Livet mellan raderna : Revolt, tomrum och språkbrist i Agneta Enckells och Ann Jäderlunds tidiga poesi

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-0473-1
Julkaisun nimi: Livet mellan raderna : Revolt, tomrum och språkbrist i Agneta Enckells och Ann Jäderlunds tidiga poesi
Tekijä: Brandt, Tatjana
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta, suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (artikkeli)
Tiivistelmä: This article-based dissertation is an investigation of the early poetry of Agneta Enckell and Ann Jäderlund. The guiding hypothesis is that Enckell and Jäderlund enact and probe some of the central post-modern ideas about language and the subject dominating the intellectual context of the time. In particular, both poets are heavily influenced by Julia Kristeva s theories. The basic figure of thought functioning as a backdrop for their poetry is that we live in a male-dominated language, which determines our possibilities of expression. Hence, it becomes a crucial poetic task to resist the power of tradition and to carve out a free space in which new forms of personal female expression become possible. The five articles of the thesis investigate, through detailed close readings, how this constellation manifests itself in Enckell s and Jäderlund s poems. In the first article I read Jäderlund s poetry book Som en gång varit äng (1988) as centrally occupied with metapoetical issues that are played in a Narcissus scenario. The second article focuses on Jäderlund s poetry book Snart går jag i sommaren ut (1990). I employ Mikhail Bakhtin s theory of the carnival to shed light on Jäderlund s poetic effort to unsettle and transform traditional symbolic and linguistic structures. Moreover, I use of Kristeva s concept of the chora to elucidate Jäderlund s frequent use of words signifying empty spaces and hollow objects. The third article offers an analysis of the first three poetry books by Enckell: Förvandlingar mot morgonen (1983), rum; berättelser (1987), and Falla (Eurydike) (1991). Arguing that Enckell is guided by a vision of the emancipatory possibilities of poetry similar to that of Kristeva, I focus on Enckell s consistent use of spacings and caesuras in the text as signs of the privations of language that poetry hopes to articulate. The fourth article is an extended reading of Enckell s forth poetry book åter (1994). Here I employ Kristeva s theory of the abject to clarify the book s continuous effort to articulate experiences both appalling and sublime of the unsayable void, which simultaneously transcends and constitutes our language. The fifth article focuses on Jäderlund s first poetry book Vimpelstaden (1985). Drawing on Kristeva and Slavoj i ek, I analyze the disgust and horror that the I expresses in relation to language in general and especially in relation to its own voice.Min avhandling är en sammanläggningsavhandling som består av fem artiklar och en inledande sammanfattning. Hypotesen i avhandlingen är att Jäderlund och Enckell i sin tidiga poesi iscensätter, lever ut och därför också prövar centrala teoretiska frågeställningar som var i omlopp när diktsamlingarna skrevs. Båda poeterna är starkt präglade av ett visst post-modernt filosofiskt paradigm, särskilt så som det kommer till uttryck i Julia Kristevas teorier. Grundtanken är att vi lever i en manligt kodad språk-tradition som helt bestämmer våra möjligheter att uttrycka och tillägna oss det vi erfar. Det är mot bakgrund av det här som det blir så viktigt att bekämpa traditionens och språkets makt, att tillkämpa sig en frizon där i bästa fall ett eget kvinnligt uttryck kan bli till. I min avhandling tar jag fasta på och analyserar olika aspekter av Ann Jäderlunds och Agneta Enckells poesi med fokus på det som talet stannar inför: pauserna, brotten, sprickorna, de blanka raderna, de metaforiska tomrummen och döden. Slitningen mellan språk och språkbrist, mellan uttryck och språkets och kulturens makt över det som alls kan sägas analyseras med hjälp av framförallt Julia Kristevas men också Michail Bachtins språkteorier.
URI: URN:ISBN:978-951-51-0473-1
http://hdl.handle.net/10138/144089
Päiväys: 2014-12-10
Avainsanat: litteraturvetenskap
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Latausmäärä yhteensä: Ladataan...

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä
livetmel.pdf 2.015MB PDF Avaa tiedosto

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot