Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1380-1399 of 25478
  • Blomqvist, Boel Marianne (2012)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka hur de copingstrategier som kabinpersonalen använder för att hantera arbetsrelaterad stress påverkar deras välmående. Den empiriska undersökningen genomfördes som en kvantitativ survey-undersökning bland kabinpersonalen på Finnair våren 2002 (N = 170, 58 %). Materialet analyserades med statistiska metoder. Avhandlingens teoretiska referensram utgick från Lazarus och Folkmans (bl.a. 1984) kognitiva stressmodell samt Dewe och Guests (1990) modell för att undersöka copingstrategier i en yrkeskontext. Dessutom utgick avhandlingen från tidigare forskning kring arbetshälsa (bl.a. Michie, 2002) samt kabinpersonalens arbetsvillkor och välmående (bl.a. Ballard m.fl., 2006, och Eriksen 2006). På basen av de teoretiska utgångspunkterna utformades ett frågeformulär som bland annat tog upp respondenternas demografiska (t.ex. ålder) och yrkesrelaterade bakgrund (t.ex. flygerfarenhet ), copingstrategier, stressfaktorer samt fysiska och psykiska stressymptom. Det huvudsakliga målet med forskningsfrågorna var att undersöka om det fanns ett samband mellan kabinpersonalens copingstrategier och välmående då effekten av respondenternas demografiska och yrkesrelaterade bakgrund kontrollerades. Kabinpersonalens välmående mättes som subjektivt upplevd stress samt som fysiska och psykiska stressymptom. Resultaten av de hierarkiska regressionsanalyserna visade att det fanns ett samband mellan kabinpersonalens copingstrategier och välmående (med alla tre mått) då effekten av bakgrundsvariablerna kontrollerades. Emotionellt utagerande hade det största sambandet med försämrat välmående. Denna copingstrategi hade också högst förklaringsvärde beträffande alla tre stressmått då de övriga variablerna kontrollerades. Högre grad av problemfokuserad coping hade samband med lägre grad av subjektivt upplevd stress. Copingstrategierna hade högst förklaringsgrad beträffande modellen för subjektivt upplevd stress (18 %). Enligt resultaten har problemfokuserad coping samband med högre grad av välmående i situationer som individen kan påverka medan emotionsfokuserade copingstrategier har samband med lägre grad av välmående i motsvarande situationer. Detta resultat stöder den kognitiva stressmodellen (Lazarus och Folkman, 1984). Sambanden mellan copingstrategier och välmående i denna yrkeskontext är dock inte entydiga utan de bör i framtiden undersökas mer ingående med beaktande av kabinpersonalens särart som yrkesgrupp. De viktigaste källorna: Lazarus och Folkman 1984; Lazarus 1999; Dewe och Guest 1990; Dewe m.fl. 2010, Elo m.fl. 1999, Ballard m.fl. 2006; Eriksen 2006 och 2007; Kelleher och McGilloway 2005, Partridge och Goodman 2006. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Copingstrategier, arbetsrelaterad stress, kabinpersonal, välmående
  • Nylund, Tove Johanna (2008)
    Syftet med mitt arbete var att undersöka hur närvårdarna i hemtjänsten bemästrar sin arbetssituation. Arbetet inom hemtjänsten är tungt såväl psykiskt som fysiskt. Genom att beskriva en del av de förändringar hemtjänsten som serviceform genomgått i relation till samhällsutvecklingen, sätts hemtjänsten in i ett större sammanhang. Jag intervjuade åtta närvårdare i hemtjänsten och analyserade materialet genom kvalitativa forskningsmetoder med förankring i Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modell. Undersökningen visar att arbetsgruppen utgör en styrka för närvårdarna i hemtjänsten. Det är från gruppen man erhåller det sociala stödet bl a genom att tillsammans kunna prata av sig om det som upplevs som tungt. Det är också i gruppen man kommer överens om gemensamma strategier för att kunna genomföra förändringar. Emedan förmannen är otydlig i sitt ledarskap har arbetsgruppen stort beslutsutrymme vad gäller vissa faktorer i arbetet. Detta är inte alltid positivt och benägenheten att gå på arbete fast man enligt sin egen bedömning borde vara hemma pga ohälsa( s k sjuknärvaro)förekommer. Eftersom närvårdaren genom sin frånvaro förorsakar merarbete för sina arbetskamrater, kommer hon på jobb istället för att bli hemma. I längden kan hälsan hos den enskilda påverkas negativt av detta. För att må bra i arbetet är det viktigt att närvårdarna får vara med och påverka på arbetsplatsen. Listan med arbetsturer är central och möjligheterna att ge önskemål om kommande arbetsturer tillskrivs stor betydelse. De intervjuade närvårdarna ser direkta kopplingar mellan att få påverka och må bra, t o m att hållas friska. Mina viktigaste källor: Anttonen, A. & Sipilä, J.