The child in the eye of the storm unveiling the war child syndrome

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2380-0
Title: The child in the eye of the storm unveiling the war child syndrome
Author: Heilala, Cecilia
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Behavioural Sciences, Institute of Behavioural Sciences
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2016-09-30
URI: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2380-0
http://hdl.handle.net/10138/166627
Thesis level: Doctoral dissertation (article-based)
Abstract: During WWII a total of 48,628 Finnish children were evacuated to Sweden and placed into temporary foster care. Previous studies have mainly focused on the long-term consequences on mental health and psychosocial wellbeing. The results are ambiguous and there is not enough convincing evidence to conclude that the evacuation led to mental morbidity or increased the risk of mortality. However, it could be assumed that the early separation trauma had some consequences affecting the quality of life of the evacuees, and that it would be valuable to define this pattern of unspecific symptoms. The objective of this thesis was to analyze the effects of the evacuation on later-life outcomes such as educational attainment, social status, psychosocial wellbeing, mental health problems and substance abuse. The sample consisted of 887 evacuees and 1,748 non-evacuees and was collected from four different sources: the Finnish National Archives, the Population Register Central Finland, the Swedish Tax Agency (Skatteverket) and by a survey. The results show that becoming a war child was not random: the evacuees came from families with a lower socioeconomic status, which must be taken into account when estimating the effects of the evacuation. The atmosphere in most of the foster homes was good, and they were generally affluent. The return to Finland was difficult for many evacuees due to the loss of their mother tongue, Finnish. However, the quality of the atmosphere of the home of origin was a factor that cannot be ruled out when evaluating the consequences of the evacuation. The thesis further shows that evacuees had a higher rate of substance abuse and a lower sense of coherence (SOC), but did not have more problems related to psychosocial wellbeing or mental health than non-evacuees. However, problems related to experienced emotions such as loss of confidence, detachment and/or rootlessness, as well as unworthiness and/or rejection, were expressed. The results show that even long-term separation from one's parents during childhood must be understood as representing a developmental context that makes the emergence of problems either less likely or more likely, depending on other risk and protective factors.Under andra världskriget evakuerades 48,628 finländska barn till Sverige och placerades i fosterhem. Tidigare studier har främst fokuserat på de långvariga konsekvenserna av psykisk hälsa och psykosocialt välbefinnande. Resultaten är tvetydiga och det finns inte tillräckligt övertygande bevis för att dra slutsatsen att evakueringen ledde till psykisk morbiditet eller ökad risk för mortalitet. Trots detta kan man anta att det tidiga separationstraumat haft konsekvenser som påverkat livskvaliteten för de evakuerade, och att det skulle vara värdefullt att definiera detta mönster av ospecifika symptom. Syftet med denna studie var att analysera uppväxtmiljöns inverkan på faktorer senare i livet såsom utbildningsnivå, socioekonomisk ställning, psykosocialt välbefinnande, problem relaterade till mental hälsa samt substansmissbruk. Samplet bestod av 887 evakuerade and 1748 icke-evakuerade och samlades in via Riksarkivet, Befolkningsregistercentralen och Skatteverket i Sverige samt via en enkät. Att bli krigsbarn var inte slumpmässigt; de evakuerade barnen kom från familjer med lägre social status, vilket måste beaktas när man estimerar effekterna av evakueringen. Majoriteten av krigsbarnen kom till fosterhem med en varm atmosfär och en god socioekonomisk ställning. Hemkomsten var svår för många evakuerade då de gick miste om sitt finska modersmål under sin vistelse i Sverige. Emellertid måste atmosfären i barndomshemmet ses som en faktor som inte kan uteslutas när följderna av evakueringen utvärderas. Det förekom mer substansmissbruk bland de evakuerade och de hade en lägre känsla av sammanhang (sense of coherence, SOC), men de påvisade inte fler problem i relation till psykosocialt välbefinnande eller mental hälsa än icke-evakuerade. Trots detta rapporterade krigsbarnen att de upplevt känslor såsom förlust av förtroende, avskildhet och/eller rotlöshet, samt värdelöshet och/eller utslagenhet. Resultaten visar att även en långvarig separation från föräldrarna under barndomen måste tolkas utgående från omständigheter som barnet vuxit upp under. Omständigheterna gör uppkomsten av problem mer eller mindre sannolika beroende på riskfaktorer eller skyddande faktorer i både barndomshemmet och i fosterhemmet.
Subject: allmän pedagogik
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Thechild.pdf 737.6Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record