Jämlikhet, hierarkier och förhållandet till den egna åskådningen : En komparativ kritisk diskursanalys av läroplanstexter för åskådningsämnen i den finländska och svenska kontexten

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201604201424
Title: Jämlikhet, hierarkier och förhållandet till den egna åskådningen : En komparativ kritisk diskursanalys av läroplanstexter för åskådningsämnen i den finländska och svenska kontexten
Author: Enbacka, Heidi
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Behavioural Sciences, Institute of Behavioural Sciences
Publisher: Helsingfors universitet
Date: 2016
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201604201424
http://hdl.handle.net/10138/161598
Thesis level: master's thesis
Abstract: The aim of the study was to illustrate the phenomenon of diversity in education through the language in discourses. The research question was How are worldviews constructed in the national core curricula of Finland and Sweden? My interest for the comparison of discourses in these countries arose from the differences in how RE is arranged practically. The theoretical setting was grounded in poststructural and postcolonial perspectives. I particularly looked at hierarchies and speech through the concepts of discourse and otherness. The data consisted of chosen parts from the latest versions of national core curricula in Finland (2014) and Sweden (2011). With Fairclough's critical discourse analysis as a base, I examined what kind of discourses worldviews were constructed through, with the help of the thematised categories pupil, worldview and society. The study also contained a comparative perspective where I compared orders of discourses in Finland and Sweden. In the curriculum worldviews were constructed through several discourses. In Finland the order of discourse comprised a benevolent discourse, a discourse constructing hierarchies between worldviews, discourse of the presence of worldviews, a discourse of the normative voice and the discourse of one's own worldview. In Sweden the worldviews were constructed through the discourse of mankind, the equality of worldviews, a discourse of the values of the social democratic welfare state as a foundation, the dominance of Christianity and the discourses that emphasise potentials and disagreements. The discourses of equality and hierarchies were discourses that the Finnish and Swedish curricula had in common. The distinction between the countries showed in the way worldviews were constructed considering the individual's (or pupil's) perspective. The Swedish curriculum was based in a distanced discourse of mankind, whilst the Finnish perspective, in addition to the informative aspects, also emphasised the individual existential part of worldviews. Sensitivity towards a plurality of worldviews will be needed in the future. It is therefore essential to discuss different viewpoints to RE, and if, in addition to information about different worldviews, the subject also should emphasize the development of student's own worldview.Syftet med denna pro gradu -avhandling var att åskådliggöra fenomenet mångfald i utbildningen genom språket i diskurser. Forskningsfrågan löd Hur konstrueras åskådningar i de nationella läroplanerna i Finland och Sverige? Intresset för en jämförelse av diskurserna väcktes ur ländernas olika praktiska lösningar när det kommer till undervisningsformer i åskådningsämnen. I avhandlingen gjorde jag avstamp från ett poststrukturalistiskt och postkolonialistiskt perspektiv och tittade särskilt genom begreppen diskurs och andrafiering på hurdana hierarkier och hurdant tal som konstruerades i läroplanstexter. Materialet bestod av utvalda delar ur de senaste versionerna av läroplansgrunderna från Finland (2014) och Sverige (2011). Med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys, analyserade jag med hjälp av temakategorierna elev, åskådningar och samhälle hurdana diskurser åskådningar konstruerades genom. Avhandlingen hade även en komparativ ansats där jag jämförde diskursformationer i Finland och Sverige. Åskådningar konstruerades i läroplanen utgående från ett antal diskurser. I Finland bestod diskursordningen av en välvillig diskurs, en diskurs som konstruerar hierarkier mellan åskådningar, en diskurs om åskådningars närvaro, en diskurs om den normativa rösten samt diskursen om den egna åskådningen. I Sverige konstruerades åskådningar genom diskurser som framhäver människan, att åskådningar är jämlika, att socialdemokratiska välfärdsstatens värderingar står som grund, kristendomens dominans, och att åskådningar medför såväl potential som motsättningar. Gemensamt för ländernas diskursordningar var att det fanns motstridiga diskurser där man framhävde jämlikhet men även hierarkier mellan åskådningar. Skillnaden mellan ländernas diskurser framstod i hur åskådningar konstruerades med hänsyn till eleven. I den finländska läroplanen konstruerade man åskådningar genom individens (eller elevens) egna perspektiv. I Sverige utgick man från diskursen om människan och höll således avstånd till utveckling av den egna åskådningen. Åskådningar konstruerades på ett religions-vetenskapligt sätt i den svenska läroplanen, medan man i den finländska läroplanen utöver att lära om religion också framhävde en individuell existentiell sida av åskådningar. Då man i framtiden utvecklar åskådningsämnen bör man ta i beaktande i hurdan omfattning man vill möjliggöra utvecklingen av elevens egen åskådningsidentitet. Sensitivitet gentemot en mångfald av åskådningar kommer att behövas i allt större grad i framtiden.
Subject: mångfald i samhället
läroplaner
åskådningsämne
andrafiering
kritisk diskursanalys
ideologi
Discipline: Kasvatustiede
Education
Pedagogik


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Gradu_Enbacka_2016.pdf 1.162Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record