Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 11509-11528 of 28477
  • Hakulinen, Ville (Helsingin yliopisto, 1999)
  • Brummer-Korvenkontio, Markus (1955)
  • Suomivuori, Carl-Mikael (2014)
    Fria zinkjoner spelar en patologisk roll i flera dödliga neurodegenerativa sjukdomar såsom amyotrofisk lateralskleros, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Konstruktion av Zn(II)-kelatorer är en lovande forskningsinriktning vid utveckling av läkemedel mot dessa sjukdomar. En kelator kan dock förorsaka celldöd om dess zinkaffinitet är för hög. N,N,N',N'-tetrakis(2-pyridylmetyl)etylendiamin (TPEN) är en Zn(II)-kelator som kan motverka zinkrelaterade patologier, men dess höga zinkaffinitet utesluter användning av TPEN som läkemedel. I denna avhandling har densitetsfunktionalteoretiska (DFT) beräkningar utförts på TPEN och TPEN-derivat. Målet var att föreslå modifieringar av molekylstrukturen som sänker kelatorns zinkaffinitet till en mindre giftig nivå och som kunde därmed leda till nya läkemedel mot neurodegenerativa tillstånd. Ett ytterligare mål var att utveckla ett beräkningsprotokoll för studier och in silico -konstruktion av Zn(II)-kelatorer. Resultaten tyder på att dispersionskorrigerad DFT som beaktar lösningsmedlet implicit kan ge reaktionsenergier för ligandutbytesreaktioner som stämmer väl överens med experimentella data. Den använda beräkningskemiska metodiken är även lämplig för liknande studier av andra metaller. TPEN:s zinkaffinitet kan sänkas genom att ersätta väten hos kelatorns pyridylringar med elektronattraherande grupper. Även svagt elektrondonerande grupper kan sänka zinkaffiniteten om det förorsakar en konformationsförändring som stabiliserar den fria kelatorn. Genom att ersätta pyridylringarnas kolatomer med kväven kan man också sänka TPEN:s zinkaffinitet. Beräkningsmetodologin borde förbättras i fall man vill tackla mera komplicerade problem såsom studier av komplexeringsenergier för kelatorer med olika denticiteter då lösningsmedelsmolekyler kan spela en mera central roll som en av liganderna.
  • Toivanen, Meri-Tuuli (2014)
    Tämä tutkielma käsittelee kahta yleisesti melko tuntematonta lukualuetta: kvaternioita ja oktonioita. Tutkielman tavoite on esitellä nämä lukualueet ja niiden historiaa sekä todistaa joitakin ominaisuuksia näihin liittyen. Erityisesti tutkielman tavoitteena on todistaa, että reaaliluvut, kompleksiluvut, kvaterniot ja oktoniot ovat ainoat normitetut jakoalgebrat. Tutkielman ensimmäinen luku on johdantoluku, jossa johdatellaan aiheeseen kompleksilukujen avulla ja esitellään tutkielmassa käytetyt lähteet. Ennen tutkielman pääasialliseen aiheeseen siirtymistä tutkielman toisessa luvussa määritellään reaalikertoiminen algebra, jakoalgebra ja lopulta normitettu jakoalgebra. Luvussa esitellään ja todistetaan jakoalgebroja luonnehtiva lause. Lisäksi todistetaan, että kompleksilukujen algebra on normitettu jakoalgebra. Tutkielman kolmannessa luvussa esitellään kvaterniot ja määritellään kvaternioalgebra. Lisäksi määritellään kvaternioden kertolasku ja todistetaan lause kvaternioiden liitännäisyydestä. Luvussa määritellään myös kvaternioalgebran normi sekä todistetaan kvaternion konjugaattia ja käänteisalkiota koskevat lauseet. Näitä lauseita apuna käyttäen todistetaan, että kvaternioalgebra on normitettu jakoalgebra. Neljäs luku käsittelee oktonioita. Luvussa määritellään oktonioalgebra ja esitetään oktonioiden kertolaskulle kaksi vaihtoehtoista määritelmää. Toisen määritelmän yhteydessä määritellään kongruenssin ja jäännösluokan käsitteet, sillä niitä tarvitaan kertolaskun määrittelyssä. Lisäksi luvussa määritellään oktonioalgebran normi sekä todistetaan oktonion konjugaattia ja käänteisalkiota koskevat lauseet, kuten kvaternioille tehtiin luvussa kolme. Samalla tavoin kuin kvaternioiden kohdalla, näitä lauseita hyödyntäen todistetaan, että oktonioalgebra on normitettu jakoalgebra. Viidennessä ja viimeisessä luvussa vedetään yhteen, mitä lukualueita tutkielmassa on käsitelty. Luvussa määritellään kompositioalgebra sekä sen sisätulo ja konjugaatti. Lisäksi todistetaan kompositioalgebran sisätuloa ja konjugaattia koskevat lauseet. Luvussa määritellään myös Cayley-Dickson -algebra ja todistetaan siihen liittyvät lauseet. Lopuksi näitä lauseita apuna käyttäen todistetaan, että korkeampiulotteisia reaalikertoimisia kompositioalgebroja ei ole olemassa. Tässä tuodaan esille Hurwitzin lause, jonka mukaan reaaliluvut, kompleksiluvut, kvaterniot ja oktoniot ovat ainoat normitetut jakoalgebrat.
