Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 12104-12123 of 25284
  • Kotipelto, Hanna (nyk. Hanna Särkkä) (Helsingin yliopisto, 2003)
    The study concentrated on interdisciplinary teamwork of students in Helsinki University Department of Education and Helsinki University of Technology. Students worked in small interdisciplinary groups (n 12) to plan and teach in an information- and communication technology (ICT) club in elementary schools. The focus of the study was co-operation in the student groups and students learning experiences. Theoretical background of the study consists of theories of collaboration and socially shared cognition. Study was an qualitative case study and the data was collected with individual focus interviews and learning diaries. The data was categorised and the connections between categories were analysed with a table. Shared cognition appeared as a form of distribution of tasks and in the actual processes of shared expertise. The tasks were shared according to students expertise. Processes of shared expertise were joint knowledge building, integration of interests, awareness and exploitation of others expertise and allowing freedom for others to use their expertise. Additionally expression of ones own views and setting an example to others were one sided sharing of expertise. Students of technology were responsible of technical issues and the responsibility sphere of educational science students was more fragmented. For instance they concentrated in taking children s abilities into consideration. The sphere of shared cognition included also the need for tutoring and learning from others. Usually students did not directly learn from representative of other discipline, instead the learning for instance of social skills happened indirectly. Learning was fostered if learning was set as a goal and prevented if the differences in expertise were too minor. Sharing of cognition was prevented if co-operation was too problematic. Co-operation was usually successful. Good planning, good person chemistry and appreciation of expertise of others promoted success. Problems caused by different backgrounds were usually slight. Successful interaction was complementary and equal. Groups were usually able to circumvent problems in communication and use of justification in discussion promoted co-operation. When comparing the groups in the scope of the study, two were found to be notably opposed and the other groups located between these extreme cases, but the elements of success prevailed. Learning experiences concentrated on social skills, project management, school world and ICT. Essential was achieved field experience and observation of ones own capabilities. In organisation of student interdisciplinary co-operation is important to ensure sufficient differences in expertise and guide students to gain complementary interaction and appropriate setting of goals. Interdisciplinary field project prepared students to face the demands of
  • Glebova, Ksenia (2008)
    This thesis critically examines securitisation of migration from Bangladesh to the Northeast Indian state of Assam in the regional English-medium press. The study aims to establish how Bangladeshi migrants are constructed as a security threat to the Assamese identity and how the linkages between migration, security and identity are expressed. The thesis also seeks to identify frames and linguistic devices by means of which securitisation is enacted in the press and assess the possibility of desecuritising the migration discourse. The empirical data consists of 264 articles dealing with Bangladeshi migration published in the ten selected newspapers from the Northeast India between 2005 and 2007. The linkages between migration and security are explored through the lens of the Copenhagen School of security studies and its concept of securitisation. Wodak’s discourse-historical approach to critical discourse analysis integrates historical background of Bangladeshi migration and Assamese identity, which is necessary to critically assess the narrow and static identity construction that characterises the discourse. Bangladeshi migration to Assam is constructed as a security threat by means of identified discursive strategies of positive self and negative Other representation. The discriminatory utterances are expressed in explicit terms and intensified through various linguistic devices. The securitisation is successful as the grammar of security is deeply ingrained in the migration discourse that shifts the issue from the domain of 'normal' politics to legitimise extraordinary measures such as discrimination and exclusion. The implications of securitisation are tangible and severe, especially for the Bangladeshi migrants and the Assamese Muslim minority. Securitisation acts to reduce the complexity of Bangladeshi migration to a simplified security frame and in doing so it greatly limits potential solutions. Once examined from a historical perspective, Assamese identity is a lot more complex than its construction in the process of securitisation. Desecuritisation is not feasible within the current securitisation framework that excludes other conceptualisations of Bangladeshi migration such as migrant labour and humanitarian crisis frames. The thesis devises practical guidelines for desecuritising the migration discourse in the media.
  • Vieru, Mauri (2003)
    Tämä tutkimus käsittelee valtioneuvoston toimintaympäristön luotausta ja viestintäyksikköjen roolia yhtenä luotaajana. Näistä lähtökohdista tarkastellaan viestintätoimen suhdetta valtioneuvoston muihin tietoammattilaisryhmiin, joita ovat tietopalvelut ja tietohallinnot. Lisäksi selvitetään ministeriöiden viestintäyksiköiden välistä yhteistyötä luotauksessa. Ministeriöiden ja valtioneuvoston tiedotusyksikön osalta tässä tutkimuksessa selvitetään 1) valtioneuvoston viestintäpäälliköiden mielipiteitä ja näkemyksiä ministeriöiden ympäristön luotauksesta, 2) selvitetään heidän kokemuksiaan ja tulevaisuuden odotuksia erityisesti viestintäyksikön toteuttaman mediaseurannan osalta, 3) kuvataan yksityiskohtaisesti eri ministeriöiden mediaseurantaprosesseja käytännön tasolla ja 4) selvitetään syitä, miksi juuri nämä toteutustavat on valittu vallitseviksi tavoiksi toteuttaa seurantaa. Tutkimuksen empiirinen osa koostuu toukokuussa 2001 ministeriöiden viestintäpäälliköille lähetetyn kyselylomakkeen vastauksista, maalis-syyskuussa 2002 tehdystä kahdeksasta teemahaastattelusta ja vuodenvaihteessa 2002-2003 kahteen ministeriöön tehdyn havainnointivierailun tuloksista. Lisäksi maalis-huhtikuussa 2003 tehtiin kolme haastattelua, jotka taustoittavat eräitä tutkimuksen aikana esille nousseita teemoja. Tärkeimpiä tämän tutkimuksen lähteitä ovat olleet kyselyn ja teemahaastattelun lisäksi Åbergin ja Choon teokset sekä valtioneuvoston viestinnän kehittämisen yhteydessä syntyneet muistiot ja raportit erityisesti vuosina 1999-2000 työskennelleen valtionhallinnon viestintä 2000-luvulla -työryhmän osalta. Tässä tutkimuksessa havaittiin, että järjestelmällisen mediaseurannan lisäksi valtioneuvoston viestintäyksiköt eivät juuri tee muuta säännöllistä toimintaympäristön luotausta. Samoin viestintäyksiköiden yhteistyö valtioneuvoston muiden tietoammattilaisten kanssa on vähäistä ja suunnittelematonta. Mediaseurannan osalta luotetaan edelleen vahvasti itse tehtyihin lehdistökatsauksiin eikä kaupallisten seurantayritysten toteuttamat palvelut useasta kokeilusta huolimatta ole tähän mennessä pystyneet tätä luottamusta horjuttamaan.
