Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 3142-3161 of 27948
  • Koskinen, Sini (Helsingin yliopisto, 2015)
    The aim of this study is to explore factors that affect novice teachers´well-being and thereby gain increased understanding for teachers´situation in Finland. The purpose of this study is to examine how novice teachers experience their first year of teaching and well-being, which factors affect novice teachers´ well-being, how novice teachers perceive mentoring, what can lead to teacher resignation and how it can be prevented. In this qualitative study I have used phenomenographic analysis. In this analysis the focus is on description and understanding of experiences. The data was collected through semi-structured interviews and there were six respondents in total. The respondents were all novice teachers. Three of the respondents work as primary school teachers and the other three respondents have left the teaching profession. The interviews were arranged in September-November 2014. The findings show that the transition from student teacher to newly qualified teacher is a period filled with confusion, insecurity and excitement. Many of the respondents felt unprepared for the working life. All the respondents highlighted the importance of support during the first year of teaching. All the respondents felt mentally energetic and were emotionally invested in work, even though they all described the first year of teaching as an exhausting and tiring period of their lives. The findings also indicate that there are several factors that affect the well-being of a novice teacher. The respondents felt that it was challenging to find themselves, their working methods and routines. They also noticed having too high demands placed on themselves. The working environment is mentioned as one of the most important factors that influence teachers´well-being. The results also show that there are huge differences in how new teachers are being introduced to the school environment in Finland. All of the respondents felt that they were welcomed to their schools, but only three of the respondents received an own mentor. Respondents explained that they mostly needed help and guidance with different practical things. They also think that a supporting work climat is the most fundemental thing that promotes teachers´well-being. The findings of the study show that there are several factors that influence teacher resignation, for example a desire for greater challenges and more opportunities for career development. The teaching profession can be frantic, stressful and the workload can become overwhelming. Many respondents also think that teachers are underpaid and overworked. Respondents think that more effective mentoring methods could prevent teachers from leaving their profession. It is important to keep on developing new methods that support novice teachers during their first year of teaching.
  • Mankonen, Hanna (Helsingfors universitet, )
    I arbetet granskas det finska tillräknelighetsinstitutet ur ett de lege ferenda-perspektiv. Avsikten är att lyfta fram det finska tillräknelighetsinstitutets svagheter och skissa upp en ny modell för hur det borde se ut för att dessa svagheter skulle avhjälpas. För att hitta lösningar på det finska tillräknelighetsinstitutets problemområden, har jag gjort en jämförande analys av det norska tillräknelighetsinstitutet och det svenska påföljdssystemet för psykiskt störda lagöverträdare samt de svenska planerna på att återinföra tillräknelighet som en brottsförutsättning. Enligt finsk rätt saknar en otillräknelig gärningsman straffansvar. Om domstolen konstaterar att gärningsmannen var otillräknelig vid gärningstillfället, finns det inga påföljder som kan dömas ut domstolsvägen. Ansvaret övergår istället på psykiatrin som bestämmer huruvida gärningsmannen uppfyller kriterierna för vård oberoende vilja och kan tas in på en psykiatrisk anstalt. Om gärningsmannen har varit otillräknelig vid gärningstidpunkten men senare tillfrisknat från den psykiska störningen och därför inte längre har ett vårdbehov, uppfylls inte kriterierna för tvångsvård. Gärningsmannen går därmed fri. Nedsatt tillräkneliga gärningsmän är straffrättsligt ansvariga. Nedsatt tillräknelighet är en strafflindringsgrund men kan lika väl leda till fullt straff. Påföljderna för otillräkneliga, tillfrisknade otillräkneliga och nedsatt tillräkneliga skiljer sig markant även om gärningen bakom är den samma. Dessutom ligger påföljdsbestämningen i händerna på olika instanser, domstolarna och psykiatrin. I finsk rätt finns det inte heller någon möjlighet att beakta samhällets behov av skydd gentemot återfallsbenägna otillräkneliga gärningsmän. Detta rimmar illa med det allmänna rättsmedvetandet som inte kan acceptera att gärningsmän som begått allvarliga angrepp mot andras liv, hälsa eller frihet kan komma att inte omfattas av någon påföljd alls. Dessa omständigheter utgör svagheterna i det finska tillräknelighetsinstitutet. Genom en rättskomparativ analys till Norge och Sverige har jag granskat vilka lösningar de har kommit till ifråga om psykiskt störda och samtidigt återfallsbenägna gärningsmän. I båda länderna har behovet av samhällsskydd insetts och påföljdsbestämningen sker i domstolarna. I Norge kan allmänfarliga otillräkneliga gärningsmän dömas till en straffrättslig særreaktion medan psykiskt störda lagöverträdare i Sverige är straffrättsligt ansvariga. Sverige har nämligen frångått tillräknelighetsfrågan. I de planerade svenska förnyelserna är samhällsskyddet också ett genomsyrande tema. Ingetdera systemet är tillfredssällande som helheter. Genom att däremot använda mig av de grundläggande lösningarna beträffande samhällsskydd och domstolsprövning och genom att stöda mig på den norska och svenska argumentationen har jag tagit fram en ny straffrättslig påföljd för otillräkneliga, tillfrisknade otillräkneliga och nedsatt tillräkneliga gärningsmän. Den nya påföljden benämns vårdfängelse. Grundelementen i vårdfängelset är samhällsskydd, ändamålsenlig vård, rättsskydd och ett tillfredsställt allmänt rättsmedvetande.
