Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1380-1399 of 25289
  • Lindroos, Mikaela Vilhelmina (2007)
    Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av invandrares subjektiva erfarenheter av att möta det finländska samhället. Materialet utgör en del av det bidrag som insamlades till livshistorietävlingen ”Invandrarens livshistoria - Berätta om ditt liv med egna ord” under året 1997. Ur det ursprungliga materialet valdes nitton berättelser. Från dessa berättelser ingår endast de delar av berättelserna som återger livet i Finland. Berättelserna har analyserats med hjälp av Labovs narrativa modell. I avhandlingen studeras de komplexa förhandlingar invandrare ingår i för att uppnå delaktighet. Med hjälp av positionsteorin (Harré & van Langenhove) samt interkulturella teorier (Bennett) studeras de förhandlingar om position som invandrare tvingas i då de inträder i det finländska samhället. Invandrarnas anpassning till och möten med det finländska samhället påverkade ömsesidigt varandra. Studien visade att invandrarna positionerades som inkompetenta av majoritetsbefolkningen med hänvisning till de specifika regler för interaktion som råder i det finländska samhället. Förhandlingarna beskrevs som komplicerade möten av förväntningar och hierarkier. Avsaknaden av färdigheter i de specifika reglerna för samvaro verkade användas som en förevändning till positionerande av invandrare i underläge.
  • Parviainen, Pipsa Annukka (2006)
    Tämä opinnäytetyö on tehty dWork - Distributed Workplace -projektissa. Työssä tutkittiin hajautetun työryhmän attribuutioita kommunikaation ja vuorovaikutuksen onnistumiseen ja haasteisiin liittyen. Attribuutiot on luokiteltu ulottuvuuksilla sisäinen-ulkoinen ja pysyvä-muuttuva. Työssä pohdittiin myös jaetun tietämyksen (mutual knowledge) ja tietoisuuden (awareness) ongelmia. Tutkimusaineisto koostui yhden työryhmän kaikkien jäsenten (n = 7) haastatteluista, jotka analysoitiin laadullisesti. Tutkimukohteena ollut ryhmä oli hajautettu ja tapasi säännöllisesti kasvotusten ja käytti myös tietokonevälitteistä kommunikaatiota. Ryhmässä tehtiin monipuolisesti erilaisia attribuutioita viestintään liittyen. Työn tulokset erosivat joiltain osin aiemmasta hajautettua työtä ja attribuutioita käsittelevästä tutkimuksesta. Tässä tutkimuksessa haastateltavat eivät tehneet toisten negatiivisesta toiminnasta enemmän sisäisiä kuin ulkoisia attribuutioita. Tehtyjä erilaisia attribuutioita ja niiden suhdetta aikaisempaan tutkimukseen pohditaan tässä työssä. Ryhmällä oli joitain haasteita jaetun tietämyksen ja tietoisuuden suhteen. Haastatteluista luokiteltiin oleellisiksi teemoiksi yhteisymmärryksen ja kasvokkaisten tapaamisten tärkeys ja tarve paremmalle kontekstitiedon välittämiselle. Toisaalta myös tietokonevälitteinen kommunikaatio oli tärkeässä osassa ryhmän toiminnassa. Yhteistyön ongelmiksi koettiin muun muassa muiden kuin kokouksen agendaan liittyvien asioiden tekeminen kokouksissa, etäosallistujan hiljaisuuden tulkinta ja hänen ajoittainen unohtamisensa sekä sanattoman viestinnän puuttuminen. Näiden ongelmien suhdetta attribuutiohin sekä jaetun tietämyksen ja tietoisuuden käsitteisiin pohditaan työssä. Tärkeimmät lähteet olivat attribuutioteorian osalta Munton, A.G., Silvester, J., Stratton, P. & Hanks, H. (1999). Attributions in Action: A Practical Approach to Coding Qualitative Data. Chichester: Wiley & Sons ja jaetun tietämyksen osalta Cramton, C. D. (2001). The Mutual Knowledge Problem and Its Consequences for Dispersed Collaboration. Organization Science, 12, 346-371. Hajautetun työn teemojen osalta tärkeä lähde oli P. Hinds & S. Kiesler (toim.), Distributed Work. Cambridge: The MIT Press.