  • Hanstén, Malin (2012)
    Denna forskning handiar om kvinnoidealet som kommer till uttryck genom reklambilder i modetidningar. Fokusen ligger på hur unga kvinnor som aktiva läsare av modetidningar relaterar till de budskap kring kvinnlighet och femininitet som reklambilderna ger uttryck för, samt hur de handskas med de ambivalenta budskapen i reklambilderna. Detta är en kvalitativ forskning i vilken materialet har insamlats genom fyra fokusgruppintervjuer med 3-4 deltagare per grupp. Informanterna består av unga kvinnor och intervjuerna ägde rum i Helsingfors under hösten 2010. I analysen av materialet, som tar fasta på kvinnornas sätt att reflektera kring kvinnoidealet i reklambilder, har element från både ett diskursanalytiskt och ett innehållsanalytiskt tillvägagångssätt tillämpats. Forskningen placerar sig i två olika sociologiska diskussionsområden. Dels är den en del av en feministisk diskussion angående kvinnliga ideal i media, och ger framför allt uttryck för de två olika feministiska inriktningarna "offerfeminism" och "powerfeminism". Dels placerar den sig i den klassiska sociologiska diskussionen kring självidentitet och självförstäelse, som i ett senmodernt sammanhang antagit nya former med influens av bland annat Anthony Giddens. Förutom Giddens och hans teori om det reflexiva självprojektet, är en viktig sociologisk källa G.H. Mead och hans teori om signifikanta symboler. Reklambilder (eller närmare bestämt kvinnan i dem) förstås i denna forskning som signifikanta symboler i individens självförståelseprocess, eller reflexiva självprojekt. De mest centrala resultaten i studien är förknippade med ambivalensen eller tvetydigheten angående kvinnoidealet i reklambilder. De åsikter och syner som delar det feministiska forskningsfältet i tu, är verklighet och vardag för unga kvinnor som försöker tolka de budskap angående kvinnlighet som de kvinnliga representationerna i rekiam ger uttryck för. Analysen avslöjar att informanterna ständigt bollar mellan olika tolkningssätt, och att de är osäkra på vad reklamkvinnan egentiigen är: stark och självständig eller underkuvad och beroende. Studien tyder på att unga kvinnor är väldigt "mediesmarta" och genomskådar exempelvis det overkliga kroppsidealet, men att de samtidigt är medvetna om att detta ideal, trots att det går att genomskåda, påverkar dem i någon män. Varför unga kvinnor ändä läser modetidningar och fascineras av dem, trots att de kan ställa sig väldigt kritiska till det kvinnoideal som de ger uttryck för, förklaras i denna studie med den eskapistiska uppievelsen som modetidningarna erbjuder, och läsningen rättfärdigas ofta med hjälp av powerfeministiska argument angående reklambilderna.
