Hotet som inhibition vid Europadomstolen utgör till återförande av barn : Huruvida Europadomstolen äventyrar syftet av årets 1980 Haagkonvention

Abstract

I denna undersökning betraktas gränsöverskridande bortförandena av barn i situationer där årets 1980 Haagkonvention blir tillämplig. Närmare betraktas det fördröjningsproblematiken i återlämnandeärendena enligt årets 1980 Haagkonvention som uppstår av möjligheten att få en ytterligare inhibition beviljats när ärendet efter ett slutligt nationellt beslut skickas till Europadomstolen. Syftet av årets 1980 Haagkonvention är att trygga börtförda barnets skyndsamt återförande till barnets hemvist där de nationella domstolarna har den allmänna behörigheten att behandla frågor rörande barnet, om vårdnad exempelvis. Återlämnandeprocessen börjar med en begäran om att få barnet återlämnats. Ifall ett frivilligt återlämnande inte kommer i fråga behandlas ärendet i nationella domstolar i barnets vistelseland. Efter ett slutligt beslut i återförandeärendet fattats borde inhibering inte längre vara möjligt. Europadomstolen har dock i tillväxande mån beviljat inhibering av det slutliga nationella beslutet i ärendena om återlämnande av barn enligt årets 1980 Haagkonvention och erbjudit således kaparen ett ytterligare sätt att fördröja återlämnandeprocessen. Europadomstolens agerande hotar således att omintetgöra samarbetet enligt årets 1980 Haagkonvention som bygger på ett skyndsamt återförande. Europeiska unionens synpunkter om skyndsamhet kommer också att presenteras.

Tässä tutkimuksessa tarkastellaan rajat ylittäviä lapsikaappauksia, joissa sovellettavaksi tulee Haagin lapsikaappaussopimus. Tarkemmin tarkastelussa on lapsikaappaussopimuksen mukaisen lapsen palauttamisprosessin pitkittymisproblematiikka Euroopan ihmisoikeustuomioistuimen mahdollistaessa lopullisen kansallisen päätöksen täytäntöönpanon keskeyttäminen. Haagin lapsikaappaussopimuksen tarkoituksena on turvata kaapatun lapsen pikainen palauttaminen lapsen kotivaltioon, jonka maan tuomioistuin on toimivaltainen päättämään lasta koskevista asioista, muun muassa huollosta. Palautusprosessi alkaa pyynnöllä lapsen palauttamisesta. Mikäli lapsen vapaaehtoinen palauttaminen ei tule kyseeseen, käsitellään asia lapsen oleskeluvaltion kansallisissa tuomioistuimissa. Kun palautusasiassa on tehty lopullinen kansallinen päätös, ei täytäntöönpanon keskeyttämisen tulisi enää olla mahdollista. Euroopan ihmisoikeustuomioistuin on enenevässä määrin mahdollistanut lopullisen kansallisen päätöksen täytäntöönpanon keskeyttämisen asioissa, jotka koskevat Haagin lapsikaappaussopimuksen mukaista lapsikaappausta ja mahdollistanut näin kaappaajalle ylimääräisen palauttamisprosessin pitkittämistavan. Euroopan ihmisoikeustuomioistuimen toiminta on näin ollen vaarassa vesittää Haagin lapsikaappaussopimuksen mukaisen pikaiselle palauttamiselle rakentuvan yhteistyön, jota varten Haagin lapsikaappaussopimus on annettu. Euroopan unionin, joka puolestaan tukee Haagin lapsikaappaussopimuksen kiirehtimisvaatimusta, kanta tullaan myös esittelemään.