En djup och orubblig naturlag : Hjalmar Neiglick, framstegstro och kulturell orientering 1880 - 1889

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201504072301
Title: En djup och orubblig naturlag : Hjalmar Neiglick, framstegstro och kulturell orientering 1880 - 1889
Author: Kilpelä, Eliel Johan Sakari
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies
Publisher: Helsingfors universitet
Date: 2014
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201504072301
http://hdl.handle.net/10138/153956
Thesis level: master's thesis
Abstract: The idea of progress dominated the conceptual world of late 19th century. At the same time the very contents of progress was disputed and open for debate. This openess constituted the backdrop for the finnish critic and philosopher Hjalmar Neiglick (1860-1889) who assidously insisted in his intellectual program on modernity and progress. His career was a short but intense one: during his active years in the 1880 s he acted as a theatre critic and debater in several fields of civil society. He was the first in Finland to hold a chair in psychology at the Alexander University. Main targets for his critique was the idealistic school of philosophy, the romantic literature and the general intellectual climate in Finland that he found listless and indolent. In my thesis I explore how Neiglick positioned himself as a pioneer and forerunner of modernity and how he through this positioning justified his scientifical and cultural aims. I conduct this study through contextualising Neiglick within the frame of idea of progress. My sources consist of articles in newspapers, reviews of plays, public speeches and private letters. The foremost theoretical aid is the conceptual analysis of progress and its connection to the transformation of the horizon of expectation and space of experience by Reinhart Koselleck. Through Koselleck I have been able to describe what kind of conceptual framework framed Neiglick and his experience of time and how this affected the way he positioned himself. I come e.g. to the conclusion that Neiglick both viewed progress as inevitable as well as something that required a conscious struggle. In my study I show how different geographic locations Germany, France, Denmark and Finland were at interplay in this act of position-taking on the intellectual field. Neiglick saw both France and Denmark as avantguard countries, worthy of emulation. Especially the ideals of French Enlightenment and modern France as universal country (Paris as the capital of the 19th century) were by Neiclick deemed in a particulary exemplary light. Germany on its part was by Neiglick considered as the home of stagnant nationalism, obsolete philosophy and obscure romanticism. Neiglick's stance towards Finland was ambiguous. As he devoted himself to rejuvenate his country, he simultaneously regarded his own outlook as well as the Swedish-speaking Finns future as dismal. I attribute this pessimistic attitude in his otherwise optimistic belief in the future to the fact that he believed the Finnish-speaking Finns to become dominant in social life in the future. This conviction, I believe, was due to Neiglicks firm belief in the inevitability of progress. Earlier research has established the fact that Neiglick regarded Finland as a cultural backwater and that he used his connections with continental Europe to justify his cultural radical critique that he saw as antidote for this backwardness. In my thesis I explore and broaden these findings and point out what kind of experience of time lay as a foundation for the notion of something being progressive or reactionary.Tanken om framsteget dominerade föreställningsvärlden under sent 1800-tal. Samtidigt var innebörden av framsteget omstridd och öppen för debatt. Denna öppenhet bildade fonden för finländske filosofen och kritikern Hjalmar Neiglick (1860-1889) som argumenterade utgående från krav på utveckling och modernitet. Neiglicks karriär var kort men intensiv. Under sin verksamhet under 1880-talet hann han vara flitig teaterrecensent och samhällsdebattör. Han var även den första att inneha en universitetstjänst inom psykologin. Måltavlor för hans kritik blev särskilt den systemidealistiska filosofin, den romantiska scenkonsten och litteraturen samt det allmänna andliga klimatet han upplevde som försoffat. Jag granskar i arbetet hur Neiglick positionerade sig som nydanare och föregångare samt hur han genom denna positionering legitimerade sina kulturella och vetenskapliga mål. Jag genomför denna granskning genom att kontextualisera Neiglick inom framstegstänkandet. Materialet består av tidningsartiklar, recensioner, offentliga tal samt privata brev. Det främsta hjälpmedlet i analysen är Reinhart Kosellecks begreppsliga analys av framstegstänkandet och förändringen av erfarenhetsrum och förväntningshorisont under nya tiden. Med hjälp av Kosellecks begreppsanalys har jag kunnat skildra hurudana begreppsliga och erfarenhetsmässiga ramar rådde kring Neiglicks positionering. Jag kommer bl.a. fram till att Neiglick såg framsteget samtidigt som både oundvikligt och något som krävde medvetna ansträngningar. I arbetet visar jag hur geografiska platser, Tyskland, Frankrike och Danmark samt Finland, intog en viktig plats i denna positionering. Neiglick såg Danmark och Frankrike som föregångarland att ta efter. Som särskilt föredömliga ansåg Neiglick upplysningens franska ideal samt moderna Frankrike som ett universellt land. Tyskland intog hos Neiglick främst rollen som hemmet för förlegad nationalism, urmodiga filosofiska ideal och dunkel romantik. Neiglicks relation till Finland upptäcker jag var mångfacetterad. Samtidigt som Neiglick verkade i sitt hemland för att få till stånd föryngring, förhöll han sig pessimistiskt gentemot sin personliga framtid och svenskans framtid i Finland. Jag kommer fram till att detta undantag i Neiglicks annars optimistiska framtidssyn kunde bero på att han såg utvecklingen som gynnsam och oundviklig till förmån för de finskspråkigas, vilka han såg som tongivande för Finlands framtid. Tidigare forskning har konstaterat att Neiglick såg Finland som efterblivet och att han använde sig av sina band till kontinentala Europa för att legitimera sin kulturradikala kritik som han såg som botemedel för denna eftersatthet. I detta arbete utvecklar och fördjupar jag detta konstaterande och visar hurudan slags tidserfarenhet låg till grund för upplevelsen av att något var progressivt eller efterblivet.
Discipline: History (teaching in Swedish)
Historia (opetus ruotsiksi)
Historia (undervisning på svenska)
Rights: Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden.
This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
endjupoc.pdf 1.209Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record