  • Seppä, Malena (2008)
    Problematiken kring kvinnor som utövare av våld är än i dag ett tabu belagt ämne. Det finns inte alltför mycket forskning kring detta ämne och det väcker starka åsikter bland oss. Människor har svårt att acceptera att detta är ett problem som man borde reagera på. Orsaker varför människor inte vill reagera på är många men de vanligaste är att man inte tror på att kvinnan kan utöva våld, eftersom mannen kan försvara sig. Men en del anser också att man inte borde diskutera och lyfta den våldsamma kvinnan på agendan för då ger man inte lika stor uppmärksamhet åt det större problemet, mannens våld emot kvinnan. Jag har valt att lyfta fram i min pro gradu-avhandling hur den våldsamma kvinnan uppfattas, hur samhället reagerar på kvinnor som utövar våld och hur vårt servicesystem fungerar när det gäller dessa kvinnor ur de professionellas tolkningar som arbetar inom social- och hälsovården. Jag utförde två gruppintervjuer och en enskild intervju och materialet från dessa intervjuer analyserade jag med hjälp av MCD-analys metoden. Det som var fördelar med denna analys metod var att jag kunde lägga tyngdpunkten mera på professionellas tal och försöka hitta de kategorierna som var oberoende av dem. Jag analyserade hur de professionella talade, interaktionen, deras roller, vem de talade åt, talade de i aktiv eller passiv form och aktiviteten. Man kan använda sig av MCD-analysen på många olika sätt men jag valde att lyfta fram vissa kategorier med hjälp av denna metod. Det blir upp till läsarna att bedömma om jag har använt mig av metoden på ett önskvärt sätt. Någon annan kunde anse utgående från det producerade materialet att andra punkter borde ha lyfts fram, men detta är en av de intressanta sidorna med MCD-analysen.
  • Silin, Carolina (2003)
    Det här pro gradu arbetets syfte var att jämföra kvinnliga och manliga socialarbetares attityder till invandrare. Arbetets andra mål var att studera sambandet mellan socialarbetarnas invandrarkontakter och attityder. Därtill undersöktes sambandet mellan socialarbetarnas nivå av emotionell empati och fördomsfullhet. Arbetats centrala teoretiska referensram bestod av kontakthypotesen (Allport 1954) och den emotionella empatiteorin (Mehrabian & Epstein 1972). Undersökningen deltog kvinnliga (N = 72) och manliga (N = 19) socialarbetare som arbetade för Helsingfors stad. Materialet samlades in med hjälp av enkäter och analyserades med hjälp av enkla och tvåsidiga variansanalyser. Man antog att det skulle finnas attitydskillnader mellan de kvinnliga och mannliga socialarbetarna. Arbetet utgick ifrån att kontakthypotesens alla villkor inte behöver uppfyllas för att kontakten skall leda till positivare attityder till invandrare. Då de kvinnliga och manliga socialarbetarnas nivån av fördomsfullhet jämfördes visade det sig att det inte fanns en signifikant skillnad mellan könen. Inte heller nivån emotionell empati hade ett samband med nivån av fördomsfullhet. I motsats till den ursprungliga kontakthypotesens antagande visade resultatet att kontakt till invandrare har i sig ett samband med mindre fördomsfullhet hos socialarbetarna. Kontaktens kvalitet hade inte ett samband med socialarbetarnas attityder. De viktigaste källorna: Allport 1954; Hewstone & Brown 1986; Mehrabian & Epstein 1972; Liebkind, Haaramo & Jasinskaja-Lahti 2000; Pettigrew 1998.
  • Hultin, Daniela Wilhelmina (2009)
    Trots att det i många länder gjorts framsteg i att öka jämställdheten bland kvinnor och män verkar de högsta politiska posterna, ministerportföljerna, fortfarande vara reserverade för män. Den ojämna könsfördelningen är ett intressant forskningsobjekt och pro gradu-avhandlingen har som syfte att utgående från kvinnornas representation i parlamentet utreda deras representation i europeiska regeringar med fokus på institutionella faktorer ur ett närvaroinriktat perspektiv. Analysenheterna utgörs av de 27 EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz. Studien har gjorts som ett nedslag i tid och det statistiska datamaterialet som analyseras med hjälp av kvantitativa analysmetoder har främst hämtats ur European Journal for Political Researchs Political Yearbook utgåvor från åren 2004-2008. Avhandlingen är uppdelad i tre forskningsområden varav det första behandlar sambandet mellan andelen kvinnor i parlament och regering för vilket hypotes 1 lyder att "ju fler kvinnor i parlamentet, desto fler kvinnor i regeringen." Inom det andra forskningsområdet undersöks de institutionella variablerna partitillhörighet och regeringssammansättningens inverkan på andelen kvinnor i regeringen för vilka hypotes 2a "ett medlemskap i ett socialistiskt parti ökar möjligheterna för en kvinna att bli minister" och hypotes 2b "koalitionsregeringar har fler kvinnliga ministrar än enpartiregeringar" ställts upp. På det tredje forskningsområdet kartläggs portföljernas tyngd och kvinnors tendens att tilldelas lättare portföljer än män. Till de tunga portföljerna klassas bland annat premiär-, finans- och utrikesministerportföljen. Här blir portföljallokeringen den beroende variabeln medan andelen kvinnor i regeringen utgör den oberoende variabeln. Hypotes 3 lyder att "ju fler kvinnor som deltar i regeringen, desto större sannolikhet att någon av dem tilldelas en tung portfölj." Efter skilda analyser av det statistiska materialet för varje variabel kunde man konstatera att alla hypoteser fått stöd. Studiens omfattning begränsar dock möjligheten att dra allmängiltiga slutsatser av resultaten. Till de viktigaste källorna för den bakomliggande teoretiska referensramen hör Kaare Strøms samt Müller och Strøms verk gällande de politiska institutionerna som utgör en central del i avhandlingen. Även Rebecca Howard Davis tidigare forskning om kvinnor i regeringar i Västeuropa är vägledande för studiens utformning. Det närvaropolitiska inslaget grundar sig på Anne Phillips teorier om hur en närvarons politik utmanar den länge dominerande idéernas politik där fokus riktas på representanten själv och inte på de åsikter och värderingar som denne representerar. Rosabeth Moss Kanters teori om gruppdynamik och proportioners betydelse för mäns och kvinnors interagerande hör även till de viktigaste källorna i avhandlingen.
  • Vänskä, Linda (Helsingfors universitet, 2010)
    Syftet med min uppsats är att undersöka kvinnoprofileringen i de politiska partierna genom att i första hand jämföra kvinnovänligheten i partiernas principprogram samt de eventuella skillnader i programmen som existerar partier emellan. Jag har även undersökt ifall partierna har specifika jämställdhetsprogram utöver sina principprogram. För att få en mer heltäckande bild av kvinnoprofileringen i partierna har jag utöver dessa två variabler även studerat antal kvinnor på inflytelserika poster inom partierna. Jag har valt att studera fyra oberoende variabler, nämligen partiernas organisation, andelen kvinnliga medlemmar i partiet, partiets uppbyggnad dvs. ifall det är hierarkiskt eller egalitärt samt partiets ålder. Variablerna är alla valda på basis av tidigare liknande studier inom ämnet. Avsikten är att med hjälp av mina fyra bakgrundsvariabler kunna förklara varför vissa partier har ett mer kvinnovänligt principprogram än andra. Genom att som beroende variabel även studera partiets eventuella jämställdhetsprogram och