Förfruktens kväveeffekt och inverkan på höstrybs, höstvete och råg

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201507212227
Title: Förfruktens kväveeffekt och inverkan på höstrybs, höstvete och råg
Author: Baarman, Axel
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Agriculture and Forestry, Department of Agricultural Sciences
Publisher: Helsingfors universitet
Date: 2014
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201507212227
http://hdl.handle.net/10138/135499
Thesis level: master's thesis
Discipline: Växtproduktionsvetenskap (växtodlingslära)
Plant Production Science (Crop Science)
Kasvintuotantotieteet (kasvinviljelytiede)
Abstract: Nitrogen leaching is the main cause of nitrogen loss from Finnish agricultural soils. Nitrogen leaching can exceed 20 kg/ha/year. The Finnish waters and the Baltic Sea are affected by nitrogen leaching due to that nitrogen increases algae blooming. Studies have shown that the loss of nitrogen can be decreased by cultivating catch crops. Nitrogen leaching can in some cases be decreased by up to 90 %. In Finland catch crops are seldom grown. Catch crops are thought to be too costly and time consuming. The aim of this study was to investigate how efficiently winter wheat, rye and winter turnip rape function as catch crops and what effect the preceding crops of fallow, barley and peas have on autumn sown crops, with regard to nitrogen levels. A three year-long field experiment was established in 2010 at Viikki research farm in Helsinki. Winter wheat, rye and winter turnip rape were cultivated as catch crops; the preceding crops were fallow in 2010-2011 and barley and pea in 2011-2012. In 2012 winter wheat, rye and winter turnip rape were cultivated with fallow, peas and barley as preceding crops. In this study the soil’s mineral nitrogen content was measured before sowing in autumn and in spring. In 2010-2011 the soil’s mineral nitrogen content was also measured after harvest. The nitrogen content of the plants was measured in autumn. The seed quality and the seed yield were also measured. In autumn 2011 the mineral nitrogen content of the soil was higher after barley than after peas. However, there was more mineral nitrogen after cultivating fallow, compared to peas and barley in autumn 2012. The loss of mineral nitrogen between autumn 2010 and spring 2011 was slight. The nitrogen loss was greatest where winter turnip rape was cultivated, due to the plant’s high nitrogen assimilation. Winter turnip rape accumulated much more nitrogen than rye and winter wheat, whereas rye accumulated more nitrogen than winter wheat in 2010 and 2011. Mineral nitrogen loss between autumn 2011 and spring 2012 was high, over 80 % of the nitrogen was lost due to heavy rainfall and a mild winter.Kväveutlakning är den största orsaken till kväveförluster från de finländska åkrarna. Över 20 kg/ha N kan gå förlorat per år. De finländska vattendragen och Östersjön påverkas av kväveutlakningen. Kväveutlakningen ger upphov till algblomningen i Östersjön och insjöarna. Studier har visat att kväveförlusterna kan minskas genom att odla fånggrödor och i bästa fall kan kväveutlakningen minska med 90 %. I Finland odlas ännu inte mycket fånggrödor. Odling av fånggrödor anses vara för kostsamt och tidskrävande. Målsättningen med detta arbete var att undersöka hur effektivt höstvete, råg och höstrybs fungerar som fånggrödor och vilken kväveeffekt förfrukterna träda, korn och ärt har på höstgrödorna. Ett tre-årigt fältförsök utfördes vid Viks försöksgård mellan åren 2010-2013. Höstvete, råg och höstrybs odlades år 2010-2011 med träda som förfrukt och 2011-2012 med korn och ärt som förfrukt. År 2012 såddes höstvete, råg och höstrybs med träda, ärt och korn som förfrukt. I försöket undersöktes markens mineralkvävehalt före sådden på hösten och i maj på våren. År 2010-2011 undersöktes även markens mineralkvävehalt efter skörd av höstgrödorna. Växternas kvävehalt på hösten undersöktes också samt skördekvaliteten och skördenivån. Före sådden 2011 fanns det högre mängd mineralkväve efter korn än efter ärt. Däremot fanns det mera mineralkväve efter träda jämfört med ärt och korn på hösten 2012. Mineralkväveförlusterna mellan hösten 2010 och våren 2011 var små. Höstrybs minskade mineralkvävehalterna mest och orsaken till detta var antagligen att höstrybsen ackumulerade mycket kväve i sina växtdelar på hösten 2010. Höstrybsen ackumulerade mycket mera kväve än rågen och höstvetet medan rågen år 2010 och 2011 ackumulerade mera kväve än höstvetet på hösten. Mineralkväveförlusterna var mycket stora mellan hösten 2011 och våren 2012. Över 80 % av mineralkvävet gick förlorat. Orsaken till de stora kväveförlusterna var rikligare nederbörd och en varmare vinter än vanligt.
Subject: mineralkväve
förfrukt
rybs
vete
råg
mineral nitrogen
preceding crop
turnip rape
wheat
rye


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Baarman.pdf 1.082Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record