisen valtio-opin laitos fi
dc.contributor Helsingfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för allmän statslära sv
dc.contributor.author Mikander, Pia
dc.date.accessioned 2009-09-08T09:59:21Z
dc.date.available 2009-09-08T09:59:21Z
dc.date.issued 2003-12-04
dc.identifier.uri http://hdl.handle.net/10138/12687
dc.description Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. sv
dc.description Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. en
dc.description Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. fi
dc.description.abstract I denna avhandling undersöks hur man lär ut demokrati i grundskolan i Finland och Sverige både i teorin och i praktiken. I inledningen klargörs skillnader mellan demokratidebatten i de två länderna. Det konstateras redan inledningsvis att man i Sverige har satsat mera på utredningar om demokrati. Därefter behandlas bakgrunden till demokrati i skolan. Den teoretiska referensramen består av de tre demokratimodellerna representativ, deltagande och deliberativ demokrati samt hur dessa kan tillämpas på avhandlingen. Förekomsten av demokratimodellerna samt andra intressanta drag påpekas i empiridelen, som består av tre delar. I den första granskas de dokument som styr demokratin i undervisningen, från regeringsnivå och hela vägen ner till detaljerade läroplaner. Det konstateras att Sverige överlag har utrett frågan i större utsträckning än vad man har gjort i Finland. Följande kapitel behandlar en internationell studie om elevers kunskaper i och attityder till samhällslära. I det sista empiriska kapitlet redogörs för en mera detaljerad undersökning av fyra utvalda skolor. Det kan konstateras att den svenska skolundervisningen i demokrati har drag av deltagande och deliberativ demokrati medan den representativa synen är den mest framträdande i Finland. Denna tendens visar sig förutom i genomgången av styrdokumenten också i resultaten från undersökningarna. Den internationella studien visar att de finländska eleverna är i toppklass vad gäller kunskapsfrågor medan de svenska eleverna klarar tolkningsfrågor bättre. Undersökningen visar dessutom att eleverna i de finländska skolorna lägger mindre vikt än de svenska vid socialt ansvar, både i skolan och i samhället. I undersökningen av de fyra skolorna stärks vissa av de resultat som redan kommit fram, och de finländska elevernas representativa och de svenska elevernas mera deltagande demokratisyn kommer ytterligare fram. Både i den internationella studien och i den mindre undersökningen av de fyra skolorna beaktas också lärarnas syn på demokrati i skolundervisningen. en
dc.language.iso sv
dc.subject undervisning sv
dc.subject samhällslära sv
dc.subject demokrati sv
dc.subject skolan sv
dc.subject grundskolan sv
dc.subject elever sv
dc.subject Sverige sv
dc.title Demokrati i skolundervisningen i Finland och Sverige sv
dc.identifier.laitoskoodi 711
dc.type.ontasot master's thesis en
dc.type.ontasot pro gradu -tutkielmat fi
dc.type.ontasot pro gradu-avhandlingar sv
dc.type.dcmitype Text
dc.format.content abstractOnly

Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
abstract.pdf 48.66Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record