  • Vesanen, Aino Hanna Mirjami (Helsingin yliopisto, 2014)
    What kind of extralinguistic considerations people have aimed to express with plant names and which mediums have been used for that purpose in Egyptian Arabic? This thesis aims to answer that question with regard to the local dialects spoken in Beni Suef, Fayyūm and Tanta countryside. The perspective here does not have the depth of the etymological research but uses fairly extensive data primarily collected through interviews of native dialect speakers about their intuitive insights on plants and plant nomenclature. The data was collected through field interviews in 2011 from about 40 infrormants and it covers almost 400 plant names with additional information. The majority of these names are presented in alphabetical order in a separate chapter, including also plant-specific information about the probable scientific classification, distribution of each name and possible etymologies. Literary sources have been used to illuminate the context of the thesis' topic, taking into account such circumstances as the botanical geoghraphy and relevant culture history of Egypt as well as linguistic information. The general ethnobotanical analysis is primarily compared to the theoretical basis established by anthropologist Berlin Brent. Considering the simple plant names in the data at hand, a few special caracteristics could be detected compared to the general Arabic lexicon. The plant names included many adjective- and participle-like noun types, but almost none of actual participles that normally abound in Arabic. Quite many of the names represented intensive forms, and various kinds of diminutives were notably wide-spread. Also reduplicated nouns were common, and even they seemed to be semantically associated with diminutives. The noun types mentioned above can simultaneously express smallness of the plant organism in question and some other feature attributed to it. This is arguably how many of the simple plant names have originally been formed and later many loan-words have been integrated to the Egyptian Arabic lexicon copying those same patterns. As was expected, the complex plant names consisted mostly of binominals with adjectival attributes and the genitive structure that was used to express different kinds of analogies. Most of the adjectival attributes were nisba-forms. The most essential semantical dimension expressed by them was the difference between the regular, local baladī- variant vs. the special variants of a plant. Many times this seemed to imply some comparison of not only the origin but also the size of the plant or its part. The metaphors in the complex plant names at hand were formally mostly genitive stuctures. Semantically their source domains referred most often to people, secondly to animals and thirdly to other plants. The plant's attributes that the metaphors seemed to describe were often related to the form of a plant part or the general appearance or behavior of the plant all of these being features that might be difficult to describe in short using only adjectives. When the overall results are compared to other related academic literature, it is found that the typical features detected in the simple plant names appear also in the plant nomenclature of Najd bedouins as discovered by Mandaville (2011). Binominals, however, were almost nonexistent in the Najd bedouin plant name material, whereas among the plant nomenclature of Egyptian farmers they were relatively numerous. When the research data is compared to the Arabic plant names collected by Peter Förskål in the 18th century, it can be noted that among the latter baladī appears as an attribute only a few times and its antonyms are also rare. While we also consider how many loan-words there are among the modern day plant names, it is fair to assume that the spread of imported plant species and other forms of globalization have by time affected the Egyptian Arabic botanical nomenclature in several ways.
  • Rautasalo, Leena (2003)
