Medieritualer som klass- och kulturbundna diskurser och funktioner: Hufvudstadsbladets lucia och konstruktionen av Svenskfinland.

Näytä kaikki kuvailutiedot

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2827-0
Julkaisun nimi: Medieritualer som klass- och kulturbundna diskurser och funktioner: Hufvudstadsbladets lucia och konstruktionen av Svenskfinland.
Tekijä: Räisä, Tiina
Muu tekijä: Helsingin yliopisto, humanistinen tiedekunta, suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos
Opinnäytteen taso: Väitöskirja (monografia)
Tiivistelmä: UNIVERSITY OF HELSINKI Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies (Nordica) Tiina Räisä, 2016. Media rituals as class- and culture-dependent discourses and functions. Lucia in Hufvudstadsbladet and the construction of Svenskfinland. Abstract This study is an empirical and interdisciplinary examination of Lucia in the Hufvudstadsbladet (HBL) daily newspaper. My aim is to give visibility to a longstanding media text that has become important for the Swedish-speaking people in Finland. I define Lucia as a media ritual and use it as an example to investigate how media institutions, through a reproduction of texts, construct culture and, over time, also symbolic communities such as Svenskfinland. The theoretical aim is to emphasize ritual as a powerful context which has an impact on how language users choose their words, and also, to highlight rituals as constituting borders, and thus, influencing the construction of distinctive and collective identities. The research material consists of articles produced by the HBL at the beginning of each, new ritual season. The focus is exclusively put on the Lucia practices produced and distributed by the HBL rather than on any other Finnish or Scandinavian Lucia traditions. I have also excluded the events of the actual Lucia day, 13 December, and have instead concentrated only on those media texts by which the media institution launches the initial phase of the media ritual. I analyse the reproduction of three participatory groups: Lucia candidates, the trio (also called the Lucia jury) and the various groups that receive the proceeds of the fundraising campaign connected to the media ritual. For a synchronic analysis, I have studied media texts from every ten years during 1950 2012 and have applied a diachronic perspective to establish how the ritual and its meanings have changed over time. The interdisciplinary approach is reflected by the methodological choices. The concept of sequence has been used both in conversation analysis and anthropology to deconstruct the elements of an event. I apply sequence to organize and analyse the different systematic forms of repetition. Names and name-like expressions as well as various verb phrases (active and static conditions of being and doing, as well as quality) are communicated sequentially, thus reflecting the ritual demands of logic and strategy. My study is situated in a constructivist tradition in that language is not taken for granted, but is rather seen as a practice which constructs meaning-making. Words become significant symbols that have an impact on the discursive development of the media ritual and resources that manifest the various functions and tasks distributed to the participatory groups by the media institution. The concept of ritual makes is possible to evaluate the difference between what is presented as natural but which is in fact a means of constructing the social, that is, culture and ideology. The dissertation underlines the social consequences of the discourses and functions established by the ritual context. Media rituals are structurally, functional and culture specific phenomena, implying both who belong to the social centre who are placed in the periphery. I claim that the mythical construction of nation and culture implications for the diversified society and the integration process. It is by highlighting the repeated symbolic practices distributed by journalists and accepted by the public that one can understand the impact of the ritualised media practices that lead to constructions of inclusion and exclusion. Key words: ritual, media rituals, ritualization, myth, construction, discourse, function, sequence, strategy, media language, repetition, symbol, onomastics, participatory groups, types, identity, culture, class, gender, social centre, consensus, inclusion, exclusionJournalisternas språk har en naturaliserande och socialiserande kraft. Medietexter förmår således att både inkludera och exkludera grupper genom ordval och perspektiv. Detta blir särskilt påtagligt i samband med mediernas ritualer, när t.ex. republiken firar sin självständighet eller när Svenskfinland förbereder sig för lucia. I avhandlingen analyseras Hufvudstadsbladets lucia som förmodligen är Finlands äldsta medieritual. I studien fokuseras på medietexter och på de redaktionella skrivpraktikerna från1950, då medieritualen börjar, fram till 2010-talet. Själva luciadagens händelser analyseras inte, inte heller andra luciatraditioner i Finland eller Norden eller de andra luciaorganisationerna (Folkhälsan och Yle). Resultatet reflekterar endast hur medieinstitutionen HBL kommunicerar med sina läsare och konstruerar det finlandssvenska, sociala centret. Analysen fokuserar på tre medverkandegrupper: luciakandidaterna, trion (också kallad luciajuryn) samt gruppen de utsatta som tar emot pengar från välgörenhetsinsamlingen luciahjälpen. Under luciaperioden blir Svenskfinland en suverän nation med en distinkt kultur och ett eget territorium. Detta kommuniceras via hyllningar till det svenskspråkiga territoriet och dess individer samt genom att hålla det finskspråkiga majoritetssamhället på avstånd. De finlandssvenska personnamnen, ortnamnen och institutionsnamnen blir omistliga identitetsmässiga byggstenar. I ritualen idealiseras vissa handlingar och tillstånd. Reproduktionen av godhet och idogt arbetande är centrala ritualteman. Grupperna får olika uppdrag som sammantaget bildar en social helhet. Luciakandidaterna symboliserar en livskraftig medelklass, trion en exklusiv överklass och de utsatta en underklass. Ett centralt resultat är följaktligen att medieritualer inte består av en solidarisk, sammanhållande funktion utan av flera olika. Undersökningen är tvärvetenskaplig och förankras i en socialkonstruktivistisk tradition. Den diskursiva utvecklingen manifesteras genom en sekventiell reproduktion av det kulturellt förväntade sättet att kommunicera i en specifik kontext. De ritualrelaterade begreppen (myt, magi och tabu) används för att tolka sambandet mellan språkets mikronivå och den överordnade makronivån. Avhandlingen tar upp ett aktuellt samhällstema. Luciaundersökningen visar att polarisering bottnar i ett konsekvent andragörande med hjälp av språkliga symboler. I ritualen är människan inte fri utan blir underställd de perspektiv hon själv skapar: journalisters explicita avsikt är knappast att diskriminera. Kultur, nation och klass konstrueras genom att omsluta det homogena och utesluta det mångfacetterade, vilket försvårar integrationen. Den kritiska frågan gäller om journalister och andra privilegierade borde bli bättre rustade och se bortom det mytiska tänkandet.
URI: URN:ISBN:978-951-51-2827-0
http://hdl.handle.net/10138/170075
Päiväys: 2016-12-22
Avainsanat: nordiska språk
Tekijänoikeustiedot: Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.


Tiedostot

Latausmäärä yhteensä: Ladataan...

Tiedosto(t) Koko Formaatti Näytä
MEDIERIT.pdf 2.926MB PDF Avaa tiedosto

Viite kuuluu kokoelmiin:

Näytä kaikki kuvailutiedot