  • Vidberg, Karolina (2011)
    Jag granskar i min avhandling pro gradu den ekonomiska krisen i Grekland som kulminerade under vären 2010 när Grekland vände sig tili de övriga medlemsländerna i Ekonomiska och monetära Unionen (EMU) med en förfrägan om ekonomisk hjälp i formav län. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur de övriga EMU-medlemmarna fattade sitt beslut om att ekonomiskt stöda Grekland efter att landets kreditvärdighet sänkts av de internationella kreditvärderingsinstituten. Jag granskar Greklandskrisen och dess utveckling, de lösningar som man gick in för inom ramen för valutaunionen, hur besluten om stödpaketet fattades och vilka faktorer som päverkade besluten. Jag tar avstamp i Optimum Currency Area-teorin (OCA-teorin) och teorier om europeisk ekonomisk integration. Dessutom för jag en diskussion kring solidariteten mellan EUländerna, som ocksä använts som argument för stödpaketet tili Grekland. Jag klassificerar euroländerna utgäende för hur det nationella beslutet om Greklandspaketet fattats och gör därefter en agglomerativ klusteranalys, med ambitionen att förklara vilka faktorer som päverkat besluten. Syftet med klusteranalysen är att klargöra huruvida politiska faktorer, som härrör sig tili regeringen och dess sammansättning, eller ekonomiska faktorer, som bclyser statsfinansernas tillständ, bäst förklarar hur ett land fattat sitt beslut. Resultatet visar att de politiska variablerna har päverkat ländernas beslut mer an de ekonomiska, men förklaringsgraden är relativt lag i bägge fallen. Jag för vidare en diskussion om resultatet ur ett OCA-perspektiv, kriterierna för ett optimalt valutaomräde samt EMU:s utveckling i dito riktning. Jag avslutar avhandlingen med en diskussion kring EMU:s framtid.
  • Ilomäki, Heidi (Helsingfors universitet, 2011)
    Tutkielmani aiheena ovat suomenruotsalaiset asiointikeskustelut R-kioskilla. Suomen suurin kioskiketju R-kioski ei ole erityisen profiloitunut ruotsinkielisen palvelun tarjoajana. Tässä tutkielmassa tavoitteenani on kuitenkin selvittää, miten asiointikeskustelut kioskilla rakentuvat, kun asiointikieli on ruotsi. Nauhoitin asiointikeskusteluja viidellä kioskilla eripuolella Uuttamaata. Asetin nauhurin asiointitiskille ja tein merkintöjä paperille asiakkaiden arvioidusta iästä, heidän ostoksistaan ja muista ei-kielellisistä aspekteista. Materiaalini koostuu kaiken kaikkiaan 83 ruotsinkielisestä keskustelusta. Eniten ruotsia nauhoitusaikana puhuttiin Länsi-Uudellamaalla (66,7 %). Tein kuitenkin havainnon, ettei nauhoitettujen ruotsinkielisten keskustelujen prosentuaalinen osuus kioskin kaikista keskusteluista ole verrannollinen alueen ruotsinkielisten asukkaiden prosentuaalisen määrän kanssa. Olen itse työskennellyt R-kioskin myyjänä viiden vuoden ajan. Videokuvaus ei ollut sallittua, joten materiaalistani puuttuu ei-kielelliset aspektit kuten nyökkäykset, hymyileminen ja katsekontakti. Keskityn analyysissäni asiakaskeskustelun tervehdys-, tavara- ja hyvästelyvaiheeseen. Pragmaattisella tasolla olen kiinnostunut kuinka puheaktit tervehtiä, esittää pyyntö ja hyvästellä realisoidaan puheen keinoin. Rakenteellisesti tarkastelen kuinka vierusparit toteutuvat keskusteluissa. Lopuksi vertaan tuloksiani Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen tekemän vastaavan kioskitutkimuksen tuloksiin suomenkielisestä materiaalista. Tervehdysvaihe koostuu sekvenssistä, jossa joko vain myyjä tai myyjä sekä asiakas tervehtivät toisiaan. Yleisin tervehdyssana on hej, jota käsittelen yhdessä suomenkielisen vastineen hei kanssa, koska havaintoni mukaan asiointikieltä ei päätetä vielä tervehdysvaiheessa vaan tavaravaiheessa. Yhteisestä puheyhteisöstä (speech community) vierailemillani kaksikielisillä alueilla kertoo muun muassa, että keskustelukumppanit tervehtivät toisiaan pääosin suomeksi. Hejsan