Complications and compromised healing in mandibular bilateral sagittal split osteotomies

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2110-3
Title: Complications and compromised healing in mandibular bilateral sagittal split osteotomies
Author: Kuhlefelt, Marina
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Medicine, Institute of Dentistry, Department of Oral and Maxillofacial Diseases
Helsinki University Central Hospital, Department of Oral and Maxillofacial Diseases
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2016-05-27
URI: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2110-3
http://hdl.handle.net/10138/161375
Thesis level: Doctoral dissertation (article-based)
Abstract: Smoking cessation and surgical planning decrease complications and compromised healing in patients undergoing orthognatic surgery Orthognatic surgery is surgery for the correction of discrepancies in the facial skeleton. The main aim of the thesis was to identify factors that increase complications and compromised healing in these patients. Medical records of orthognatic patients treated at the Department of Oral and Maxillofacial Diseases, Helsinki University Central Hospital, Helsinki, Finland were retrieved retrospectively for the first two studies. For the last two studies patients planned for bilateral sagittal split osteotomy (BSSO) were recruited at the Department before surgery and followed up for one year. The outcome variable in the first study was the removal of one symptomatic titanium miniplate, whereas in the second study it was a surgical site infection. The predictor variables were age, gender, smoking status, duration of operation, general diseases, dimensions of mandibular movement and osteosynthesis supporting material. The main outcome variable in the third study was neurosensory disturbance, whereas in the last study it was temporomandibular disorders at one year post-operative. The main predictor variable in the third study was the degree of manipulation of the mandibular nerve and in the last study TMD before surgery, evaluated by the Helkimo Dysfunction index. Explanatory variables age, gender, smoking status, mandibular advancement and duration of operation were also recorded for the statistical analyses. 19.0% of the inserted miniplates were removed in 153 BSSO patients. Plate-related reasons for removal were infection and screw-loosening. 9.1% of the patients (n= 286) in the second study had a surgical site infection. Smoking was the only significant predictor for infections or removal of osteosynthesis material. 90.2% BSSO patients (n= 41) reported altered sensations in the lower lip one year after surgery. The disturbance tended to increase the more the mandibular nerve was manipulated during surgery. Four patients had a visible nerve laceration and all of them experienced a major burden of the altered sensation. Two of these patients (4.9%) had neuropathic pain. Most patients were satisfied with the treatment, but the four patients with visible nerve lacerations were not. A substantial proportion (42.5%) of the patients in the last study had TMD as one of the reasons for seeking treatment. The TMD did not change after treatment in the majority of patients (60%), 30% improved and for 10% the situation impaired. The main finding was that smoking cessation will reduce infections and the need for removal of osteosynthesis material. Regarding neurosensory complications, the surgical technique does matter, and nerve manipulation and lacerations should be avoided at all costs. TMD symptoms improved for only 30% of patients undergoing BSSO. Thus BSSO is not a predictable treatment for TMD patients.Rökning ökar risken för komplikationer efter bettkorrektionsoperationer. Rökning ökar risken för komplikationer efter bettkorrektionsoperationer. Rökande patienter får oftare sårinfektioner än icke rökare. Flera frakturplattor och skruvar tas även bort på grund av komplikationer från patienter som röker. En bettkorrektionsoperation behövs då det är så stor skillnad mellan käkarna och skallen att det inte går att enbart med tandreglering korrigera svåra bett fel hos vuxna personer. Patienterna har ofta svårigheter att finfördela maten. Tänder och tandkött kan skadas då tänderna biter fel. Patienternas utseende är ofta avvikande, och det har i tidigare studier påvisats att många av dem har varit mobbade på grund detta. En liten undre käke kan även minska luftvägarnas storlek och