    Tutkielmassa tarkastellaan attribuutioita parisuhteessa. Huomiota kiinnitetään sisäisten ja ulkoisten attribuutioiden lisäksi myös kompleksisempiin, vuorovaikutukseen kohdistuviin attribuutioihin. Attribuutiot parisuhteen ongelmien tai avioeron syistä voivat kohdistua ulkoisen tilanteen ja puolisoiden persoonallisuuden lisäksi puolisoiden käyttäytymiseen tai itse suhteeseen. Se, millaisia attribuutioita parisuhteen tapahtumista tehdään, vaikuttaa parisuhteessa koettuun tyytyväisyyteen. Attribuutioita tarkastellaan tässä tutkielmassa narratiivisesta näkökulmasta. Narratiivisen lähestymistavan mukaan ihmiset ymmärtävät kokemuksiaan tarinan muodossa. Elämää tulkitaan ja identiteettiä rakennetaan kulttuurin tarjoaminen tarinallisten mallien avulla. Narratiivit ovat myös keino jäsentää syy-seuraussuhteita. Koska narratiivisuus mahdollistaa suulliset kausaaliset arviot ja selitykset, attribuutioiden tutkiminen puheen kautta onkin perusteltua. Tutkielman tavoitteena on saada kokeelliskognitiivisesta valtavirtatutkimuksesta eroava perspektiivi attribuutioihin parisuhteessa. Tarkastelussa keskitytään siihen, miten attribuutiot ilmenevät parisuhdetta käsittelevissä tarinoissa ja miten tarinoissa ilmenevät attribuutiot ovat yhteydessä tyytyväisyyteen ja tyytymättömyyteen. Empiirisen aineiston muodostaa neljäntoista henkilön haastattelut. Puolet heistä elävät parisuhteessa ja puolet ovat eronneita. Tarkastelemalla attribuutioita narratiivisesta näkökulmasta voitiin erottaa kaksi eri attribuutiotasoa. Yhtäältä attribuutiot ovat tarinoissa ikään kuin sisäänrakennettuina, jolloin ne kuvastavat selityksiä tarinan aiheena olevista tapahtumista. Toisaalta tarinan aiheena voi olla attribuutiot. Tällaiset meta-attribuutiot ilmaisevat tarinan päähenkilöiden tekemiä arviointeja attribuutioiden asemasta parisuhteessaan. Metatason attribuutiot heijastavat tarinan sisäänrakennettuja attribuutioita tietoisempaa ja refleksiivisempää pohdiskelua. Narratiivit mahdollistavat siis eräänlaisen metakeskustelun, jota ei yleensä ole tutkittu kvantitatiivisissa attribuutiotutkimuksissa. Tärkeimpinä lähteinä tutkielmassa ovat attribuutioteorian osalta Newman, H. (1981b) Interpretation and explanation: Influences on communicative exchanges within intimate relationsips, Fincham, F. D. (1985b) Attributions in close relationships ja Bradbury, T. N. & Fincham, F. D. (1990) Attributions in marriage: Review and critique. Narratiivisuutta koskevasta kirjallisuudesta olennaisimmat ovat Hänninen, V. (2000) Sisäinen tarina, elämä ja muutos, Riessman, C. K. (2002) Analysis of personal narratives, Apo, S. (1990) Kertomusten sisällön analyysi ja Mishler, E. G. (1986a) Research interviewing. Context and narrative.
  • Louhelainen, Ritva (1967)
  • Kurttila, Oili (1965)
  • Kangasmäki-Ylikerttula, Tarja (1990)
  • Sigfrids, Johanna Ulrika (2008)
    Utgångspunkten i detta arbete var det faktum att kvinnor lider en dubbelt större risk att drabbas av depression än män. Analysen grundades på Dana Jacks teori om nertystande av självet (Silencing the Self). Enligt denna utvecklar kvinnor kognitiva scheman om hur intimitet upprätthålls och dessa tros ha ett samband med depressivitet. Jacks teori grundar sig på teorin om det relaterande självet (Self-in-relation), utvecklad av bland andra Nancy Chodorow, Jean B. Miller och Carol Gilligan. Enligt denna är anknytning ett grundläggande mål för utvecklingen av identitet hos kvinnor. Jack trodde att kvinnors relationsorientering, samt de uppfattningar kvinnor har om hur intimitet upprätthålls, ökar kvinnors benägenhet att utveckla depressiva symptom. Jack utvecklade också en skala, Silencing the Self - skalan (STSS), för att mäta nivån av nertystande av självet. Syftet med denna undersökning var att utreda STSS- skalans psykometriska egenskaper bland finländare. Jack trodde att nertystande av självet hade ett samband med depressivitet och därför använde hon STSS tillsammans med Beck Depression Inventory (BDI). Enligt Jack skulle dock inte männens nertystande ha något samband med depressivitet eftersom de inte tros vara relationsorienterade i sitt tankesätt likt kvinnor. I detta arbete mättes studerandes (N=121) nivå av nertystande av självet, samt depressivitet enligt BDI-II. Männen var 50 till antalet och kvinnorna 71. Undersökningen gjordes under våren 2006 och respondenterna var studerande vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Det förväntades hittas ett samband mellan nertystande av självet och depressivitet hos kvinnorna men inte hos männen. Männen förväntades dock rapportera mer nertystande av självet än kvinnorna i enlighet med tidigare undersökningar. De viktigaste resultaten var att männen tystade ner sig mer än kvinnorna till en nästan signifikant nivå (t = -2.531, df=109, p < .05). En signifikant och stark korrelation mellan nertystande av självet och depressivitet kunde påvisas hos kvinnorna (r= .51, p < .01) och även hos männen (r= .48, p < .01). Resultaten gav stöd åt fortsatt användning med STSS bland finländska respondenter emedan den hade hög tillförlitlighet, alfakoefficienterna var .85(kvinnorna) och .79 (männen).