  • Kronstedt, Johanna (2013)
    Tidigare forskning utförd av feministiska våldsforskare har påstått att media kategoriserar kriminella kvinnor som antingen ”galna” eller ”onda”. Hur media kategoriserar dessa kvinnor anses bero på hur traditionellt kvinnligt hon beter sig. För att forska om detta fenomen användes könsroller och stereotypier som förklaringsmodeller. Därtill granskades kvinnors våld och brott i Finland. Socialpsykologiska teorier om ambivalent sexism och direkt och indirekt aggression samt teorin om den misshandlade kvinnans syndrom tillämpades för att utreda orsakerna bakom den påstådda tudelningen. För att undersöka om samma dikotoma indelning skedde i finländsk media användes kvalitativ innehållsanalys som metod för att analysera fyra fall av finländska, kvinnliga mördare och dråpare. Det undersöktes även om kvinnornas femininitet hade påverkat indelningen. Kvinnorna vars fall analyserades var Sanna Sillanpää, Virpi Butt, Katariina Pantila och Aino Nykopp- Koski. Fallen begränsades till kvinnor vars offer varit i huvudsak för dem obekanta. Materialet bestod av alla artiklar om dessa fyra kvinnor från två rikstidningar: Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. 188 artiklar analyserades och kodades. Det var även av intresse att se om presentationerna av de fyra kvinnorna var annorlunda i de två tidningarna. Kodningens resultat visar att det gick att finna en finkänslig indelning av kvinnorna som antingen ”galna” eller ”onda”. Det gick inte att finna att denna indelning skulle ha något samband med hur feminint eller maskulint kvinnorna beskrevs. Detta kan bero på Finlands långa historia av jämställdhet mellan könen. Tidningarnas presentationer av kvinnorna skilde sig från varandra i det avseendet att Hufvudstadsbladets beskrivning av fallen var mer personinriktad och sensationssökande medan Helsingin Sanomat skrev mer objektivt om fallen. Indelningen av kriminella kvinnor i media som antingen ”galna” eller ”onda” visade sig vara alltför simpel för att kunna tillämpas i finländska rikstidningar. Tidigare forsknings kritik av medias orättvisa behandling av kvinnor tog inte i beaktande sannolikheten att även kriminella män kategoriseras i media. Resultaten av denna forskning pekar på att indelningen inte är könsrelaterad. Även finländska kvinnors androgyna drag kan vara en orsak till att beskrivningarna av fallen och förövarna var könsneutrala.