antalet kvinnor på inflytelserika poster inom partiet, har jag kunnat få en klarare bild av hur mycket partierna generellt sett satsat på kvinnoprofileringen. Metoden jag valt att använda är Mest lika-design metoden. Jag började följaktligen med fem partier, nämligen Centern, Samlingspartiet, Socialdemokratiska partiet, Vänsterförbundet och De Gröna. Efter att i enlighet med Mest lika-design metoden eliminerat Centern, Samlingspartiet och SDP från min undersökning kvarstod endast två partier, nämligen Vänsterförbundet och De Gröna. Dessa två partier blev följaktligen de fall jag sedan fortsatte att studera och jämföra. Partierna antar nämligen samma värden på alla oberoende variabler förutom en. Andelen kvinnliga medlemmar är betydligt högre inom Gröna förbundet än inom Vänsterförbundet. Efter att ha studerat de två partiernas principprogram kan jag konstatera att det finns klara skillnader mellan partierna när det gäller programmens kvinnovänlighet. Det gröna principprogrammet satsar betydligt mer på ärenden som berör kvinnor och som står kvinnor nära hjärtat än vad Vänsterförbundets principprogram gör. Ett kvinnovänligt principprogram verkar även gå hand i hand med en stor andel kvinnor på betydelsefulla poster inom partiet samt förekomsten av ett specifikt jämställdhetsprogram. De Gröna har nämligen, i motsats till Vänsterförbundet, även största andelen kvinnor på höga poster och ett enskilt jämställdhetsprogram som handlar specifikt om jämställdhet mellan könen. Jag kan alltså på basis av min analys fastställa att andelen kvinnor inom partiet påverkar såväl partiernas principprogram och förekomsten av ett jämställdhetsprogram som andelen kvinnor på betydelsefulla poster inom partiet. Att det är just andelen kvinnor som är den förklarande faktorn är egentligen inte så förvånande om man utgår från teoridelen i min uppsats som baserar sig bl.a. på Rosabeth Moss Kanters, Gareth Morgans, Hege Skjeies, Ann Philips, Christina Bergqvists, Per Admans, Ann-Cathrine Jungars och Lena Wängneruds teorier.
  • Ryytty, Eeva Agneta (2008)
    Ett världsomfattande fenomen är underrepresentationen av kvinnor på positioner av politiskt beslutsfattande. En av de tydligaste indikatorerna på kvinnors politiska deltagande är deras närvaro i de nationella parlamenten. Men av de 189 länder som finns listade på Inter-Parliamentary Unions hemsida på Internet är det endast 17 länder som har en andel på 30 % eller mer kvinnliga parlamentsledamöter. Varför finns det så få kvinnor i de nationella parlamenten? Syftet med denna pro gradu-avhandling är att granska fyra faktorer som inverkar på i vilken utsträckning kvinnliga kandidater blir invalda i nationella parlament. De fyra faktorerna är: valsystem, religion, utbildning och förvärvsarbete. Jämförelsen gjordes mellan olika västerländska demokratier.Metod: most similar systems design. Valsystem kan uppdelas grovt i majoritetsval, semi-proportionella val och proportionella val. I dagsläget är det proportionella valsystemet i snitt mest framgångsrikt med att få in kvinnor i det nationella parlamentet, semi-proportionella system är på andra plats och på tydlig sista plats finns majoritetsval. Ser man däremot på variansen mellan olika länder med samma valsystem ser man att de största skillnaderna står att finna mellan länder med proportionellt valsystem. Medeltalet säger alltså inte hela sanningen i det här fallet. I endast 2 av de 25 länder som är med i uppsatsen, fanns det en betydande mindre andel kvinnor med högskoleutbildning (i arbetskraften) än män och samma med kvinnors förvärvsarbete; i endast 2 av 25 länder fanns det en betydligt mindre andel kvinnor i arbetskraften än i de övriga länderna. Både i de länder med mest kvinnor i parlamentet och i de länder med minst kvinnor i parlamentet fanns betydande andelar kvinnor med högskoleutbildning och i förvärvsarbete. Med avseende på detta borde kvinnorna som grupp tillhandahålla kunskaper och färdigheter som är till nytta