  • Fagerström, Lena Katarina (2005)
    I pro-gradu avhandlingen utreds hur tidig upptäckt och bemötande av missbruksproblem upplevts av f.d. klienter inom missbrukarvården. Vad får experter att missa de vinkar klienter med missbruksproblem ger om sina problem? Varför för professionella inte problemen på tal och om de gör det, varför kan bemötandet misslyckas ur klientens synvinkel? De intervjuande är sex kvinnor, som vid gruppintervjuerna under våren och försommaren år 2001 var 19 till 26 år. Gemensamt för kvinnorna var att de alla vuxit upp i familjer med missbruksproblem, fyra av kvinnorna ansåg sig själva ha eller ha haft problem med alkohol och droger. Samtliga kvinnor hade tidigare varit skribentens klienter och deltagit i en grupp för unga kvinnor. Under de två gruppintervjuerna förändrades kontexten från behandling till informationsinsamling inför pro gradu avhandlingen. Forskningstraditionen som studien håller sig till har kallats kontextuellt socialt arbete med en betoning av kritisk reflektivitet och en emancipatorisk avsikt att låta både klienternas/service användarnas "röst" och också det praktiska sociala arbetets "röst" bli hörd. En annan emancipatorisk avsikt är bekräftande av kvinnors upplevelser och konsekvenserna för dem både i behandling och forskning. Avsikten är att producera ny kunskap som stiger ur den praktiska arbetsvardagen tillsammans med unga kvinnor uppvuxna i familjer med missbruksproblem. Studien utgår från ett social konstruktivistiskt synsätt som understryker betydelsen av samtal och språk. Den för fram det psykosociala arbetssättet och ställer sig kritisk till tekniskt-rationella lösningar som tar sig uttryck i bl.a. standardiserade metoder och byråkratiska arrangemang med en impicit avsikt att spara offentliga utgifter på kort sikt. Det empiriska materialet visar att barn uppvuxna i missbrukarfamiljer och unga kvinnor med missbruksproblem har avancerade strategier att göra sig själva och problemen osynliga. Därför har professionella svårigheter att upptäcka dem. Vidare visar materialet att man kan skönja vissa logiker bakom professionellas oförmåga att upptäcka och bemöta missbruksproblem. Tigandets kultur, expertkunskapens logik och utebliven kritisk reflektion bidrar till att missbruksprobemen inte upptäcks i tid. I studien kan man konstatera att endskilda socialarbetare och multiprofessionella team behöver utveckla en kultur där diskussioner och kritisk reflektion över egna arbetssätt hör till vardagen, men också strukturer för att socialarbetare kunde i skriftlig vetenskaplig form rapportera om sina arbetserfarenheter med en avsikt att delta i kunskapsproduktionen för nya flexibla arbetssätt inom psykosocialt arbete som svar på nya utmaningar som ett samhälle i förändring ställer på socialt arbete.
  • Backman, Nanny Johanna Elisabet (2013)
    Målet med denna pro gradu – avhandling var att utreda hur internet används i syftet att hjälpa andra. Fokus låg vid att jämföra traditionella och virtuella volontärers motiv och värdegrund. Volontärernas värdegrund kartlades med hjälp av Shalom Schwartz (2001) mätmetod ”Portrait Values Questionnaire”, medan volontärernas motiv till frivilligt arbete mättes med metoden ”Volunteer Function Inventory” som Gil Clary m.fl. (1998) utvecklat. Den jämförande studien visade, att volontärerna som gör virtuellt frivilligt arbete hade en mera individualistisk värdegrund, samtidigt som volontärer via det virtuella frivilliga arbetet kan få offentlig synlighet och en möjlighet att framstå som kunnig, vilket är ett speciellt särdrag för hjälpande i virtuella kontexter. Syftet var vidare att genom en kvalitativ fråga, försöka förstå varför volontären valt den virtuella arenan. Volontärerna uppskattade den virtuella arenan som form av frivilligt arbete bl.a. pga. dess autonoma natur. Via internet kan volontärerna oberoende av plats och tid vara i kontakt med hjälpbehövande personer. För övrigt är kommunikation på nätet i större utsträckning anonymt, kroppslöst och volontärerna har därmed en bättre möjlighet till kontroll. I praktiken och i ljuset av resultaten, kan organisationer ha nytta av att poängtera möjlighet till en ny autonom form av hjälpande, för att öka intresset och motivera volontärer med i frivilligt arbete på nätet.