  • Hyvärinen, Anna (2006)
    Informaatiosodat ovat sekä korkean teknologian sotia että mediasotia. Ne ovat mielikuvien sotia, joissa kamppaillaan mielipiteistä ja mielipiteiden hallinnasta. Tämä siksi, että ihmisten kokemus sodasta rakentuu pääasiassa median kautta. Paul Virilion filosofisessa visiossa informaatiosotien uutisointi korvaa poliittisten subjektien suoraan havainnointiin perustuvan kokemusmaailman ja alistaa subjektit median maailmaan. Virilion mukaan ihmiset kokevat maailman tapahtumia median välityksellä olematta itse paikalla, jolloin sotamedia kontrolloi ihmisten ajatuksia välittämällä valmiita tunteita, ajatuksia, poliittisia vastauksia ja poliittisen toiminnan malleja. Tämän seurauksena yksilöt vaipuvat apatiaan. Sosiaaliseen yhteiseloon perustuva demokratia on Virilion mukaan uhattuna. Virilio linkittyy poststrukturalismiin. Hänen työssään on poststrukturalisteille tyypillinen ajatus yksilöstä yhteiskunnallisten tai muiden kontrolloivien valtarakenteiden osana. Tätä näkemystä kritisoin tutkimuksessa. Tarkastelen Viriliota myös hänen saamansa kritiikin pohjalta, jonka mukaan hän on epätieteellinen, teknofobinen ja fatalistinen. Tutkimuksessa selvitetään seuraavaa tutkimuskysymystä: Pitävätkö Virilion fatalistiset ennustukset apatiasta paikkansa, vai jääkö meille toiminnan mahdollisuus ajatusvammaisuuden sijasta, jatkuuko demokraattinen politiikka, ja millaista kansainvälistä politiikka on sodan ja mediateknologian maailmassa? Onko sodan kulttuurin kokonaisvaltaisuutta mahdollista vastustaa? Tutkimus on tehty kuva-analyysinä, koska poliittiset subjektit muotoutuvat Virilion mukaan juuri sodan uutisten ja medioiden välityksellä. Havainto-otos käsittää Helsingin Sanomissa ja Suomen Kuvalehdessä olleita Irakin sodan sotavalokuvia, koska Irakin sodan alkuvaiheet olivat hyvä esimerkki informaatiosodasta. Otokseen on otettu suomalaisten lehtien kuvia, koska kuvien tulkinnat ovat selkeimmin ymmärrettävissä oman kulttuurin diskursseista käsin. Metodeiksi on yhdistetty kompositioanalyysi ja semiotiikka, joilla tutkittiin subjekteja luovia merkitysrakenteita. Lopuksi tarkastellaan analyysin tuloksia suhteessa subjektien asemia visuaalisessa materiaalissa tulkitseviin väittämiin ja suhteutettiin tulokset Virilion visioon. Näin selvisi, millaisia rooleja katsoja saa kuvissa, ja millaista poliittista toimintaa ne luovat tai pyrkivät luomaan. Tutkimuksesta selvisi, että sotakuvilla pyritään luomaan Virilion ennustamaa apatiaa. Sodalle myönteinen ideologia on kuvien hallitseva luenta. Siitä huolimatta sotakuvat eivät kuitenkaan ole yhtä fatalistisia kuin mitä Virilio on antanut ymmärtää. Niissä on läsnä myös sotaa vastustava ideologia ja ne tarjoavat mahdollisuuksia vastustaa sodan ideologiaa, pohtia politiikkaa ja toimia demokraattisesti.
  • Eklund, Anne (Helsingin yliopisto, 2006)
    Mediastinitis as a complication after cardiac surgery is rare but disastrous increasing the hospital stay, hospital costs, morbidity and mortality. It occurs in 1-3 % of patients after median sternotomy. The purpose of this study was to find out the risk factors and also to investigate new ways to prevent mediastinitis. First, we assessed operating room air contamination monitoring by comparing the bacteriological technique with continuous particle counting in low level contamination achieved by ultra clean garment options in 66 coronary artery bypass grafting operations. Second, we examined surgical glove perforations and the changes in bacterial flora of surgeons' fingertips in 116 open-heart operations. Third, the effect of gentamicin-collagen sponge on preventing surgical site infections (SSI) was studied in randomized controlled study with 557 participants. Finally, incidence, outcome, and risk factors of mediastinitis were studied in over 10,000 patients. With the alternative garment and textile system (cotton group and clean air suit group), the air counts fell from 25 to 7 colony-forming units/m3 (P<0.01). The contamination of the sternal wound was reduced by 46% and that of the leg wound by >90%. In only 17% operations both gloves were found unpunctured. Frequency of glove perforations and bacteria counts of hands were found to increase with operation time. With local gentamicin prophylaxis slightly less SSIs (4.0 vs. 5.9%) and mediastinitis (1.1 vs. 1.9%) occurred. We identified 120/10713 cases of postoperative mediastinitis (1.1%). During the study period, the patient population grew significantly older, the proportion of women and patients with ASA score >3 increased significantly. In multivariate logistic regression analysis, the only significant predictor for mediastinitis was obesity. Continuous particle monitoring is a good intraoperative method to control the air contamination related to the theatre staff behavior during individual operation. When a glove puncture is detected, both gloves are to be changed. Before donning a new pair of gloves, the renewed disinfection of hands will help to keep their bacterial counts lower even towards the end of long operation. Gentamicin-collagen sponge may have beneficial effects on the prevention of SSI, but further research is needed. Mediastinitis is not diminishing. Larger populations at risk, for example proportions of overweight patients, reinforce the importance of surveillance and pose a challenge in focusing preventive measures.