i det politiska livet. I övervägande protestantiska länder är andelen kvinnor högt i det nationella parlamentet men bilden av de övervägande katolska länderna är mer varierande. I vissa starkt katolska länder är andelen kvinnor lågt men det finns också katolska länder med hög andel kvinnor i det nationella parlamentet. Också bland med länder med religiöst blandad befolkning varierar andelen kvinnor i det nationella parlamentet stort. Beträffande religionen var skillnaden mellan de övervägande protestantiska länderna och de övervägande katolska länderna tydlig gällande medeltalet för andelen kvinnor i det nationella parlamentet. Däremot fanns det både övervägande protestantiska länder, länder med religiöst blandad befolkning och övervägande katolska länder som kunde uppvisa över 30 % kvinnor i det nationella parlamentet. Däremot verkar skillnaden i kvinnorepresentation vara tydligare då det gäller valsystem. Det är visserligen sant att länderna med proportionellt valsystem uppvisade en betydande skillnad sinsemellan vad gäller andelen kvinnor i det nationella parlamentet. Men av de tio länder, av de länder som är med i uppsatsen, som uppvisar flest kvinnor i parlamentet använder ett land semi-proportionellt valsystem och övriga nio proportionellt system. Inget av länderna med majoritetsval har över 30 % kvinnor i det nationella parlamentet medan nio länder med proportionellt valsystem har över 30 % kvinnor i det nationella parlamentet. Källor Duverger, M. (1955). The Political Role of Women. Unesco, Frankrike. Farrell, D.M. (2001). Electoral Systems. A Comparative Introduction. Palgrave, New York. Galligan, Y. & Trembley, M. (eds.) (2005). Sharing Power. Women, Parliament, Democracy. Ashgate Publishing Limited, Aldershot, England. Inglehart, R. & Norris, P. (2003). Rising Tide. Gender Equality and Cultural Change around the World. Cambride, UK. ILO (2006). Key Indicators of the Labour Market. Fourth Edition. ILO, Geneva. Norris, P. & Inglehart, R. (2004). Sacred and Secular. Religion and Politics Worldwide. Cambride, UK. Stokes, W. (2005). Women in Contemporary Politics. Cambridge, UK. Wirth, L. (2001). Breaking through the glass ceiling. Women in managment. ILO, Geneva.
  • Liesaho, Julia (2004)
    Detta är en undersökning om kvinnors andel i 18 västeuropeiska länders regeringar under tidsperioden 1970-2003. Undersökningen baserar sig på tidigare forskningsresultat av Pippa Norris, Andrew Reynolds och Rebecca Howard Davies om sambandet mellan kvinnors andel i parlament och i regeringen. Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning kvinnors andel i regeringen hänger ihop med kvinnors andel i parlamenten i Västeuropa mellan åren 1970 och 2003. Det mer långtgående målet är att förklara för vad kvinnors låga, eller höga andel i Västeuropas regeringar beror på. Som bakgrund till undersökningen använder jag Anne Phillips och Iris Marion Youngs diskussioner om demokrati, politiskt deltagande och representation. Min metod är kvantitav och jämförande. Jag jämför kvinnors andel i regeringen med kvinnors andel i parlamenten, men i viss utsträckning jämför jag även länderna i studien sinsemellan. Jag har använt mig av det statistiska dataprogrammet SPSS, och närmare bestämt sambandsmåttet korrelationskoefficienten Pearsons r för att räkna ut sambandet mellan kvinnors andel i regeringarna och i parlamenten. Datan som jag analyserar, statistiken över andelen kvinnor i Västeuropas parlament och regeringar, har jag samlat ihop från olika databanker och politiska årsböcker. Undersökningen påvisar ett starkt samband mellan kvinnors andel i regeringarna och i parlamenten i 16 av de 18 länder som studien gäller mellan åren 1970 och 2003. Avvikelserna behandlas i undersökningen mer ingående och de belyser betydelsen av enskilda politiska aktörers beslut och handlingar, men ger inga slutgiltiga svar på varför kvinnors andel i regeringen och i parlamentet inte korrelerar med varandra i vissa länder.