on ainoa ruotsinkielinen tervehdyssana hej:n ohessa, joka on hyvin käytännöllinen, sillä se sopii molempia kieliryhmiä tervehdittäessä. Hej-sanan käytössä esiintyy vastavuoroisuutta. Tavaravaihe koostuu sekvenssistä, jossa asiakas pyytää joko kielellisesti tai ei-kielellisesti tavaraa tai palvelua myyjältä. Myyjä kuittaa pyynnön usein kielellisesti. Asiakkaan tavaravuoro on joko pakollinen (tavara on tiskin toisella puolella) tai vapaaehtoinen (tavara on myyntitilassa). Kun kielellinen pyyntö on pakollinen, asiakas ilmaisee pyyntönsä yleisemmin lauseella. Kun kielellinen pyyntö on vapaaehtoinen, asiakas ei yleensä sano mitään vaan asettaa ostoksensa tiskille. Hyvästelyvaiheessa olen keskittynyt siihen, miten keskustelukumppanit lopettavat keskustelun. Suurin osa keskusteluista loppuu asiakkaan osalta kiitokseen vaihtorahasta tai kuitista ja myyjän osalta edellisen kiitos-sekvenssin ulkopuoliseen kiitokseen, jota kutsun hyvästelykiitokseksi. Perinteiset hyvästelyfraasit lopettavat pidemmät keskustelut. Hyvästelyfraaseista hejdå on useimmiten vastavuoroinen. Ruotsi asiointikielenä on uhanalainen Suomessa. Kaksikielisyys on yleistä, ja jos asiakkaalla ei ole halua tai myyjällä ei ole kykyä käydä keskustelua ruotsiksi, valitsee asiakas asiointikieleksi suomen. Väitän, että ruotsin kielen aseman vahvistamiseksi Suomessa, ruotsinkielisten tulisi hanakammin vaatia ruotsinkielistä palvelua. Suomenkielisen myyjän tulisi osaltaan osata tervehtiä, kiittää, sanoa numerot ja hyvästellä ruotsiksi. Hyvällä asiakaspalvelulla kilpailevan R-kioskin kannattaisi satsata myös ruotsinkieliseen palveluun.
  • Rundell, Hanna (Helsingfors universitet, 2010)
    Syftet med min pro gradu-avhandling är att undersöka en specifik grupp lyssnares attityder till, samt nyhetsjournalisters inställning till, och upplevelser av, användningen av regionalt standardspråk i nyheter i finlandssvensk riksradio. Avhandlingen består av två olika undersökningar. I attitydundersökningen, som är kvantitativ och indirekt, vill jag undersöka och jämföra österbottniska och nyländska gymnasieelevers attityder till en österbottnisk nyhetsuppläsare, som använder sitt regionalt färgade standardspråk i riksradion. Jag vill också undersöka hurudana preferenser eleverna från Nyland respektive Österbotten har i fråga om uppläsarens intonation när de lyssnar på nyhetstelegram. I den kvalitativa undersökningen används semistrukturerade temaintervjuer. Med hjälp av temaintervjuer med nyhetsjournalister, vill jag undersöka hur några nyhetsjournalister, med en regional (österbottnisk) varietet av standardsvenska i bagaget, själva upplever, reflekterar kring och förändrar sin språkanvändning i radio. Jag vill ta reda på hurudana reaktionerna nyhetsjournalisterna har fått på sitt språk och hur de har reagerat på dessa reaktioner. Resultaten i den kvantitativa attitydundersökningen visar att de österbottniska informanterna tycker att en nyhetsuppläsare med regionalt standardspråk är mer ambitiös, saklig, tilltalande, intressant, intelligent, förtroendeingivande och professionell än en neutralt standardsvensk uppläsare. De nyländska informanterna tycker att den standardsvenska uppläsaren är mer ambitiös, saklig, tilltalande, intressant, intelligent, naturlig, förtroendeingivande och professionell än den regionala varianten. Mer än hälften (56 procent) av de österbottniska informanterna föredrar att lyssna till en uppläsare med regionalt (österbottniskt) standardspråk. Bland de nyländska informanterna föredrar majoriteten (55 procent) en neutral standardsvensk uppläsningsvariant. De kvalitativa temaintervjuerna visar att nyhetsjournalisterna i många fall har en rätt ambivalent inställning, där de å ena sidan anser att regional klang får och ska höras, men å andra sidan verkar ha försökt bli av med sin österbottniska klang.
  • Montonen, Mia (2006)
    Forskningen handlar om mödrarnas upplevelse av att bli mor. Fokuset är på det krävande moderskapet i dagens samhälle. Forskningen tar fasta på hur det individualistiska samhället påverkar och avspeglas på moderns upplevelse och utveckling till mor. Som utgångspunkt är Ulrich Becks, Elisabeth Beck-Gernsheims, Anthony Giddens och Frank Furedis teorier om det individualistiska samhället och framförallt teorierna om självidentitet, expertsystem och det paranoida föräldraskapet. Tidigare forskning kring föräldraskap medför viktig information och bidrar till den teoretiska referensramens utformning. Framförallt finska forskares verk har en stor betydelse eftersom de bidrar till att bygga upp teorin kring moderskapet i Finland. Betydande källor är bland annat Riitta Jallinojas, Eeva Jokinens och Jaana Lammi-Taskulas forskningar. Moderskapet behandlas utgående från det svåra beslutet att skaffa barn, den krävande omvårdnaden och uppfostran samt i förhållandet till arbetslivet och moderns karriär. Forskningens material består av tre skönlitterära böcker. I analysen har använts Greimas aktantpositionsmodell och det narrativa schemat. Analysen fördjupas ytterligare genom att studera närmare några teman. De viktigaste resultaten har att göra med moderskapets och samhällets, moderns och hennes omgivnings förhållande. Det visar sig att omgivningen och samhället har på många sätt en stor betydelse för modern, både i form av stöd av olika slag, men också som något negativt. Det visar sig att modern själv har den största betydelsen för hur hennes moderskap utformas och hur hon upplever moderskapet. Till skillnad från en del andra forskningar hade arbetet och karriären inte en så stor betydelse, som man kunde ha väntat.
  • Tenhonen, Tanja (2001)
    Detomidiini (Domosedan) on spesifinen a2-adrenerginen agonisti, joka on laajalti käytössä hevospraktiikassa. Detomidiinin käyttöindikaatioita ovat sedaatio, kivunpoisto sekä esilääkitys inhalaatio- tai infuusioanestesiaa varten. Annostuksella 20-80 mg/kg aikaansaadaan voimakas sedaatio ja kivunpoisto, joiden pituus on riippuvainen annoksen suuruudesta. Detomidiinihydrokloridin vaikutuksista sykloivan tamman kohdun kontraktioihin ei ole olemassa paljoakaan täsmällistä tietoa. Vaikutuksia on tutkittu käyttäen useita erilaisia menetelmiä, joiden luotettavuutta on eri syistä pidettävä arveluttavina. Useat menetelmät itsessään jo aiheuttavat kohdun lisääntynyttä supistuvuutta. Toisissa menetelmissä taas tulkitaan elimistön reaktioita, jotka voivat aktivoitua muistakin tekijöistä kuin kohdun supistuksista. Tämän tutkimuksen tavoite oli saada tietoa kohdun supistuvuudesta vertaamalla kiimassa olevien tammojen reaktioita suonensisäisen detomidiinihydrokloridi-injektion ja fysiologisen NaCl-injektion (kontrolli) jälkeen. Kohdun supistelua tarkkailtiin transrektaalisen ultraäänen ja gammakuvauksen (skintigrafia) avulla. Tutkimuksessamme ei todettu tilastollisesti merkitseviä eroja koe- ja kontrolliryhmän välillä kummallakaan tutkimusmenetelmällä. Sekä ultraääni- että dynaamisissa skintigrafiatuloksissa oli kuitenkin havaittavissa selvä numeerinen ero kohdun kontraktioissa ryhmien välillä. Detomidiini vaikuttaisi supistavan kohtua ensimmäisen puolen tunnin ajan. Ko. eron tilastollisen merkitsevyyden puuttuminen johtunee pienestä aineistosta (kuusi tammaa) ja tulosten suuresta keskihajonnasta. Hajontaa aiheuttivat hevosten yksilöllinen vaihtelu ja tutkimusmenetelmien virhelähteet, mm. tulkintojen subjektiivisuus. Vaikka tutkimuksessamme havaittu kohdun supistuvuuden ero ei ollutkaan tilastollisesti merkitsevä, vaikuttaisi suositeltavalta käyttää detomidiinia kliinisessä työssä, kun kohdun lisääntynyt supistelu on työn kannalta haluttu ominaisuus.
  • Övergaard, Linn Elisabet (2012)
    Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion – Faculty Statsvetenskapliga fakulteten Laitos Institution – Department Institutionen för socialvetenskap Tekijä Författare – Author Linn Elisabet Övergaard Työn nimi Arbetets titel – Title ”Det ouppnåeliga idealet” – en kvalitativ studie om den journalistiska objektiviteten Oppiaine Läroämne – Subject Medier och kommunikation Työn laji Arbetets art – Level Pro gradu-avhandling Aika Datum – Month and year Oktober 2012 Sivumäärä Sidoantal – Number of pages 101 Tiivistelmä Referat – Abstract I pro gradu-avhandlingen undersöks hur objektivitetsbegreppet tolkas och tillämpas av journalister vid två dagstidningar i Finland. Materialet består textanalyser av nyhetsartiklar från Vasabladet och Hufvudstadsbladet samt temaintervjuer med journalister från båda tidningarna. Nyhetsartiklarna som ingår i analysen publicerades i oktober månad 2011 och har kategoriserats utgående från ämnesinnehållet. Artiklarnas ämnesinnehåll handlar om politiska frågor och nyhetsämnen. Temaintervjuerna utfördes med de journalister vid Vbl och Hbl som skrivit artiklarna. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att undersöka hur journalistikens strävan efter objektivitet tillämpas i det journalistiska arbetet och nyhetstexter samt hur journalister definierar och tolkar objektivitet. Målet är att se hur journalister använder sig av nyhetsjournalistiska principer för att skriva så opartiska och neutrala nyhetstexter som de anser vara möjligt. Ett av denna avhandlings primära syften är att granska hur tidigare teoribildning om objektivitetsbegreppet går ihop med journalisternas tankar och praktiska tolkningar. Avhandlingens undersökning har därför ett abduktivt syfte. Den teoretiska delen av avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om objektiviteten som ett vetenskapligt fenomen och objektivitet som en journalistisk norm. Särskild tyngdpunkt ligger på Jörgen Westerståhls objektivitetsmodell och Denis McQuails tolkningar av Westerståhl samt nyhetsjournalistiska principer. Den teoretiska ramen lyfter även upp journalistikens yrkesetik och Journalistreglerna. Undersökningen består av två metoder, närläsning av texter utgående från en diskursanalytisk modell och halvstrukturerad temaintervju. Närläsningen fokuserar på nyhetsartiklarnas innehåll och källanvändning. Frågorna i den halvstrukturerade temaintervjun är strukturerade enligt tre teman; journalistens arbete, objektivitet och den artikel som journalisten har skrivit. Resultaten av undersökningen visar att journalister strävar efter att skriva i nya former för att fånga läsarnas uppmärksamhet men anser det också vara viktigt att nyhetstexter är balanserade, opartiska och så korrekta som möjligt. Genom att vara öppna för olika synvinklar och åsikter vill journalister agera som en opartisk förmedlare av information. Det handlar om att välja och sätta gränser i arbetet som journalist. Trots strävan efter öppenhet och balans är journalisterna tvungna att välja ut relevanta fakta och åsikter ur en massiv informationsmängd. Denna gränsdragning för vad som kan anses vara relevant nyhetsinnehåll upplever journalister som problematisk. Samtidigt är det just i denna gränsdragning viktigt att journalister har en opartisk inställning. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att själva begreppet objektivitet anser många journalister vara föråldrat och icke-representativt för nyhetsjournalistiken. Journalister anser inte objektiviteten i sig vara en viktig princip men däremot anser de att principer som förknippas med objektivitet vara viktiga. Dessa principer var bland annat att skriva korrekt och sanningsenligt och att vara särskilt noggrann i arbetet med källor. Dessutom anser journalister att det är viktigt att upprätthålla en god relation till läsare och intervjuobjekt. Objektiviteten är mera ett ideal än en norm för journalister. För journalister är det ändå viktigt att dagligen sträva efter att arbeta så objektivt som möjligt eftersom de anser att ett opartiskt tänkande är en del av journalistikens identitet. Journalister använder sig hellre av begreppet balans. Balansbegreppet har såväl en praktisk betydelse och en djupare betydelse för journalisternas yrkesroll. Den praktiska betydelsen innebär att ge alla parter lika stort utrymme i nyhetstexten och att balansera mellan fakta och åsikter. Den djupare betydelsen innebär att journalister strävar efter en slags balanserad professionalism i sitt yrke. Journalister försöker som en del av strävan efter objektiviteten bevara en professionell kontakt med sina intervjuobjekt och i synnerhet politiska aktörer. För journalister är det också viktigt att som privatpersoner inte engagera sig i någon verksamhet med politisk anknytning som kan riskera deras oavhängighet. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Journalistik-objektivitet-nyhetsjournalistik-temaintervju-närläsning-abduktion Säilytyspaikka – Förvaringställe – Where deposited Muita tietoja – Övriga uppgifter – Additional information
  • Huhtala, Anne (2008)
    The Pedagogical Self: a narrative study of stories by prospective subject teachers of Swedish The aim of this study is to examine how prospective subject teachers of Swedish experience themselves, their lives and their studies in university context. By answering this question I try to shed light on the pedagogical self of the students, i.e. to reach a deeper understanding of the narrative construction of their teacher identity. My material consists of stories written by one group of students and of transcribed interviews with another group of students at Nordica. All these students have entered both the teacher education programme and studies in their major subject simultaneously, through the so called direct admission. My study focuses on the students first year at the university. I define teacher identity, the pedagogical self, as the part of an individual s self-concept where he/she makes an assessment of himself/herself as a teacher(-to-be). The frame of reference of this interdisciplinary narrative study is founded on phenomenology, hermeneutics, social constructionism and dialogism. The main analysis of the stories is thematic, with the addition of linguistic and metaphorical analysis. With reference to the theories of Paul Ricoeur and Katharine Young, I regard the textual world of the stories as a world of its own. This implies that the researcher can feel free to concentrate on the texts, thus being able to leave the mental processes of the writers disregarded. The theoretician that has influenced my research the most is Max van Manen. He combines a pedagogical attitude with a phenomenological-hermeneutic philosophy. My research results imply that most of these students are drawn to studying Swedish by the clear professional orientation of the studies; their identity as teachers seems to be stronger than their identity as language teachers. The image of a teacher is relatively traditional: a teacher is seen as a self-evident authority, but at the same time as a fostering educator. The students see their studies in a larger perspective: studies as well as the future profession are only one part of life, albeit an important one. Keywords: narrativity, teacher identity
  • Tuomela, Maj (1999)
    Detta arbete försvarar två teser, en allmän analys av rationellt förtroende (TR), som inbegripen den rätta kontexten för rationellt förtroende, "förtroendekontexten" (Y), och en "snäv" analys av rationellt förtroende (COMTR) som inbegriper en "minimal" version av TR, TRmin. Dessa analyser av förtroende baserar sig på en syn på förtroende som innehåller en förväntning på den betroddas avsiktliga gratifikation av den som innehar förtroendet. TR anför nödvändiga och tillsammans tillräckliga villkor för att en person skall ha ett rationellt förtroende för att en annan person kommer att utföra en särskild handling. Y består av nödvändiga och tillsammans tillräckliga villkor för en kontext i vilken en person kan inneha ett rationellt förtroende för att en annan person kommer att utföra en särskild handling. TRmin utgörs av nödvändiga och tillsammans tillräckliga villkor för den information som behövs för att man skall kunna ha de uppfattningar som TR och Y förutsätter, i ett sammanhang där informationen saknas om personliga omständigheter och sociala relationer. COMTR inbegripen TR, Y och TRmin, men använder en annan terminologi, som består av strukturella aspekter i kollektiva sociala handlingskategorier. COMTR är formulerad för, och tillämpad i en referensram som består av sådana kategorier, vilka har analyserats av Tuomela och Bonnevier-Tuomela (nu Tuomela) i 'From Social Imitation to Teamwork' (1997). Analyserna av rationellt förtroende, TR och COMTR, är två "lekmanna-modeller för sätt att överväga eller "lekmannateorier" om förtroende. TR utgörs av de rationella förtroendets delkomponenter, olika uppfattningar, medan COMTR anför nödvändiga och tillsammans tillräckliga villkor för den information som behövs för att man skall kunna inneha dessa uppfattningar inom en referensram som består av kollektiva sociala handlingskategorier, med aktörer utan personliga egenskaper. En viktig aspekt av TR är att den förtroendefulla personen förväntar sig att den betrodda skall handla med god vilja. I COMTR motsvaras detta av att "handla med ett särskilt slag av social förbindelse". Förtroendekontexten(Y) tjänar som gränsdragare mellan "att lita på" och andra närliggande begrepp, såsom "att räkna med att något är fallet". COMTR är den centrala analysen i detta arbete, och den baserar sig på det grundläggande antagandet att människan är en social varelse, som önskar vara inbegripen i en gemenskap med andra människor, och sålunda bryr sig om andras kritik. COMTR anför nödvändiga och tillsammans tillräckliga villkor för den förtroendefullas uppfattning att den beträddas rädsla för socialt underkännande skall uppstå. I COMTR är förtroendet baserat på den förtroendefullas uppfattning om det sociala tryckets effektivitet när det gäller att framkalla den betroddas samarbetsvillighet.
  • Södergård, Linda (2003)
    Syftet med avhandlingen var att försöka förstå betingelserna för socialt arbete med närståendevården på Åland genom att sätta in det i ett ekonomiskt, organisatoriskt, socialt och kulturellt sammanhang. Den åländska kontexten var av speciellt intresse. Utgångspunkten har främst varit att fokusera på hur arbetet med närståendevården löper i kommunerna samt vilka villkor arbetet i kommunerna har. Fokus lades också på hur central fråga närståendevården är för åländskt socialt arbete. Som avhandlingens teoretiska referensram fungerar en kontextuell utgångspunkt. Malcolm Paynes teori om hur socialt arbete konstrueras av politiska, sociala och ekonomiska förhållanden utgör huvudteorin. Ett kvalitativt närmandesätt har använts i den empiriska studien, därtill har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Analysmaterialet består av tio temaintervjuer med åländska socialsekreterare/socialarbetare. Resultatet visar att närståendevården utgör en liten del av socialsekreterarens/socialarbetarens vardag men att det hör till en av de angenämare uppgifterna. Faktorer som lagstiftning, kommunens ekonomi och politik bidrar till konstruerandet av det sociala arbetet tillsammans med klientelet och socialarbetaren. Den åländska kontexten i form av ett samhälle som kännetecknas av en befolkning med en stark identitet och ett starkt socialt nätverk bidrar också. Resultatet stöder således Paynes teori om konstruktionen av socialt arbete.
  • Cederberg, Arla Johanna (2009)
    Syfte med avhandling är att granska och synliggöra kvinnliga aktörernas verksamhet inom det tidiga barnskyddet i en lokal förening, Barnavårdsföreningen i Finland, r.f. samt analysera hur föreningens och dess kvinnliga aktörers verksamhet och verksamhetsprinciper formades i den aktuella samhällskontexten. Centrala frågor för forskningen är; 1)Vilka faktorer i den aktuella samhällskontexten bidrog till föreningens grundande och återspeglades i Barnavårdsföreningens tidiga verksamhet och verksamhetsprinciper? 2) På vilket sätt kön och samhällsklass påverkade kvinnors aktörskap vid sekelskiftet? 3) Hur kan man förklara Barnavårdsföreningens kvinnliga aktörers stora aktivitet och intresse för föreningen och barnskyddsfrågor? Den teoretiska referensramen i denna avhandling belyser och beskriver den aktuella samhällskontexten under tiden då föreningen grundades. Särskilt uppmärksammas faktorer som påverkade kvinnors aktörskap vid sekelskiftet, d v s det växande behovet av barnskydd, nationalitetsandan, förändrade relationer mellan sociala klasserna och den för tiden aktuella arbetsfördelningen mellan könen. Materialet för den empiriska undersökningen består av Barnavårdsföreningens skrivna dokument, ursprungskällor, från den undersökta tiden 1893-1923. Som metod för analys av materialet användes metoden för historieforskning (se Kalela 2002). Centrala element i denna metod är användning av ursprungskällor samt argumentation och rekonstruktion (Kalela, 2002, 54-66) Under sekelskiftet och långt in i 1900-talet differentierades kvinnors intressen och möjligheter att delta i samhällslivet utgående från deras klasstillhörighet vilket betyder att när det gäller engagemang i samhällsfrågor var situationen och intressen annorlunda för de högre ståndskvinnorna än för arbetarklassens kvinnor. I Finland hängde idén om nationalstaten starkt ihop med den obildade befolkningens upplysning(se Satka 1995). Detta hade även präglat Barnavårdsföreningens tidiga verksamhet, den centrala tanken i Barnavårdsföreningens verksamhet var idén om upplysning och uppfostran av de obildade mödrarna inom arbetarklassen. Denna uppgift passade väl för Barnavårdsföreningens kvinnliga aktörer; dels eftersom det ansågs vara den bildade kvinnans plikt och skyldighet att förverkliga detta sk samhälleligt moderskap, och dels för att den erbjöd ett tillträde till den officiella samhälleliga arenan för kvinnor (se Saarinen, 1985), under tiden de inte annars skulle ha haft möjlighet till det.
  • Fellman, Ida (Helsingfors universitet, 2000)
    I min avhandling diskuterar jag om och hur man kan läsa Eva Wichmans novell "Kärret" (ur Molnet såg mig, 1942) som en prosamodernistisk berättelse om ett kvinnligt subjekt, och om kvinnligtskapande. Jag vill mot en prosamodernistisk bakgrund visa min tolkning med en stilistisk och entematisk analys. I min inledning markerar jag att forskare har haft svårt att avgöra vad Eva Wichman egentligen vill säga med "Kärret". De flesta definierar "Kärret" som en fabel, en moralisk berättelse. I min tolkning betonar jag att novellen kan läsas som en prosamodernistisk fabel om det kvinnliga skapandet. Eva Wichman har i många av sina verk beskrivit en kvinnlig konstnärs svårigheter i massamhället och den manliga världen. Jag anser därför att denna tolkning inte är långsökt då det gäller en naturallegori som "Kärret". Jag redovisar kort för bakgrunden till prosamodernismen; definierar stilistiska grundbegrepp i lyrikoch prosa samt diskuterar med hjälp av Peter Luthersson och Gunilla Domellöf hur den modernistiska individualiteten konstituerar sig i förhållande till samhället ochmoderniseringsprocessen. Jag tar fasta på den kvinnliga författarens skapandeprocess och poängterar, med hjälp av bl.a. Dominique Head och Domellöf, att det kvinnliga skapandet ofta är svårt att erhålla i ett traditionellt manligt samhälle. Head, Domellöf och Rachel Blau DuPlessis menar att det modernistiska skapandet hos kvinnor i stor grad sker med hjälp av stilistiska brott och luckor. I synnerhet förhållandet mellan metafor och metonymi utgör en viktig metod för den kvinnliga modernisten. I mitt tredje kapitel analyserar jag "Kärret" stilistiskt. Modernismen i "Kärret" går ut sammanställa motsatser och sinnesanalogier. Jag tar upp det lyriska och metaforiska i "Kärret"; upprepningar,parallellismer, rytm och dynamik, samt förhållandet mellan metaforer och metonymier utgående från en artikel av David Lodge. Jag demonstrerar i stilanalysen hur Eva Wichman bygger upp ett cykliskt mytiskt berättande. Detta cirkelberättande kan, enligt Domellöf, ses som en kvinnlig utmaning mot det traditionella manliga berättandet. Förhållandet mellan metaforer