  • Paajanen, Henna (2000)
    Tutkielma on tapaustutkimus, jonka kohteena on lokakuussa 1999 järjestetty Tampereen Eurooppa-neuvoston erityiskokous. Tutkielman tarkoitus on ensinnäkin selvittää, mitä keinoja eri tahoilla oli Tampereen huippukokouksessa hallita tapahtuman saamaa mediajulkisuutta. Tarkastelun kohteena ovat: virallinen taho (EU, poliitikot, virkamiehet ja kokousjärjestäjät), epävirallinen taho (Tampereen kaupunki) sekä tiedotusvälineiden edustajat. Analyysi perustuu teemahaastatteluaineistoon ja teoreettiseen viitekehykseen. Tutkielmassa todettiin, että keskeinen tekijä mediajulkisuuden hallinnassa EU:n huippukokouksissa on tieto. Eniten keinoja hallita Tampereen huippukokouksen saamaa mediajulkisuutta oli virallisen tahon edustajilla: he määrittelivät lähtökohdat, joista uutisointi tapahtui sekä hallitsivat kokoukseen liittyvää informaatiota. Toimittajien rooli uutisten synnyssä oli keskeinen, vaikka he joutuivatkin työskentelemään rajallisten tietojen ja tiukan aikataulun asettamissa puitteissa. Kaikkein pienimmät mahdollisuudet vaikuttaa kokouksen saamaan mediajulkisuuteen oli epävirallisilla tahoilla. Toiseksi tutkielmassa tarkastellaan Yleisradion Tampereen huippukokousta käsitteleviä tv-uutisia. Kvalitatiivisen sisällön erittelyn avulla halutaan selvittää, ketkä saivat mediajulkisuutta huippukokousuutisissa eli ketkä esiintyivät uutisten keskeisinä toimijoina. Tv-uutisisten analyysin perusteella kävi ilmi, että keskeisinä toimijoina huippukokousuutisissa esiintyivät pääministeri Paavo Lipponen ja Yleisradion toimittajat. He saivat uutisissa eniten näkyvyyttä ja heille annettiin valta määritellä tapahtumia. Huomattavaa oli, että kukaan EU-virkamiehistä, ulkomaisista valtionpäämiehistä tai esimerkiksi kokouksessa mukana ollut presidentti Martti Ahtisaari eivät saaneet ääntään kuuluviin uutisjutuissa. Kansalaiset esiintyivät uutisissa lähinnä human intrest -juttujen torikyselyissä. Kaiken kaikkiaan uutisointi noudatti pitkälle samaa linjaa kuin uutisointi Suomen EU-jäsenyysprosessin aikana. Tutkielmassa pohdittiin lisäksi EU:n huippukokousten merkitystä yleisellä tasolla. Aihetta lähestyttiin politiikan viestinnällistymishypoteesin sekä tapahtuman yleisen merkittävyyden ja uutiskriteerien näkökulmasta. Tärkeimmät tutkielmassa käytetyt lähteet ovat Ullamaija Kivikurun (1996) toimittama "Kansa Euromyllyssä", Tuomo Mörän (1999) "EU-journalismin anatomia", Tom Moringin ja Hal Himmelsteinin (1993) "Politiikkaa riisuttuna" sekä Risto Uimosen ja Elisa Ikävalkon (1996) "Mielikuvien maailma".
  • Ahonen, Laura (Helsingin yliopisto, 2007)
    The subject of the thesis is the mediated construction of author images in popular music. In the study, the construction of images is treated as a process in which artists, the media and the members of the audience participate. The notions of presented, mediated and compiled author images are used in explaining the mediation process and the various authorial roles of the agents involved. In order to explore the issue more closely, I analyse the author images of a group of popular music artists representing the genres of rock, pop and electronic dance music. The analysed material consists mostly of written media texts through which the artists authorial roles and creative responsibilities are discussed. Theoretically speaking, the starting points for the examination lie in cultural studies and discourse analysis. Even though author images may be conceived as intertextual constructions, the artist is usually presented as a recognizable figure whose purpose is to give the music its public face. This study does not, then, deal with musical authors as such, but rather with their public images and mediated constructions. Because of the author-based functioning of popular music culture and the idea of the artist s individual creative power, the collective and social processes involved in the making of popular music are often superseded by the belief in a single, originating authorship. In addition to the collective practices of music making, the roles of the media and the marketing machinery complicate attempts to clarify the sharing of authorial contributions. As the case studies demonstrate, the differences between the examined author images are connected with a number of themes ranging from issues of auteurism and stardom to the use of masked imagery and the blending of authorial voices. Also the emergence of new music technologies has affected not only the ways in which music is made, but also how the artist s authorial status and artistic identity is understood. In the study at hand, the author images of auteurs, stars, DJs and sampling artists are discussed alongside such varied topics as collective authorship, evaluative hierarchies, visual promotion and generic conventions. Taken altogether, the examined case studies shed light on the functioning of popular music culture and the ways in which musical authorship is (re)defined.
  • Ampuja, Marko (1999)
    Tutkielmassa tarkastellaan Theodor W. Adornon teoriaa kulttuuriteollisuudesta ja sen merkitystä nykyisen mediatutkimuksen kannalta. Tutkimuksessa kartoitetaan aluksi Adornon kulttuuriteollisuusanalyysien teoreettisia taustoja. Adornon kulttuuriteollisuutta koskevat tekstit ovat osa Frankfurtin koulukunnan kriittistä yhteiskunta- ja kulttuuriteoriaa, mutta ne sisältävät myös Adornolle leimallisia marxilaisia ja psykoanalyyttisiä perspektiivejä mm. vaihtoarvon hallitsevuudesta, yksilön ja yhteiskunnan välisistä suhteista ja totaliteetista. Tutkimuksen seuraavassa vaiheessa käydään läpi Adornon kulttuuriteollisuusteorian eri ulottuvuuksia sekä selvitellään niiden historiallista syntykontekstia 1940-1950-luvun Yhdysvalloissa. Adornon mukaan moderni joukkoviestintä ja populaarikulttuuri oli läpikotaisin yhdenmukaista ja ideologista, ja sen pääfunktiona oli sosiaalisen järjestyksen ylläpito ja yksilön "vallitseviin oloihin" sopeuttaminen. Adorno näki, että vain modernistinen taide toimi yhteiskunnan kriittisenä negaationa. Adornon näkemyksiä on kritisoitu mediatutkimuksessa voimakkaasti parin viime vuosikymmenen aikana. Tutkielmassa käydään läpi erityisesti niitä kritiikkejä, joita Adornon kulttuuriteollisuusteoriaa kohtaan on esitetty kulttuurintutkimuksen piirissä. Arvostelut Adornon kulttuuriteollisuusteorian monoliittisuudesta ja joukkoviestinnän vastaanoton unohtamisesta ovat osin oikeutettuja, mutta monet kritiikit ovat ongelmallisesti sidoksissa vain kulttuurintutkimuksen paradigmaan, minkä seurauksena niissä ei havaita kulttuuriteollisuusmallin ansioita. Tutkielman viimeisessä luvussa Adornon kulttuuriteollisuusteoriaa sovelletaan kriittisenä haasteena nykytutkimukselle. Erityisesti sitä käytetään merkityksenantoon ja vastaanottoon yksipuolisesti keskittyneen aktiivisen yleisön teorian ja muiden postmodernististen medianäkökulmien kritisoimiseksi. Tutkielmassa pyritään osoittamaan, että Adornon tapa tarkastella medioita totaliteettina on edelleen ajankohtainen mediatutkimuksen lähtökohta. Tätä perustellaan mm. esittelemällä kriittisiä näkökulmia globaalien mediajärjestelmien kehityksestä sekä mediatuotannossa ilmenevien konsumerististen arvojen ja myynnin edistämisen kulttuurisesta läpitunkevuudesta.
  • Tammi, Tuukka (Stakes, 2007)
    The increase in drug use and related harms in the late 1990s in Finland has come to be referred to as the second drug wave. In addition to using criminal justice as a basis of drug policy, new kinds of drug regulation were introduced. Some of the new regulation strategies were referred to as "harm reduction". The most widely known practices of harm reduction include needle and syringe exchange programmes for intravenous drug users and medicinal substitution and maintenance treatment programmes for opiate users. The purpose of the study is to examine the change of drug policy in Finland and particularly the political struggle surrounding harm reduction in the context of this change. The aim is, first, to analyse the content of harm reduction policy and the dynamics of its emergence and, second, to assess to what extent harm reduction undermines or threatens traditional drug policy. The concept of harm reduction is typically associated with a drug policy strategy that employs the public health approach and where the principal focus of regulation is on drug-related health harms and risks. On the other hand, harm reduction policy has also been given other interpretations, relating, in particular, to human rights and social equality. In Finland, harm reduction can also be seen to have its roots in criminal policy. The general conclusion of the study is that rather than posing a threat to a prohibitionist drug policy, harm reduction has come to form part of it. The implementation of harm reduction by setting up health counselling centres for drug users with the main focus on needle exchange and by extending substitution treatment has implied the creation of specialised services based on medical expertise and an increasing involvement of the medical profession in addressing drug problems. At the same time the criminal justice control of drug use has been intensified. Accordingly, harm reduction has not entailed a shift to a more liberal drug policy nor has it undermined the traditional policy with its emphasis on total drug prohibition. Instead, harm reduction in combination with a prohibitionist penal policy constitutes a new dual-track drug policy paradigm. The study draws on the constructionist tradition of research on social problems and movements, where the analysis centres on claims made about social problems, claim-makers, ways of making claims and related social mobilisation. The research material mainly consists of administrative documents and interviews with key stakeholders. The doctoral study consists of five original articles and a summary article. The first article gives an overview of the strained process of change of drug policy and policy trends around the turn of the millennium. The second article focuses on the concept of harm reduction and the international organisations and groupings involved in defining it. The third article describes the process that in 1996 97 led to the creation of the first Finnish national drug policy strategy by reconciling mutually contradictory views of addressing the drug problem, at the same as the way was paved for harm reduction measures. The fourth article seeks to explain the relatively rapid diffusion of needle exchange programmes after 1996. The fifth article assesses substitution treatment as a harm reduction measure from the viewpoint of the associations of opioid users and their family members.
  • Zimin, Filipp (2008)
    This thesis in the area of environmental economics examines medical waste. The goal is to assess the current practices employed by healthcare institutions regarding categorisation, handling, data collection, data analysis, and to evaluate the recent trends in waste’s price and quantity movements. This goal is to be accomplished using the index number theory. I have analysed the data for two hospitals in Finland: Kuopio University Hospital for the years 2003 through 2006 and Oulu University Hospital for the period of 2004 to 2005. I have discovered major flaws in the current categorisation and handling practices. Waste is divided into very uneven categories, with only part of the waste types being recognised. The current method of categorisation is mainly based on the classification of waste used by the waste managing companies. I propose to make it common practice to identify all the waste types and record simultaneously each waste type’s quantity and service price charged for that quantity. I also propose determining all the main factors used in handling each waste type at the healthcare institution to establish the total price for that type and give examples of how to accomplish this. The index number theory and its main concepts are introduced. I criticise the practices of healthcare institutions of adding the quantities of different wastes together to report total amount as wrong. Regardless of units of measurement various wastes constitute different values. I propose the use of index numbers instead. I argue that relative changes and index numbers should be measured in natural logarithms and results presented in log-percentages. The index numbers are shown to be ideal tools for examining medical waste. The changes in the total value of waste are decomposed into changes due to variations of prices and changes due to variations of quantities. These are calculated using five different index number formulas. I demonstrate a great degree of consistency between these index numbers and show that the calculated values are within one log-per cent for all index numbers, and within half a log-per cent for precision index numbers. The index number formulas used in the analysis are Laspeyres, Paasche, Fisher, Edgeworth and Montgomery-Vartia indices. The chief references used in this thesis are “The Making of Index Numbers” by Irving Fisher (1927), “From Binary Index Comparisons to Index Series” by Yrjö Vartia (1995) and “Relative Changes and Index Numbers” by Yrjö Vartia (1976) as well.
