SIGRID UNDSET : A MODERN CRUSADER

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-9987-8
Julkaisun nimi: SIGRID UNDSET : A MODERN CRUSADER
Tekijä: Caruso, Giuseppe
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta, suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (monografia)
Kuuluu julkaisusarjaan: Nordica Helsingiensia - Kultur og kritikk i Norden - URN:ISSN:1795-4428
Tiivistelmä: After leaving her early existential and non-Christian Weltanschauung, the Norwegian writer Sigrid Undset converted to Roman Catholicism and eventually joined the Dominican order as a lay member who played an active role in the promotion of Roman Catholicism in Norway. Although her relationship with the Roman Catholic Church has already been studied by many researchers, issues remain which traditional Sigrid Undset research has not fully clarified and which deserve further investigation. In particular, a problem area is the way in which the Church of Rome dealt with her case, first requesting, as a condition for conversion, a divorce from her husband, who was already a divorcee, and then suddenly changing its stance by unexpectedly accepting her as a full member before her divorce was finalized. Through the analysis of official documents, mostly in Latin, I have shown how, in so doing, the Church of Rome ignored its own legal framework. The other problem area on which my study is focused is Sigrid Undset s decision to become a lay member of the Dominican order and the implications this had on her activity as a writer. Through the examination of first hand documents I have shown how, by joining the religious order, which had preaching as its main purpose, she had to, and actually did, renounce her artistic and intellectual independence, becoming totally subject to the authority of her hierarchical superiors. I have highlighted how this renunciation materialized in two novels, Den Brennende Busk and Gymnadenia, whose highly charged rhetorical construction was designed to have as strong an impact as possible on the reading public. This explains why Sigrid Undset wrote the two novels in close cooperation with her Dominican brethren, who provided her with knowledge from their long preaching tradition. In order to shed light on these two issues, I have taken into consideration the social and cultural context in Norway in the 1920s when the Roman Catholic Church was faced with unexpected difficulties endangering its very existence. This situation led its leadership to make every effort to involve the prestigious figure of Sigrid Undset in propaganda work. In reconstructing the historical context in which Sigrid Undset lived and wrote her works, I have followed an approach related to the broad field of contextualizing interpretations, which have been developed in the last few decades under the name of New Historicism. Although I am fully aware that the context which a researcher attempts to reconstruct is partial, I agree with David Perkins (1992) that it is a useful representation contributing to our dialogue with the past. Besides reconstructing the historical context, I have also conducted a textual analysis of Sigrid Undset s works, in particular of her conversion novels, availing myself of the procedures and categories of classical rhetoric and of more recent developments such as Kenneth Burke s (1969) contribution concerning psychological identification and Peter Brooks (1984) views on the seduction of readers. Keywords: Undset, Catholicism, conversion novels, contextual interpretation, rhetoricEfter att ha övergett sin tidiga existentiella och icke-kristna världsåskådning konverterade den norska författaren Sigrid Undset till katolicismen och anslöt sig slutligen som lekmannamedlem till dominikanorden vilken spelade en aktiv roll vid den romerska katolicismens befrämjande i Norge. Många forskare har redan befattat sig med Sigrid Undsets förhållande till den katolska kyrkan men det återstår frågor som inte har tillräckligt klarlagts av den traditionella Undsetforskningen och som är värda att undersökas närmare. Ett särskilt problem är det sätt på vilket den katolska kyrkan behandlade hennes fall när den först som ett villkor för konversion krävde att Undset skulle skilja sig från sin make som redan var frånskild och sedan plötsligt ändrade sin inställning och oväntat godkände hennes fulla medlemskap innan skilsmässan blivit klar. Genom en analys av officiella dokument, varav den största delen på latin, har jag visat hur den katolska kyrkan därmed bortsåg från sin egen rättsliga ram. Det andra problemet som stod i fokus för min studie är Sigrid Undsets beslut att ansluta sig till dominikanernas lekmannagren och vilka följder detta hade för hennes författarskap. Genom en noggrann genomgång av primärkällor har jag visat hur hon genom sin anslutning till en religiös orden vars främsta mål var predikan måste avsäga sig sin konstnärliga och intellektuella oavhängighet och också gjorde det och blev totalt underställd sina hierarkiska överordnades auktoritet. Jag har lyft fram hur denna avsägelse kom till synes i två romaner, Den Brennende Busk och Gymnadenia, vars högspända retoriska utformning syftade till att göra ett så starkt intryck som möjligt på den läsande allmänheten. Detta förklarar varför Sigrid Undset skrev dessa två romaner i nära samarbete med dominikanbröderna som försåg henne med kunskap ur ordens långa predikotradition. För att belysa dessa två frågor har jag beaktat den samhälleliga och kulturella kontexten i Norge på 1920-talet när den romersk-katolska kyrkan stötte på oväntade svårigheter som utgjorde ett hot mot dess fortsatta existens i landet. Denna situation ledde till att kyrkans ledning gjorde sitt yttersta för att engagera Sigrid Undsets bemärkta personlighet för att främja kyrkans sak. Min utgångspunkt vid rekonstruktionen av det historiska sammanhang som Sigrid Undset levde i och i vilket hon skrev sina böcker har varit en metod som hör till det breda fält av kontextualiserande tolkningar som har utvecklats under de senaste decennierna och som är kända under namnet New Historicism. Även om jag är fullt medveten om att den kontext som forskaren försöker rekonstruera är ofullständig håller jag med David Perkins (1992) att den är en användbar avbild som bidrar till vår dialog med det förflutna. Förutom att rekonstruera den historiska kontexten har jag har även gjort en textanalys av Sigrid Undsets verk, särskilt av hennes konversionsromaner, och har använt mig av den klassiska retorikens procedurer och kategorier och nyare teorier som t.ex. Kenneth Burkes (1969) bidrag beträffande psykologisk identifikation och Peter Brooks (1984) synpunkter på hur läsarna kan förföras. Huvudord: Undset, katolicism, konverterings romaner, kontextuell tolkning, retorik
URI: URN:ISBN:978-952-10-9987-8
http://hdl.handle.net/10138/135451
Päiväys: 2014-09-05
Avainsanat: norwegian Literature
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä

Tähän julkaisuun ei ole liitetty tiedostoja

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot