Hvad är vårt lif då hälsan saknas? Sjukdom och död i kvinnliga ståndspersoners korrespondens 1808–1852 i Finland.

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201701311196
Title: Hvad är vårt lif då hälsan saknas? Sjukdom och död i kvinnliga ståndspersoners korrespondens 1808–1852 i Finland.
Author: Wilson (f.d. Knipström), Evelina
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies
Thesis level: master's thesis
Abstract: Under början av 1800-talet var medicinvetenskapen fortfarande en blandning av vetenskaplig medicin och folkmedicin. Effektiva mediciner och behandlingsmetoder saknades, och minsta åkomma kunde leda till följdsjukdomar som i sin tur ledde till döden. I denna kvalitativa studie behandlas kvinnliga ståndspersoners förhållande till och syn på sjukdom och död i Finland under början av 1800-talet, utifrån de tankar och beskrivningar som nämns i privata brev och dagböcker skrivna av dem själva samt andra personer i deras närhet. De kvinnor som undersöks här, Eva Mathilda Aminoff, Catarina Elisabet von Born, Minette von Haartman och Selma Augusta Europaeus genomled utöver olika sjukdomar dessutom flera graviditeter som slet hårt på deras hälsa. Åtminstone tre av dem dog därtill i någon form av lungsjukdom. För två av kvinnorna handlade det troligen om lungsot, vilket inte gick att bota vid den här tiden. I deras material framstår därmed sjukdom som ett huvudsakligt tema. Också tankarna på döden är närvarande i deras vardag på grund av deras svaga hälsa och flera dödsfall bland deras närmaste. Materialet visar att sjukdom och hälsa var starkt sammankopplade, och förhållningssättet till döden kan därmed ses som en del av förhållningssättet till sjukdom. Synen på döden måste ses som en påverkande faktor till hur dessa kvinnor förhöll sig till sina respektive sjukdomar. I medicinhistorien har början av 1800-talet ofta glömts bort och i stället överskuggats av slutet av seklet. Fokus i medicinhistorisk forskning ligger sällan heller på den sjuka och dennas vardag. Även forskning i dödens historia är än så länge begränsad, särskilt i ett nordiskt sammanhang. Mot bakgrund av tidigare forskning, med Karin Johannisson, Philippe Ariès och Angela Rundquist i spetsen analyseras i denna avhandling personligt arkivmaterial. Jag undersöker hur vardagen kunde se ut för fyra kvinnor som levde med en dödlig sjukdom samt deras tankar om och syn på döden som en konsekvens av sjukdom. Perspektivet är patientorienterat, och undersökningens fokus är upplevelser av sjukdom och död utan att vara psykologiserande. I stället tas här fasta på upplevelsernas yttre uttryck och de former som dessa tar i källmaterialet. I avhandlingen argumenterar jag för att upplevelser och beskrivningar av sjukdom och död är kulturbundna. Som fenomen i sig är de icke-värdeladdade, men däremot kan beskrivningarna och deras uttryck vara det. En av avhandlingens viktigaste slutsatser är att det förhållande som kvinnorna hade till sjukdom visar att sjukrollen för dem inte var en accepterad del av deras bild av tidens kvinnoideal. Detta motsäger den gängse bilden av den sysslolösa högreståndskvinnan vars sjukroll i tidigare forskning anses ha varit en del av 1800-talets kvinnoideal. Kvinnorna i denna studie lät sig inte styras av sin sjukdom, tvärtom, i konflikten mellan kvinno- och sjukrollen vann kvinnorollen, medan sjukrollen motades undan och ignorerades till förmån för de plikter som ingick i den roll som definierade kvinnorna som kvinnliga ståndspersoner.</p>
URI: URN:NBN:fi:hulib-201701311196
http://hdl.handle.net/10138/174362
Date: 2017
Discipline: historia (undervisning på svenska)
History (teaching in Swedish)
historia (opetus ruotsiksi)


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
hvadarva.pdf 995.9Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record