(2000) Suomalainen sosiaalipolitiikkaa. Jyvsäkylä: Vastapaino Astvik, G. m fl (1994) Vårdbiträde i öppen hemtjänst. Stockholm: Arbetsmiljöinstitutet Theorell, T. (2003) Är ökat inflytande bra för folkhälsan? Bollnäs: Statens folkhälsoinstitut
  • Biström, Anna Elisabeth (Helsingin yliopisto, 2015)
    Doing Authenticity. The Making of Eva Dahlgren in the Press and in Dahlgren's lyrics 1980-2000. The study analyses the "construction" - the produced images - of the popular Swedish singer-songwriter Eva Dahlgren (born 1960). A selection of Dahlgren's performed lyrics as well as press material from the beginning of her career (1980) to the year 2000 is examined. In this process, images are revealed not only of Eva Dahlgren, but also of authenticity, often through the image of Dahlgren as an authentic and unique author of her artistic work. Therefore the study not only offers new insight into Dahlgren's lyrics and musical career, but also contributes to scholarly discussions concerning authenticity and authorship, especially in rock culture. With female artists traditionally often excluded from the notions of authenticity and 'real' rock music, the study also discusses the place of women in rock culture. With contextualizing and thematic textual analysis as its main method, the study confirms that Dahlgren's career has been a constant quest for authenticity. The most interesting result, however, is that "the authentic" reveals itself in different, even contradictory ways. Dahlgren's variants of the authentic are not unique and can be interpreted in the context of traditional notions of authenticity in rock culture. What is more extraordinary, is that her versions of authenticity are mostly accepted and celebrated by rock journalists, despite the challenges she has encountered as a female artist trying to convince the audience of her genuineness. Although her artistic input is sometimes negotiated, for instance in relation to her former producer Anders Glenmark, she is often celebrated as a unique author, in control of her own work. Sometimes she is even pictured in ways that bring to mind the notion of the romantic genius. The fascination with authenticity can be interpreted in the light of issues concerning the "self " or "identity" in late modern culture of which Dahlgren and her listeners are a part. Although Dahlgren's work and the presentations of her in the press momentarily reveal the constructedness of the authentic and the (true) "self" , they strongly rely upon the notion of the self having a true essence.
  • Lindqvist, Ann-Marie (2004)
    Deltagarna i undersökningen är fem personer med utvecklingsstörning som har sin dagliga verksamhet på arbetscenter inom Kårkulla samkommun. Undersökningens referensgrupp består av medlemmar som även de har sin dagliga verksamhet inom Kårkulla samkommun. Brukarna i denna undersökning består således av deltagarna och av medlemmarna i referensgruppen. Min personliga utgångspunkt är forskare inom egen organisation. Undersökningens mål är att beskriva hur brukarna upplever den dagliga verksamheten på arbetscenter. Undersökningen är ett empiriskt försök att använda referensgrupp för att öka brukarorienteringen. Målet är också att söka lösningar på ökat inflytande inom tidigare forskning med personer med utvecklingstörning. Perspektivet i undersökningen utgår från brukarna och ambitionen är att använda en form av deltagarorienterad forskning där brukarna deltar i så stor utsträckning som möjligt. Undersökningen är inspirerad av det fenomenologiska perspektivet. Forskningsmetoden har varit temaintervjuer med deltagarna och användandet av en referensgrupp som en kommunikativ mötesplats. Referensgruppen har deltagit i utformandet av intervjuguiden, bidragit med sina erfarenheter och granskat en del av rapporten. Livskvalitet används som ett spårhundsbegrepp för att ringa in det väsentliga i deltagarnas vardagsverklighet. Empowerment ligger som grund för undersökningens handikappsyn och val av forskningsmetod. Utgående från 22 slumpmässigt valda forskningsrapporter granskas hurudana lösningar det finns på ökat inflytande för personer med utvecklingsstörning inom forskningen. Undersökningen visar att deltagarna är överlag nöjda med sin dagliga verksamhet på arbetscenter. Utmärkande är att de hellre pratar om händelser utanför arbetet. Arbetet ger struktur för dagen, sociala relationer och tillfredställelse med att göra nytta. Referensgruppens förslag till förändringar tyder också på att hos deltagarna finns önskemål som inte kom fram i intervjuerna. Dessa önskemål är mera utmanande arbeten, ett arbete utanför arbetscenter och ökat medinflytande. Referensgruppen har tillfört undersökningen ny kunskap. Diskussionerna med gruppen har stärkt den fenomenologiska validiteten och betytt en läroprocess för mig som forskare och socialkurator. Erfarenheter från tidigare deltagarorienterad forskning där personer med utvecklingstörning deltar visar att deltagandet stärker personernas självförtroende. Forskningen bör beakta att personerna som deltar behöver utbildning, personlig assistent vid behov och tillräckligt med tid. De viktigaste referenserna var Sven Jarhag (2001) och Berith Cech (2001)
  • Heikkilä, Martta (Helsingin yliopisto, 2007)
    This study investigates the significance of art in Jean-Luc Nancy s philosophy. I argue that the notion of art contributes to some of Nancy s central ontological ideas. Therefore, I consider art s importance in its own right whether art does have ontological significance, and if so, how one should describe this with respect to the theme of presentation. According to my central argument, with his thinking on art Nancy attempts to give one viewpoint to what is called the metaphysics of presence and to its deconstruction. On which grounds, as I propose, may one say that art is not reducible to philosophy? The thesis is divided into two main parts. The first part, Presentation as a Philosophical Theme, is a historical genesis of the central concepts associated with the birth of presentation in Nancy s philosophy. I examine this from the viewpoint of the differentiation between the ontological notions of presentation and representation by concentrating on the influence of Martin Heidegger and Jacques Derrida, as well as of Hegel and Kant. I give an overview of the way in which being or sense for Nancy is to be described as a coming-into-presence or presentation . Therefore, being takes place in its singular plurality. I argue that Nancy redevelops Heidegger s account of being in two principal ways: first, in rethinking the ontico-ontological difference, and secondly, by striving to radicalize the Heideggerian concept of Mitsein, being-with . I equally wish to show the importance of Derrida s notion of différance and its inherence in Nancy s questioning of being that rests on the unfoundedness of existence. The second part, From Ontology to Art, draws on the importance of art and the aesthetic. If, in Nancy, the question of art touches upon its own limit as the limit of nothingness, how is art able to open its own strangeness and our exposure to this strangeness? My aim is to investigate how Nancy s thinking on art finds its place within the conceptual realm of its inherent difference and interval. My central concern is the thought of originary ungroundedness and the plurality of art and of the arts. As for the question of the difference between art and philosophy, I wish to show that what differentiates art from thought is the fact that art exposes what is obvious but not apparent, if apparent is understood in the sense of givenness. As for art s ability to deconstruct Nancy s ontological notions, I suggest that in question in art is its original heterogeneity and diversity. Art is a matter of differing art occurs singularly, as a local difference. With this in mind, I point out that in reflecting on art in terms of spacing and interval, as a thinker of difference Nancy comes closer to Derrida and his idea of différance than to the structure of Heidegger s ontological difference.
  • Hyvärinen, Kati Susanna (2001)
    Geenitekniikka on osa nopeasti kehittyvää biotekniikkaa. Uusia geenejä löydetään päivittäin. Geeneihin liittyvät lääketieteelliset sovellutukset kuitenkin aiheuttavat vaikeasti ratkaistavissa olevia eettisiä ja sosiaalisia kysymyksiä. Geenitesteillä on jo nyt nähty positiivisia vaikutuksia ihmisten elämään. Luotettavia, ja edullisia geenitestejä käytetään jo tänä päivänä taudinkuvien diagnosointiin ja näin ollen mahdollistetaan taudinkuvaan sopiva paras mahdollinen hoito. Toisalta testejä käytetään myös ehkäisemään vaikeasta perinnöllisestä vammasta kärsivän lapsen syntymä, sekä identifioimaan ihmiset, keillä on suurempi riski sairastua johonkin tiettyyn perinnölliseen tautiin. Tutkimuksen tarkoitus on tutkia millaisia hyviä ja huonoja puoli ihmiset näkevät raskauden ajan geenitesteissä. Nopeasti kehittyvä geenitekniikka antaa ihmisille aihetta miettiä miten toimia tilanteessa, jossa ihmisen perinnöllisiä ominaisuuksia on mahdollista muokata ja käyttää hyödyksi. Tutkimuksessani vastaajien annettiin kuvata omin sanoin mahdollisia hyviä ja huonoja puoli, joita geenitestit heidän mielessään herättävät. Tutkimukseni osoitti, että ihmisten ollessa huolissaan geenitekniikan tuomista ulottuvuuksista, he samalla myös herättivät toiveita mahdollisista sen mukanaantuomista hyödyistä. Vastaajat löysivät geenitesteistä enemmän hyviä kuin huonoja puolia. Tutkimukseni kannalta olennaisin tulos oli kuitenkin, että geenitestien toivottiin antavan hyödyllistä tietoa lapsen terveydentilasta. Olennaista kuitenkin oli, että vastaajat toivoivat tervettä jälkikasvua sekä mahdollisimman vähän surua ja huolta. Vastaajista aktiivisimpia olivat nuoret, alle 40-vuotiaat naiset, jotka olivat tutkimuksen aikana akuuteimmassa lastentekoiässä. Siviilisääty tai vastaajien koulutustaso eivät selittäneet tutkimustuloksiani olennaisesti. Perheen vuosittainen tulotaso kuitenkin selitti muuttujiani siten, että eniten ansaitsevilla oli enemmän aiheeseen liittyviä mielipiteitä. Geenitestit nostattavat ihmisissä paljon tunteita, sillä asiassa on selkeästi kaksi eri puolta. He, jotka vastustavat geenitestejä pelkäävät eriarvoisuuden lisääntymistä ja eugeniikkaa. Puolestapuhujat sitä vastoin haluavat estää vaikeasta vammaisuudesta johtuvan inhimillisen kärsimyksen. Yleisesti ottaen ihmiset tarvitsevat lisää tietoa geenitesteistä, sekä selkeitä lakeja ja ohjeita, kuinka niitä yleisesti tulisi käyttää.
  • Hyvärinen, Kati Susanna (2001)
    Gene technology is a rapidly growing area in the field of biotechnology. People's lives are pervaded by a flow of biomedical knowledge showing the associations between biology and identity. Gene testing has already improved lives of a number of people. Some reliable, low cost tests are used to clarify a diagnosis and direct a physician toward appropriate treatments, while others allow families to avoid having children with devastating diseases or identify people at high risk for conditions that may be preventable. The goal of this paper is to study the kind of attitudes Finnish general population has toward gene tests. Rapidly developing gene technology gives people the reason to think of how to act in a situation where the hereditary make up of the future generations can easily be altered to please ones ideals. People were asked to describe in their own words what benefits and drawbacks do they find in prenatal gene tests. The basic finding of my study is that people people are concerned about the new innovations, yet raising hopes for the new discoveries. Respondents show more positive attitudes toward prenatal gene tests than negative. The most crucial finding, however, is that the tests are able to provide information about the health of a baby. Everyone is wishing for healthy offspring and hopes to avoid unnecessary pain and worries. The most active respondents seem to be females in the most acute child bearing age. Marital status, nor ones education level do not seem to explain my findings. Income level, however, does indicate that people with more money seem to have stronger attitudes toward the issue. Prenatal gene tests raise a lot of feelings because they clearly have two different sides to an issue. The ones against the testing are afraid of its possible effects to eugenics, the ones in favor of the test plead to the decrease of human suffering. The question is difficult do to the fact that it has no either or answer. Public needs more information about the issue as well as clear laws and regulations to follow the correct use of those tests.
  • Pentti, Kristina (2013)
    This thesis has examined the effects of quality of direct contact with immigrants at work and during spare time on attitudes towards immigrants, focusing on why quality of contact at work and during spare time might explain ethnic bias. Four potential mediators between both contexts of quality of contact and attitudes were studied: outgroup empathy, intergroup anxiety and realistic (political, economic or physical) and symbolic (value- and belief-based) threat. A mediator is a variable that fully or partially, on its own (simple mediation) or together with others (multiple mediation), explains how or by what means a predictor variable X affects a criterion variable Y (via the mediator or mediators M). This study has drawn on Allports (1954) contact hypothesis and later research on the positive relationship between contact and attitudes, the specifics of quality of contact and the social contexts (work versus spare time) under which it can explain bias, as well as research on mediators between intergroup contact and bias. The data in this study was collected by web survey from the total population of the 2009 and 2010 Finnish police force, yielding 1119 respondents aged 22-62, of which 15 % were female. For analysis, a variety of regression analyses were used to determine simple and multiple mediation. In general, the respondents in the study reported positive contact with immigrants both at work and during spare time, and held positive attitudes towards immigrants. Contact during spare time was more positive than contact at work. Improved quality of contact at work and during spare time both predicted more positive intergroup attitudes. Contact at work had a stronger impact on attitudes than contact during spare time had. In simple mediation, the positive relationships between both contexts of contact and attitudes were partially mediated by increased empathy and decreased intergroup anxiety, realistic threat and symbolic threat. In multiple mediation, increased empathy and decreased intergroup anxiety, realistic threat and symbolic threat continued to partially mediate the positive relationship between contact at work and attitudes, while increased empathy and decreased intergroup anxiety and symbolic threat continued to partially mediate the positive relationship between contact during spare time and attitudes. Conclusively, in this study 1) the social context, i.e. the setting where contact takes place, played a distinct role in determining the effect quality of contact has on intergroup attitudes, and 2) while empathy, intergroup anxiety and realistic and symbolic threat partially mediated the effects of quality of contact at work and during spare time on intergroup attitudes, quality of contact itself (in both contexts) remained the most important predictor of bias. The central sources used in this thesis were Allport (1954), Brown (2003; 2004; 2010), Pettigrew (1998; 2008), Pettigrew and Tropp (2006; 2008; 2011) (intergroup contact theory) and Baron & Kenny (1986) and Kenny (2013) (mediation).
  • Nortio, Emma (2014)
    The aim of this thesis was to explore what kinds of attitudes representatives of the Finnish majority can express when they talk about multiculturalism. In this thesis attitudes are defined, according to the qualitative attitude approach, as argumentative phenomena that people express in order to construct their relationship to the social world. This thesis discusses the assumptions of acculturation psychology concerning multiculturalism by using qualitative attitude approach that draws from social constructionist tradition in general and rhetorical social psychology more specifically. The data consists of two focus group interviews. There were three participants in the first interview and four in the second. The participants commented on seven statements taken from an attitude scale widely used in acculturation psychology. The stands the participants expressed on the statements were categorized according to the quality, i.e. positive or negative, and the object of evaluation. Of these categories, two attitudes towards multiculturalism were identified. In the first attitude multiculturalism was evaluated as problems and in the second as a resource. In the third attitude cultura was evaluated as roots and this attitude was seen as intertwined with the justification of the attitudes towards multiculturalism. These attitudes were interpreted to draw from essentialist beliefs concerning cultural differences and culture as a definer of an individual. However, there were also accounts in which essentialist beliefs were opposed and people were defined as individuals not being defined by their culture. Attitude expressions were seen as drawing from two alternative ideological resources: multicultural ideology that stresses acceptance and recognition of differences and nationalism that highlights power relations and the dominant position of the majority. The results support acculturation theory’s assumption of multiculturalism as a unidimensional construct. However, acculturation model is seen as too simplistic based on this analysis. The most important reference in terms of the qualitative attitude approach was Argumentaatio ja tulkinta. Laadullisen asennetutkimuksen lähestymistapa [Argumentation and interpretation: The qualitative attitude approach] by Vesala and Rantanen (2007). As for acculturation psychology Berry’s (2001) article Psychology of immigration was the most relevant reference. Billig’s Banal Nationalism (1995) and Verkuyten’s (2003) Discourses about ethnic group (de-) essentialism: Oppressive and progressive aspects were the most important works.
  • Mo, Yu (2011)
    Attitudes towards suicide among Master’s degree students in Chang Sha (China) and Helsinki (Finland) were compared in order to explore possible cross-cultural differences. The sample included 206 Master’s degree students, 101 Chinese and 105 Finnish. Data were collected using the 30-item Multi-Attitudes Suicide Tendency Scale (MAST) and a demographic information form. According to the results, both Chinese and Finnish students held positive attitudes towards life, they held contradictory attitudes towards suicide, with Finnish students having more permissive and liberal attitudes towards suicide than their Chinese counterparts. In addition, three socio-demographic characteristics, namely religion, family structure, and economic status, associated with attitudes towards suicide among the Chinese Master’s degree students; meanwhile, all socio-demographic characteristics, including gender, religion, major subject, family structure, economic status, and received social support related to attitudes towards suicide among the Finnish Master’s degree students. However, after examining the interaction effect between socio-demographics and cultural backgrounds on attitudes towards suicide, the attitudes of Chinese students were more related to gender, marital status, family economic status, and received social support, whereas Finnish students were more influenced by religion. These findings suggest that culture plays an important role in shaping country-specific differences in attitudes towards suicide and their association with socio-demographic characteristics. Understanding individual attitudes towards suicide could help in intervention to prevent the development of suicidal ideation and in providing appropriate psychological counseling to reduce mental problems. Therefore, these cross-cultural differences may provide indications on how to conduct suicide prevention programs while considering culture-specific contexts.
  • Rindmar, Sofia (2012)
    I denna avhandling söks en förklaring till varför svenskar i europeisk och nordisk jämförelse visar särskilt positiva attityder till invandrare. Möjliga förklaringar på makronivå, individuell nivå och i den politiska kontexten problematiseras utifrån tidigare forskning på området. Analysen görs med en komparativ ansats, i praktiken så att Sverige jämförs med Danmark, eftersom danskarnas attityder är betydligt mer xenofobiska. Valet av länder baserar sig på principen om Most Similar Systems Design där två möjligast lika länder jämförs för att kunna konstanthålla vissa bakgrundsfaktorer, i detta fall möjliga påverkande faktorer på makronivå såsom landets ekonomi, andel invandrare av befolkningen, migrationshistoria och välfärdssystem. Individuella variabler såsom utbildning, inkomst, ålder, kön och boendeort samt politiska variabler såsom inflytandet av migrations- och integrationspolicy samt högerextrema partiers inflytande operationaliseras på individnivå genom enkätundersökningen European Social Survey från 2010. Som analysmetod tillämpas bland annat variansanalys. Analysresultaten pekar tydligt på att de individuella variablerna inte har någon nämnvärd betydelse för attityderna, men däremot har den politiska kontexten betydelse i den mån att den starka konsensusen i den svenska mångkulturella migrations- och integrationspolitiken avspeglar sig även på individnivå. Skillnaderna mellan anhängarna av etablerade svenska partier är betydligt mindre än i Danmark. Avsaknaden av ett inflytelserikt högerextremt parti i Sverige bidrar också till att upprätthålla den mångkulturella diskursen i integrationspolitiken, och bidrar därmed även till positiva attityder. Anhängare av de etablerade partierna i Sverige förhåller sig i genomsnitt mer positiva till invandrare än anhängare av de etablerade partierna i Danmark. Slutsatsen av analysen är att förklaringar på makronivå och individuell nivå inte gäller i den landspecifika kontext som här analyserats. Det politiska ramverket tycks i större grad förklara skillnaderna mellan svenskar och danskar. Betydelsen av att se det ömsesidiga kausala sambandet mellan politik och attityder diskuteras, såsom även behovet av att placera de politiska förklaringarna i sin juridiska och historiska kontext.
  • Lindroos, Mikaela Vilhelmina (2007)
    Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av invandrares subjektiva erfarenheter av att möta det finländska samhället. Materialet utgör en del av det bidrag som insamlades till livshistorietävlingen ”Invandrarens livshistoria - Berätta om ditt liv med egna ord” under året 1997. Ur det ursprungliga materialet valdes nitton berättelser. Från dessa berättelser ingår endast de delar av berättelserna som återger livet i Finland. Berättelserna har analyserats med hjälp av Labovs narrativa modell. I avhandlingen studeras de komplexa förhandlingar invandrare ingår i för att uppnå delaktighet. Med hjälp av positionsteorin (Harré & van Langenhove) samt interkulturella teorier (Bennett) studeras de förhandlingar om position som invandrare tvingas i då de inträder i det finländska samhället. Invandrarnas anpassning till och möten med det finländska samhället påverkade ömsesidigt varandra. Studien visade att invandrarna positionerades som inkompetenta av majoritetsbefolkningen med hänvisning till de specifika regler för interaktion som råder i det finländska samhället. Förhandlingarna beskrevs som komplicerade möten av förväntningar och hierarkier. Avsaknaden av färdigheter i de specifika reglerna för samvaro verkade användas som en förevändning till positionerande av invandrare i underläge.
  • Parviainen, Pipsa Annukka (2006)
    Tämä opinnäytetyö on tehty dWork - Distributed Workplace -projektissa. Työssä tutkittiin hajautetun työryhmän attribuutioita kommunikaation ja vuorovaikutuksen onnistumiseen ja haasteisiin liittyen. Attribuutiot on luokiteltu ulottuvuuksilla sisäinen-ulkoinen ja pysyvä-muuttuva. Työssä pohdittiin myös jaetun tietämyksen (mutual knowledge) ja tietoisuuden (awareness) ongelmia. Tutkimusaineisto koostui yhden työryhmän kaikkien jäsenten (n = 7) haastatteluista, jotka analysoitiin laadullisesti. Tutkimukohteena ollut ryhmä oli hajautettu ja tapasi säännöllisesti kasvotusten ja käytti myös tietokonevälitteistä kommunikaatiota. Ryhmässä tehtiin monipuolisesti erilaisia attribuutioita viestintään liittyen. Työn tulokset erosivat joiltain osin aiemmasta hajautettua työtä ja attribuutioita käsittelevästä tutkimuksesta. Tässä tutkimuksessa haastateltavat eivät tehneet toisten negatiivisesta toiminnasta enemmän sisäisiä kuin ulkoisia attribuutioita. Tehtyjä erilaisia attribuutioita ja niiden suhdetta aikaisempaan tutkimukseen pohditaan tässä työssä. Ryhmällä oli joitain haasteita jaetun tietämyksen ja tietoisuuden suhteen. Haastatteluista luokiteltiin oleellisiksi teemoiksi yhteisymmärryksen ja kasvokkaisten tapaamisten tärkeys ja tarve paremmalle kontekstitiedon välittämiselle. Toisaalta myös tietokonevälitteinen kommunikaatio oli tärkeässä osassa ryhmän toiminnassa. Yhteistyön ongelmiksi koettiin muun muassa muiden kuin kokouksen agendaan liittyvien asioiden tekeminen kokouksissa, etäosallistujan hiljaisuuden tulkinta ja hänen ajoittainen unohtamisensa sekä sanattoman viestinnän puuttuminen. Näiden ongelmien suhdetta attribuutiohin sekä jaetun tietämyksen ja tietoisuuden käsitteisiin pohditaan työssä. Tärkeimmät lähteet olivat attribuutioteorian osalta Munton, A.G., Silvester, J., Stratton, P. & Hanks, H. (1999). Attributions in Action: A Practical Approach to Coding Qualitative Data. Chichester: Wiley & Sons ja jaetun tietämyksen osalta Cramton, C. D. (2001). The Mutual Knowledge Problem and Its Consequences for Dispersed Collaboration. Organization Science, 12, 346-371. Hajautetun työn teemojen osalta tärkeä lähde oli P. Hinds & S. Kiesler (toim.), Distributed Work. Cambridge: The MIT Press.
  • Vesanen, Aino Hanna Mirjami (Helsingin yliopisto, 2014)
    What kind of extralinguistic considerations people have aimed to express with plant names and which mediums have been used for that purpose in Egyptian Arabic? This thesis aims to answer that question with regard to the local dialects spoken in Beni Suef, Fayyūm and Tanta countryside. The perspective here does not have the depth of the etymological research but uses fairly extensive data primarily collected through interviews of native dialect speakers about their intuitive insights on plants and plant nomenclature. The data was collected through field interviews in 2011 from about 40 infrormants and it covers almost 400 plant names with additional information. The majority of these names are presented in alphabetical order in a separate chapter, including also plant-specific information about the probable scientific classification, distribution of each name and possible etymologies. Literary sources have been used to illuminate the context of the thesis' topic, taking into account such circumstances as the botanical geoghraphy and relevant culture history of Egypt as well as linguistic information. The general ethnobotanical analysis is primarily compared to the theoretical basis established by anthropologist Berlin Brent. Considering the simple plant names in the data at hand, a few special caracteristics could be detected compared to the general Arabic lexicon. The plant names included many adjective- and participle-like noun types, but almost none of actual participles that normally abound in Arabic. Quite many of the names represented intensive forms, and various kinds of diminutives were notably wide-spread. Also reduplicated nouns were common, and even they seemed to be semantically associated with diminutives. The noun types mentioned above can simultaneously express smallness of the plant organism in question and some other feature attributed to it. This is arguably how many of the simple plant names have originally been formed and later many loan-words have been integrated to the Egyptian Arabic lexicon copying those same patterns. As was expected, the complex plant names consisted mostly of binominals with adjectival attributes and the genitive structure that was used to express different kinds of analogies. Most of the adjectival attributes were nisba-forms. The most essential semantical dimension expressed by them was the difference between the regular, local baladī- variant vs. the special variants of a plant. Many times this seemed to imply some comparison of not only the origin but also the size of the plant or its part. The metaphors in the complex plant names at hand were formally mostly genitive stuctures. Semantically their source domains referred most often to people, secondly to animals and thirdly to other plants. The plant's attributes that the metaphors seemed to describe were often related to the form of a plant part or the general appearance or behavior of the plant all of these being features that might be difficult to describe in short using only adjectives. When the overall results are compared to other related academic literature, it is found that the typical features detected in the simple plant names appear also in the plant nomenclature of Najd bedouins as discovered by Mandaville (2011). Binominals, however, were almost nonexistent in the Najd bedouin plant name material, whereas among the plant nomenclature of Egyptian farmers they were relatively numerous. When the research data is compared to the Arabic plant names collected by Peter Förskål in the 18th century, it can be noted that among the latter baladī appears as an attribute only a few times and its antonyms are also rare. While we also consider how many loan-words there are among the modern day plant names, it is fair to assume that the spread of imported plant species and other forms of globalization have by time affected the Egyptian Arabic botanical nomenclature in several ways.