  • Silvennoinen, Johanna (2008)
    Socialarbetare balanserar ofta mellan olika intressen och värden. När klientens önskemål inte stämmer överens med organisationens riktlinjer, vad bör socialarbetaren prioritera? Vad är viktigast, att klienten själv får bestämma över sitt liv eller att klienten har det tryggt? Spelar det någon roll om klienten har utvecklingsstörning? Samtidigt som intressekonflikter och etiska dilemman är en oundviklig del av det praktiska sociala arbetet finns det inget facit på dem. I denna avhandling har jag studerat intressekonflikter och etiska överväganden i socialt arbete inom omsorgen om personer med utvecklingsstörning. Följande frågor tjänade som utgångspunkt för studien: Hurdana intressekonflikter och etiska dilemman kan det uppstå i socialt arbete inom omsorgen? Hur hanterar socialarbetare dessa situationer? Undersökningsmetoden var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, och sammanlagt intervjuade jag elva socialarbetare. De centrala teoretiska begreppen var Lipskys (1980) gräsrotsbyrokrat och reflexivitet (Fook 2005; Karvinen-Niinikoski 2005). Jag kodade intervjutranskriptionerna och kategoriserade innehållet i intervjuerna enligt systemet som Strauss och Corbin (1990) kallar öppen kodning. Resultaten visar att intressekonflikter och etiska dilemman i socialt arbete inom omsorgen kan delas in i två analytiska grupper: konflikter som uppstår mellan olika värden och parter samt konflikter som är relaterade till organisationen. De centrala konflikter som uppstår mellan olika värden och parter kan sammanfattas i frågorna: Hur långt bör socialarbetaren respektera klientens självbestämmanderätt? Vem är klienten: personen med utvecklingsstörning, hans eller hennes anhöriga eller bådadera? Och hur kan man i praktiken förverkliga rättviseprincipen? Konflikter som är relaterade till organisationen synliggör för sin del socialarbetarens dubbla lojaliteter mot klienten och organisationen. Studien visar att socialarbetare har olika strategier att hantera intressekonflikter och etiska dilemman. De använder sig av sina egna resurser, söker stöd i sitt nätverk och försöker ändra på situationen. Andra strategier är vidare att de accepterar realiteterna och drar gränser för det egna arbetet, använder sig av rationella metoder och har ett empatiskt förhållningssätt. Resultaten pekar vidare på att den egna erfarenhetsbaserade kunskapen samt stödet från kollegerna och den närmaste chefen har stor betydelse i oklara situationer. Resultaten stämmer således överens med tidigare undersökningar där det kollegiala stödet har identifierats som en central faktor som stödjer socialarbetare i deras arbete. Därtill påvisar resultaten att konflikten mellan socialarbetarens roll som gräsrotsbyråkrat och den egna organisationen aktualiseras först i socialarbetarnas relationer till högre chefer. Vidare är ett reflexivt förhållningssätt till det egna arbetet en del av den egna professionalismen.
  • Lindström-Stachon, Kerstin (2011)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom. Avainsanat – Nyckelord – Keywords ätstörningar, anorexi, bulimi
  • Lindström-Stachon, Kerstin (2011)
    Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom.
  • Väyrynen, Merja (1974)
  • Kieseppä, Tuula (Helsingin yliopisto, 2005)
  • Bessonova, Anna (2013)
    Previous research has shown that media organizations are increasingly relying on audience-measuring metrics derived from web analytic tools for news judgment. This reliance is said to be reshaping online journalism, raising the questions of audience power, tabloidization of content and the role of journalistic values. However, research on web analytic tools in news media is scarce and does not describe how and to what effect the tools are used in various types of news media. Therefore, this study was set up to discover how web analytic tools are used in Finnish online newsrooms and how their use affects relationship with the audience and journalistic content. To answer the research questions, nine semi-structured interviews were conducted with web editors and online journalists from Finland’s major news media. To observe possible differences in the use of web analytic tools, the sample included different types of media organizations: public service broadcaster YLE, broadsheet and business news dailies Helsingin Sanomat, Kauppalehti, Talouselämä, Taloussanomat, general news media UusiSuomi, Aamulehti, HBL, and a more entertainment-oriented Iltalehti. Once gathered and transcribed, the interviews were coded and analyzed with grounded theory qualitative data analysis. The findings showed that web analytic tools are extensively used in Finnish online media and their use does affect journalistic work but as one factor among others. Data derived from web analytics was perceived to bring journalists closer to their readers, intensifying the dilemma of balancing news agenda between audience preferences and journalistic values. Online journalists and web editors were found to rely on web analytics for immediate handling of stories in real-time and for long-term strategic decision-making.