  • Alaranta, Antti (Helsingin yliopisto, 2006)
    For many athletes, sport is not safe enough without medicines. Heavy physical training causes several physiological and pathophysiological changes and stress in respiratory, cardiovascular, immunologic, endocrinological, and musculoskeletal systems in highly-trained athletes. If athletes suffer from asthma, high blood pressure, or cardiac arrhythmia, sport challenges their bodies under unique stresses, which raise the likelihood of a chronic or catastrophic harm. The present study aimed at determining the use of prescribed medication and factors associated with it in a large number of elite athletes compared with a representative control sample of the general population. Of all the athletes (N = 494) financially supported by the National Olympic Committee, 446 completed a structured questionnaire (response rate 90.3%) in 2002. A control group (N = 1503, response rate 80.1%) comprised an age-matched sample from the population-based study collected by the National Public Health Institute. The use of prescribed asthma and allergy medication, non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID), and oral antibiotics during the past seven days is 2-4-fold in elite athletes compared with the general population of the same age. Allergy medication is most commonly used medicine group among athletes followed by NSAIDs, asthma medication and oral antibiotics. Every fifth athlete reported of the adverse effects associated with the use of NSAIDs. The frequency of self-reported asthma medication is clearly lower than the reported occurrence of physician-diagnosed asthma in a large sample of Finnish Olympic athletes. Use of asthma medication is most frequent in endurance athletes, but no difference is found between winter and summer sport athletes. Female athletes use asthma medication more often than males. No evidence of overuse of inhaled 2-agonists is found. Treatment of airway inflammation seems unsatisfactory. Endurance athletes have physician-diagnosed allergic rhinitis and they use allergy medication more often than athletes in other events or control subjects. Female athletes use allergy medication more frequently than male athletes. Only half of the athletes reporting allergic rhinitis take allergy medication. More attention needs to be paid to the optimal management of allergic rhinitis in highly-trained athletes. All the above-mentioned medicines have potential adverse effects that may have deleterious impact on the maximum exercise performance of elite athletes. Thus, any unnecessary medicine use should be minimized in elite athletes.
  • Pohjanoksa-Mäntylä, Marika (Helsingin yliopisto, 2010)
    The range of consumer health and medicines information sources has diversified along with the increased use of the Internet. This has led to a drive to develop medicines information services and to better incorporate the Internet and e-mail into routine practice in health care and in community pharmacies. To support the development of such services more information is needed about the use of online information by consumers, particularly of those who may be the most likely to use and to benefit from the new sources and modes of medicines communication. This study explored the role and utilization of the Internet-based medicines information and information services in the context of a wider network of information sources accessible to the public in Finland. The overall aim was to gather information to develop better and more accessible sources of information for consumers and services to better meet the needs of consumers. Special focus was on the needs and information behavior among people with depression and using antidepressant medicines. This study applied both qualitative and quantitative methods. Consumer medicines information needs and sources were identified by analyzing the utilization of the University Pharmacy operated national drug information call center (Study I) and surveying Finnish adults (n=2348) use of the different medicines information sources (Study II). The utilization of the Internet as a source of antidepressant information among people with depression was explored by focus group discussions among people with depression and with current or past use of the antidepressant(s) (n=29, Studies III & IV). Pharmacy response to the needs of consumers in term of providing e-mail counseling was assessed by conducting a virtual pseudo customer study among the Finnish community pharmacies (n=161, Study V). Physicians and pharmacists were the primary sources of medicines information. People with mental disorders were more frequent users of telephone- and Internet-based medicines information sources and patient information leaflets than people without mental disorders. These sources were used to complement rather than replace information provided face-to-face by health professionals. People with depression used the Internet to seek facts about antidepressants, to share experiences with peers, and for the curiosity. They described that the access to online drug information was empowering. Some people reported lacking the skills necessary to assess the quality of online information. E-mail medication counseling services provided by community pharmacies were rare and varied in quality. Study results suggest that rather than discouraging the use of the Internet, health professionals should direct patients to use accurate and reliable sources of online medicines information. Health care providers, including community pharmacies should also seek to develop new ways of communicating information about medicines with consumers. This study determined that people with depression and using antidepressants need services enabling interactive communication not only with health care professionals, but also with peers. Further research should be focused on developing medicines information service facilitating communication among different patient and consumer groups.
  • Lind, Petra (2003)
    Utvärderingens syfte är att analysera Tidningen till klassen -projektets resultat. Projektet förverkligades i 68 svenskspråkiga skolklasser år 2002 och syftet var att få eleverna att läsa mera dagstidningar, öka deras kunskaper om dagstidningar samt förorsaka en positiv förändring i attityderna till dagstidningar. Eleverna i undersökningen studerar i svenskspråkiga grundskolor eller gymnasier/yrkesutbildningar. Medieanvändningen testades med hjälp av postenkäter både före och efter projektet för att kunna konstatera vilka effekter projektet har haft. Projektet misslyckades när det gäller förbättringar i elevernas läsvanor och attityder till dagstidningar. Tidningsläsandet förblev på samma nivå efter projektet. Också attityderna till dagstidningar förblev i stort sett oförändrade. Däremot skedde en förbättring i kunskapen om dagstidningar. Eleverna hade lärt sig mera om tidningar. Den viktigaste faktorn som verkade styra resultatena gällande tidningsläsning var elevernas attityder till projektet. Elever som var positivt inställda till projektet började också läsa mera. Projektets implementering i skolorna, till exempel lärarnas aktiviteter under projektets gång och deras förmåga att uppmuntra eleverna till tidningsläsning, kan avgöra projektets framgång.
  • Vieraankivi, Henrik (2011)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag hur media bidrar till att konstruera bilden av invandring till Finland. Mitt material består av tre nationella tidningar, varav Helsingin Sanomat och Huvudstadsbladet representerar dagstidningar och Iltalehti kvällspressen. Bakgrunden för undersökningen är en tre månaders period under vintern 2008-2009, då invandring låg högt på den politiska agendan. Under denna period skärptes den politiska retoriken mot invandring. Detta tillskrivs främst sannfinländarnas valframgång i kommunalvalet hösten 2008. Materialet består av s.k. hårda nyheter om invandring från tidningarnas inrikessidor samt åsiktsjournalistik i form av ledare och kolumner. Tidigare forskning i medierapportering om invandring och den finländska politiska debatten om invandring utgör den teoretiska bakgrunden för avhandlingen. Långvariga kartläggningsprojekt av medierapporteringen om invandring har utförts av Centret för forskning om etniska relationer och nationalism, gällande finlandssvenska tidningar (se Haavisto 2007) och av Journalismin tutkimuskeskus, gällande finskspråkiga tidningar (se Raittila & Vehmas 2005). Dessa utgör bakgrundskunskap som jag bygger vidare på. Andra viktiga källor är Kaarina Horstis (2005) avhandling, som handlar om medierapporteringen om asylsökande och mångkulturalism och Outi Lepolas (2008) avhandling gällande riksdagsdebatter om invandring och mångkulturalism på 1990-talet. I analysen använder jag kritisk diskursanalys, men tar inslag ur ramanalys och retorikanalys. Ett centralt begrepp i min avhandling är nyhetsgenre och jag undersöker hur nyhetens konventioner påverkar sättet på vilket frågor om invandring presenteras. Media bygger upp olika tolkningar av den sociala verkligheten genom att beskriva berättelser. Jag analyserar rapporteringen av den politiska debatten ur detta perspektiv och ser på vilka talarpositioner ges åt de olika politiska aktörerna i debatten. I rapporteringen om invandrargruppers ankomst till Finland var en krisinramning dominerande. Genom negativa metaforer konstrueras invandring som ett hot mot det finska samhället. Frågan om asylsökande, framom andra invandrargrupper, får mycket utrymme i tidningarna och bidrar till att rama in diskussionen om invandring i stort. I rapporteringen om den politiska debatten från perioden förekommer tillspetsad retorik mot invandring också från politiker ur de stora partierna. Genom denna retorik konstruerar man invandring som ett hot. Denna retorik tillhör den invandrarkritiska diskursen. Andra diskurser genom vilka man behandlar invandring i materialet är den arbetsrelaterade diskursen och den mångkulturella diskursen. Argument som stödjer sig mot dessa diskurser är dock mycket färre och hamnar i skymundan av den invandrarkritiska diskursen.
  • Nordqvist, Andrea (2000)
    Avsikten med detta pro gradu-arbete var att undersöka tvåspråkiga finlandssvenska hushålls mediebruk i Finland som ett av många uttryck för en tvåspråkig identitet. Eftersom det varken finns någon entydig definition på begreppet identitet eller begreppet tvåspråkighet användes en vid "hanteringsram". Identiteten granskades främst ur minoritets- och språksynvinkel; tvåspråkigheten utgående från den finlandssvenska befolkningsgruppen. För att öka förståelsen för varför dagens tvåspråkiga mediefält ser ut som det gör i Finland gavs en historisk tillbakablick på såväl finlandssvenskarna som de finlandssvenska medierna. I den empiriska delen granskades och jämfördes tvåspråkiga och enspråkigt svenska hushålls mediebruk i fyra regioner i Svenskfinland: Västra Nyland, Östra Nyland, Mellannyland samt Åboland. Undersökningen byggde på material som Finska Gallup-Media samlat in inom ramen för sin Regionmedieundersökning (Aluemediatutkimus). Det analyserade materialet bygger på undersökningar gjorda hösten 1998 samt vintern och våren 1999. Av den empiriska undersökningen framgick att mediebruket bland tvåspråkiga hushåll avspeglar en tvåspråkig identitet. Att så var fallet motiverades bland annat med att de flesta i undersökningen, såväl tvåspråkiga som enspråkigt svenska, hade en god förståelse av finska. Trots detta existerade skillnader i språk- och mediebruk mellan dessa grupper, vilket togs som en indikation på att en tvåspråkig identitet faktiskt existerar och bland annat avspeglar sig i bruket av medier. De medier vars användning undersöktes var dagstidningar, radio och TV. Det visade sig att de tvåspråkiga hushållens val av medier på endera språket dels kunde kopplas samman med mängden tillbudsstående alternativ, d.v.s. utbudet, dels med omgivningens språkbruk. Jämfört med finlandssvensk radio och TV är utbudet på tidningssidan digert och i förhållande till bruket av de två övriga medierna läses svenskspråkiga och finskspråkiga tidningar relativt jämnt, med en liten dominans för de svenskspråkiga alternativen. På radio- och TV-sidan dominerar däremot finskt lyssnande och tittande.