förorsaka sömnapné. För att vid en bettkorrektionsoperation kunna förändra förhållandet mellan käkarna gör kirurgen ett kontrollerat benbrott varefter käkarna fästs i en ny position med små frakturplattor och skruvar. På detta sätt kan käkarna förlängas, förkortas eller roteras. Efter det sys såren inne i munnen ihop. För att bettet skall bli så bra som möjligt genomgår patienterna tandreglering både före och efter operationen. Den tar i medeltal två år. De flesta patienter är väldigt nöjda med slutresultatet av den långa och krävande vården. För avhandlingsarbetet noterades bland annat alla sårkomplikationer och antalet borttagna plattor och skruvar på de patienter som opererats på HUCS, kliniken för oral- och maxillofaciala sjukdomar under en sex års period. Riskfaktorer så som ålder, allmänsjukdomar, rökning, operationstid, magnituden av förflyttningen av käkarna och materialet på plattor och skruvar noterades. En sårinfektion eller andra sårläkningsproblem kunde konstateras hos 9,1 % av patienterna. På 19 % av patienterna behövde plattor och skruvar tas bort på grund av läkningsproblem relaterade till dem. Vanliga orsaker var t.ex. infektioner och skruvlossning. Sårinfektioner eller dålig inläkning av plattor påverkade inte slutresultatet av vården, men ökade till exempel behovet av sjukhusvård och användningen av antibiotika. Rökning var den enda faktorn som statistiskt signifikant ökade risken för infektioner eller borttagning av plattor och skruvar. En god syresättning är viktigt för en normal sårläkning. Rökning minskar avsevärt vävnadernas syresättning. Infektioner och andra sårkomplikationer ökar om syresättningen i vävnaderna är dålig. Läkare och tandläkare borde därför motivera sina patienter att sluta röka före kirurgiska ingrepp. I tidigare studier har det påvisats att ett rökstopp fyra veckor för ett planerat ingrepp förbättrar sårläkningen avsevärt.Väitöskirjassa osoitettiin, että tupakointi lisää merkittävästi haavakomplikaatioita purennankorjausleikkauksen jälkeen. Lisäksi luun kiinnitysmateriaalin poiston tarve on suurempi tupakoivien potilaiden keskuudessa. Purennankorjausleikkaus tehdään aikuiselle potilaalle silloin, kun leukojen ja kallon välisissä suhteissa on niin suuri ero, että pelkällä oikomishoidolla ei voida korjata potilaan purentaa toimivaksi. Potilailla on usein ennen hoitoa vaikeuksia pureskella ruokaa. Hampaisto tai ikenet voivat myös vaurioitua. Potilaan ulkonäkö on usein poikkeava, ja tutkimuksissa onkin todettu, että potilaita on usein kiusattu ulkonäkönsä takia. Pieni ja takana sijaitseva alaleuka voi myös ahtauttaa ilmateitä ja aiheuttaa uniapneaa. Purennankorjausleikkauksessa alaleuka murretaan hallitusti niin, että sitä voidaan kiertää, pidentää tai lyhentää. Purenta asetetaan oikeaan asentoon ja alaleuan palaset kiinnitetään murtumalevyillä ja ruuveilla. Leikkausviillot sijoitetaan suun sisään ja suljetaan ompelein. Hoidon yhteydessä potilaat käyvät läpi noin kaksi vuotta kestävän oikomishoidon, jolloin hammaskaaret tasoitetaan toisiinsa sopiviksi sekä ennen että jälkeen leikkauksen. Useimmat potilaan ovat hyvin tyytyväisiä leikkauksen lopputulokseen siitä huolimatta, että hoito on pitkä ja vaativa. Tutkimusta varten selvitettiin HYKS, suu ja leukasairauksien klinikassa kuuden vuoden aikana leikattujen potilaiden kaikki haavakomplikaatiot, infektiot ja murtumalevyjen poistot. Infektioiden esiintyvyyttä verrattiin ikään, sukupuoleen, yleissairauksiin, tupakointiin, leikkauksen kestoon, leuan siirron suuruuteen ja murtumalevyn materiaaliin. Haavainfektio tai haavan huono paraneminen todettiin 9,1 % potilaalla. Murtumalevy poistettiin levyinfektion tai ruuvien löystymisen takia 19 % potilaista. Infektiot ja levynpoistot eivät vaikuttaneet hoidon lopputulokseen mutta lisäsivät sairaalahoidon ja antibioottien tarvetta. Tupakointi oli ainoa tilastollisesti merkitsevä tekijä, joka lisäsi infektioita ja murtumalevyjen poiston tarvetta. Tupakointi vähentää kudoksen happipitoisuutta, joka on edellytys haavan paranemiselle. Lääkäreiden ja hammaslääkäreiden tulisi kannustaa potilaitaan lopettamaan tupakointi, varsinkin ennen leikkaustoimenpiteitä. Aikaisemmin on osoitettu että tupakointi kannattaa lopettaa neljä viikkoa ennen toimenpidettä, jotta leikkaushaava parantuisi mahdollisimman hyvin.
Subject: oral och maxillofacial kirurgi
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
COMPLICA.pdf 4.441Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record