  • Rautasalo, Leena (2003)
    Tutkielmassa tarkastellaan attribuutioita parisuhteessa. Huomiota kiinnitetään sisäisten ja ulkoisten attribuutioiden lisäksi myös kompleksisempiin, vuorovaikutukseen kohdistuviin attribuutioihin. Attribuutiot parisuhteen ongelmien tai avioeron syistä voivat kohdistua ulkoisen tilanteen ja puolisoiden persoonallisuuden lisäksi puolisoiden käyttäytymiseen tai itse suhteeseen. Se, millaisia attribuutioita parisuhteen tapahtumista tehdään, vaikuttaa parisuhteessa koettuun tyytyväisyyteen. Attribuutioita tarkastellaan tässä tutkielmassa narratiivisesta näkökulmasta. Narratiivisen lähestymistavan mukaan ihmiset ymmärtävät kokemuksiaan tarinan muodossa. Elämää tulkitaan ja identiteettiä rakennetaan kulttuurin tarjoaminen tarinallisten mallien avulla. Narratiivit ovat myös keino jäsentää syy-seuraussuhteita. Koska narratiivisuus mahdollistaa suulliset kausaaliset arviot ja selitykset, attribuutioiden tutkiminen puheen kautta onkin perusteltua. Tutkielman tavoitteena on saada kokeelliskognitiivisesta valtavirtatutkimuksesta eroava perspektiivi attribuutioihin parisuhteessa. Tarkastelussa keskitytään siihen, miten attribuutiot ilmenevät parisuhdetta käsittelevissä tarinoissa ja miten tarinoissa ilmenevät attribuutiot ovat yhteydessä tyytyväisyyteen ja tyytymättömyyteen. Empiirisen aineiston muodostaa neljäntoista henkilön haastattelut. Puolet heistä elävät parisuhteessa ja puolet ovat eronneita. Tarkastelemalla attribuutioita narratiivisesta näkökulmasta voitiin erottaa kaksi eri attribuutiotasoa. Yhtäältä attribuutiot ovat tarinoissa ikään kuin sisäänrakennettuina, jolloin ne kuvastavat selityksiä tarinan aiheena olevista tapahtumista. Toisaalta tarinan aiheena voi olla attribuutiot. Tällaiset meta-attribuutiot ilmaisevat tarinan päähenkilöiden tekemiä arviointeja attribuutioiden asemasta parisuhteessaan. Metatason attribuutiot heijastavat tarinan sisäänrakennettuja attribuutioita tietoisempaa ja refleksiivisempää pohdiskelua. Narratiivit mahdollistavat siis eräänlaisen metakeskustelun, jota ei yleensä ole tutkittu kvantitatiivisissa attribuutiotutkimuksissa. Tärkeimpinä lähteinä tutkielmassa ovat attribuutioteorian osalta Newman, H. (1981b) Interpretation and explanation: Influences on communicative exchanges within intimate relationsips, Fincham, F. D. (1985b) Attributions in close relationships ja Bradbury, T. N. & Fincham, F. D. (1990) Attributions in marriage: Review and critique. Narratiivisuutta koskevasta kirjallisuudesta olennaisimmat ovat Hänninen, V. (2000) Sisäinen tarina, elämä ja muutos, Riessman, C. K. (2002) Analysis of personal narratives, Apo, S. (1990) Kertomusten sisällön analyysi ja Mishler, E. G. (1986a) Research interviewing. Context and narrative.
  • Louhelainen, Ritva (1967)
  • Kurttila, Oili (1965)