  • Ahlbäck, Johan (2008)
    I denna uppsats undersöks de möjliga samband som idag föreligger mellan människors förlitande på massmedier, och konsumtion av nyheter och politisk information i dessa, och deras valdeltagande i Finland. Syftet med uppsatsen är att studera vilken betydelse mediekonsumtionen har för de finländska väljarnas benägenhet att rösta, ifall mediekonsumtionen aktiverar eller passiverar väljarna, samt ifall konsumtionen av olika massmedier påverkar människor på olika sätt. Teorier inom politisk kommunikationsforskning gör gällande att massmediernas bevakning av politiken, och väljarnas förlitande på dessa, kan ha en aktiverande men även en passiverande påverkan på människor i politiska sammanhang. För att utreda vilken betydelse mediekonsumtionen har för de finländska väljarna studerar jag i uppsatsen hur mycket olika människor i Finland dagligen följer med nyheter och politik i massmedierna och hur detta i sin tur avspeglats i deras valdeltagande i de finländska riksdagsvalen åren 1999 och 2003. I undersökningen beaktas också olika sociodemografiska och socialpsykologiska faktorer som traditionellt betonats som viktiga för människors valdeltagande. Väljarnas förmåga att förstå den politiska informationens innehåll som de konsumerar i massmedierna beaktas även. Som underlag för uppsatsens empiriska undersökning används två enkätundersökningar berörande valen 1999 och 2003, gjorda av European Social Survey, vardera omfattande drygt 1 700 röstberättigade svarspersoner. Som analysmetod används logistisk regressionsanalys. Resultaten av uppsatsens analyser tyder på att massmedier och mediekonsumtion i Finland snarare har en aktiverande än en passiverande påverkan på väljarna. Aktiv mediekonsumtion uppvisar i regel endast positiva samband med människors benägenhet att rösta. Såväl i riksdagsvalet 1999 som 2003 går dessa positiva samband att belägga även efter att viktiga kontrollvariabler använts. Den aktiverande påverkan som mediekonsumtionen lyckas åstadkomma är dock begränsad. Det är främst väljarnas bruk av tidningar som medför positiva och statistiskt signifikanta samband med valdeltagandet medan deras bruk av televisionen inte gör detta. Det är även främst de väljare som inte har några svårigheter med att förstå den politiska informationens innehåll som de konsumerar i massmedierna som tenderar att aktiveras av tidningsläsandet. De väljare som har tydliga svårigheter med detta påverkas inte på något sätt alls av mediekonsumtionen.
  • Hellman, Matilda (2002)
    Avsikten med avhandlingen är att ringa in begreppet mediekritik och undersöka i vilken skepnad mediekritik förekommer i fyra finländska dagstidningar. Arbetet består av en litteraturöversikt och två analyser av dagstidningars mediekritik. Litteraturöversikten presenterar begreppet mediekritik och behovet av mediekritik. I ett skilt kapitel diskuteras mediernas mediebevakning. I undersökningen analyseras dagstidningstexter. Undersökningssamplet består av tidningarna Aamulehti, Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och Vasabladet från vecka 37 år 2000. I en kvantitativ innehållsanalys gallras tidningarnas mediekritik ut och i en kvalitativ analys undersöks sedan vilka ämnen som dryftades i mediekritiken den veckan. I den kvalitativa analysen undersöks tidningstexterna ur nio olika synvinklar som behandlats i avhandlingens litteraturöversikt. Resultatet från den kvantitativa analysen visar att mediekritiken främst tar sig uttryck i tre former: a) puffar om kommande program i närheten av tidningarnas TV-tablåer, b) spalter, kåserier och kolumner och c) så kallad spontan kritik, som uppstår som en reaktion på att vissa händelser blivit strängt medialt bevakade. Den spontana kritiken uppstod vecka 37 främst som ett led i att två finländska pantfångar hållits gisslan på den filippinska ön Jolo. Allmänt taget kan man säga att mediekritiken i dagstidningarna oftast förekom i genrer för åsiktsjournalistik, som underströk att skribenten förmedlade sina egna ställningstaganden. Mediekritiken innehöll kritik av bland annat mediernas benägenhet att koncentrera sig på substanslöshet och trivialiteter, hur journalister bemöter olycksoffer, nya mediala fenomen, ämnesval för bevakningen samt tillvägagångssätt för densamma. Den viktigaste källan för avhandlingen är Heikki Luostarinens texter om mediekritik. Andra källor är bland annat texter av Taisto Hujanen, Dan Josefsson, Michael Schudson och John McManus. En viktig källa är också C-kasettinspelningar från förlaget Ordfronts medietribunal på Göteborgs Bokmässa år 2000. På tribunalen uttalade sig bland annat Arne Ruth.