  • Haga, Sara Maria (2008)
    Avhandlingen tangerar kvinnors kontrollerande och fysiskt aggressiva beteende mot sin partner. I teoridelen förklarar den sociala inlärningsteorin aggressioner och aggressionsinlärning, sedan presenteras utvecklingsskillnader mellan könen och aktuella forskningsresultat. Kontrollerande beteende i samband med fysisk aggression mot sin partner undersöktes med stöd från anknytningsteorin och feministiska teorier. Ur ett socialpolitiskt perspektiv granskades statistik, interventioner och projektet "vaiettu naiseus" presenteras. Empiriska delen är delvis en replikation av Graham-Kevans och Archers (2005) studie. Liksom replikationsstudien samlades data in med CTS2 (”conflict tactics scale”) och CBS (”controlling behavior scale”) i form av självskattningar gjorda av kvinnor. Samplet bestod av en normalpopulation av kvinnliga studeranden och personal från Helsingfors universitet. Sammanlagt deltog 672 kvinnor i studien. Syfte med undersökningen var att se ifall det finns könsskillnader i kvinnors självskattning av kontrollerande och fysiskt aggressivt beteende mot partnern och partnerns beteende mot dem. Ytterligare undersöktes ifall det fanns ett samband mellan kvinnors kontrollerande och fysiskt aggressiva beteenden. Dessutom undersöktes ifall kvinnors aggressiva beteende är en del av ett ömsesidigt mönster, d v s utför partnern lika aggressiva handlingar. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnors och partners beteende, alltså var kvinnan inte mer kontrollerande eller fysisk aggressivt jämfört med sin partner. Samband mellan kvinnors kontrollerande och fysiskt aggressiva beteende var signifikant. Kontrollerande beteende kan därför vara en del av kvinnors fysiska aggressivitet. Ytterligare gjordes en korrelationsmatris över alla fysiskt aggressiva handlingar, där det framkom ett signifikant samband mellan kvinnors specifika handlingar och partnerns lika handlingar. Således kunde kvinnans fysiska aggression tolkas som en del av ett ömsesidigt mönster. Kvinnorna i denna undersökning var lite mindre aggressiva (10 %) jämfört med replikationssundersökningen. Resultaten i denna undersökning skilde sig inte mycket från Graham-Kevan och Archers resultat. Sammanfattningsvis kan poängteras att generalisering av resultaten bör ifrågasättas. Eftersom aggression är ett socialt oönskat beteende, kan individen rapportera enligt önskvärdhetsprincip. Dessutom mäter skalorna endast antalet handlingar, utan att ta upp konsekvenser eller intentioner.
  • Juslin, Lotta (Helsingin yliopisto, 2014)
    Introduction: Vitamin K is required in the carboxylation reaction of osteocalcin (OC). Concentration of serum undercarboxylated osteocalcin (ucOC) is regarded as a sensitive marker of vitamin K status. Low serum concentration of ucOC has been inversely associated with bone mineral density (BMD). However, the role of dietary vitamin K in bone health remains unclear. The aim of the study was to investigate the associations among vitamin K intake, serum OC concentrations and tibial BMD, bone mineral content (BMC) and bone strength indices (BSI, CSI, SSI) in Finnish middle-aged women. Methods: A sample of 364 37- to 47-year-old premenopausal females who participated in the PHOMI Study was included in the analyses. Fasting blood samples were collected, as well as habitual dietary intake by 3-day food records and food frequency questionnaires. Serum total osteocalcin (totOC), carboxylated osteocalcin (cOC) and ucOC were assessed by two-site immunoassay. Bone traits from distal and proximal sites of tibia were measured with peripheral quantitative computed tomography (pQCT). The data was analysed by analysis of variance and covariance as well as correlation analysis and partial correlation analysis adjusted for height, weight, physical activity, dietary calcium intake, smoking and serum 25-hydroxy vitamin D concentrations. Results: Dietary vitamin K was not associated with bone traits nor serum OC concentrations (p>0.05). Serum ucOC correlated negatively with BMC (r=-0.133, p=0.014), BMD (r=-0.164, p=0.002) and BSI (r=-0.147, p=0.006) in distal tibia and with BMD (r=-0.130, P=0.015) in proximal tibia. Serum cOC correlated negatively with BMD in distal tibia (r=-0,124, p=0,021) and in proximal tibia (r=-0,132, p=0,014). Serum totOC correlated negatively with BMC (r=-0,148, p=0,004) in distal tibia and with BMD (r=-0,175, p=0,001) and BSI (r=-0,171, p=0,002) in proximal tibia. Conclusion: There were no associations between vitamin K intake and bone health in the adjusted model in the current study but serum OC concentrations correlated negatively with some bone traits. Differences in bioavailability of vitamin K and high intake of calcium and vitamin D in the study sample could explain why associations were not found between dietary vitamin K and bone traits. Moreover, the association between vitamin K and bone traits may be different in pre- and postmenopausal women.