och metonymier spelar en stor roll också i min tematiska analys. Jag läser kärret i novellen som en symbol för ett kvinnlig subjekt. Kärret är uppbyggt av motsatser. Dessamotsatser kan ses som metaforer i min tolkning av kärret som kvinnligt subjekt. Motsatsparen yta/djup läser jag som den medvetna respektive undermedvetna nivån i det kvinnliga subjektet. Djupet, den undermedvetna nivån, analyserar jag delvis med hjälp av Julia Kristevas begrepp abjektet. Metaforerna spegel/öga ser jag som subjekt/objekt och manligt/kvinnligt i förhållande till det kvinnliga subjektet. Med hjälp av abjektet, omnipotens/känslighet, rörelse/statis samt liv/död visar jag hur Eva Wichman beskriver det konstnärliga skapandet, och den konstnärliga alieneringen i kontrast till det förtryckandet massamhället. Här baserar jag mig på Lutherssons resonemang om den modernistiska individualiteten. På så sätt drar jag slutsatsen att kärret som kvinnligt subjekt kan läsas som ett kvinnligt författarjag. "Kärret" är en berättelse om kvinnlig skaparkraft, om ett kvinnligt subjekt som skapar och verkar isamhället. Eva Wichman gestaltar det kvinnliga berättandet både tematiskt och språkligt. Därför är "Kärret" enligt mig inte en pessimistisk berättelse om ett "säkert nederlag" som många påstår, utan en storslagen fabel om ett modernistiskt subjekt i process. Nyckelord: Eva Wichman, Molnet såg mig, prosamodernism, kvinnligt subjekt, abjekt, metafor, metonymi
  • Kokkala, Anna-Kaisa (Helsingin yliopisto, 2015)
    Tutkielmani käsittelee lukiolaisten ruotsin kielen suullisten kokeiden arviointia erityisesti vuorovaikutuksen ja viestinnän näkökulmasta. Tarkoituksena on selvittää, miten opettajaopiskelijat näkevät vuorovaikutuksellisuuden ja viestinnällisyyden arvioinnin lukiolaisten suullisissa kokeissa ja miten he arvioivat nämä ominaisuudet omien käsityksiensä pohjalta. Lisäksi selvitän, mitkä ovat sellaisia konkreettisia piirteitä, jotka osoittavat, onko lukiolaisten viestintä toimivaa vai ei. Vallitsevassa Lukion opetussuunnitelman perusteissa (2003) korostetaan vahvasti viestinnällisyyttä kaikilla kielitaidon osa-alueilla. Lisäksi ruotsin kielen suulliset kokeet sisällytetään ylioppilastutkintoon viimeistään keväällä 2019. Muun muassa nämä seikat puoltavat suullisten kokeiden arvioinnin, erityisesti viestinnällisyyden, tutkimisen ajankohtaisuutta ja tärkeyttä. Tutkimuksen teoreettinen viitekehys rakentuu opetussuunnitelman arviointikriteerien ympärille sekä Eurooppalaisen viitekehyksen käsitykseen viestinnällisestä kielitaidosta. Tämän lisäksi tarkastellaan suullisen kielitaidon ja vuorovaikutuksen arviointiin vaikuttavia seikkoja sekä keskusteluanalyysiin pohjautuvia käsitteitä, jotka ovat oleellisia tutkimukseni kannalta. Tutkimustulokset perustuvat kahteen erilliseen aineistoon; videoituihin suullisiin kokeisiin, joihin kymmenen vapaaehtoista lukiolaista on osallistunut, sekä yhdeksän ruotsinopettajaopiskelijan täyttämiin arviointilomakkeisiin. Opettajaopiskelijoiden karkean arvioinnin perusteella lukiolaiset on jaettu kolmeen ryhmään; erinomaisesti viestiviin, heikosti viestiviin sekä niin kutsuttuihin rajatapauksiin. Arvioinnin pohjalta on tarkasteltu ja analysoitu opettajaopiskelijoiden kommentteja viestinnällisyydestä ja vuorovaikutuksesta. Lisäksi opettajaopiskelijoiden kommenttien sekä videoitujen kokeiden perusteella on keskusteluanalyysistä tuttujen käsitteiden avulla tutkittu, mitkä ovat piirteitä, jotka johtavat onnistuneeseen viestintään ja mitkä vaikuttavat viestinnän laatuun heikentävästi. Vaikka opettajaopiskelijat pitävät tärkeänä piirteenä viestinnässä sitä, että puhuja ymmärtää keskustelukumppaniansa ja tulee itse ymmärretyksi, osoittavat tutkimuksen tulokset, että tämän lisäksi täytyy kiinnittää huomiota myös muihin seikkoihin. Sujuva ja sidosteinen puhe, toisiinsa limittyvät puheenvuorot, sujuvat puheenvuoronvaihdot ja väärinymmärrysten puuttuminen, näyttävät tutkimuksen mukaan vaikuttavan eniten käsitykseen hyvästä suullisesta viestinnästä ja sen arvioinnista. Lisäksi myötäilyn, puheenvuorojen täydentämisen ja johdattelevien kysymysten avulla voidaan tukea keskustelukumppania ja osoittaa kykyä kuunnella, mikä puolestaan johtaa tutkimuksen mukaan käsitykseen toimivasta vuorovaikutuksesta. Lukiolaiset, jotka noudattivat keskusteluissaan tiukasti ohjeissa annettuja kysymyksiä tai repliikkejä, osoittautuivat viestimään heikosti, kun taas opiskelijat, jotka osoittivat erinomaista kykyä viestiä, uskalsivat selkeästi laajentaa ja keksiä omia repliikkejä. Lisäksi tulokset osoittavat, että erinomaisesti viestivät opiskelijat onnistuivat myös vuorovaikutuksen vahvistamisessa, kun taas opiskelijoilla, joilla esiintyi ongelmia muun muassa sujuvuuden kanssa, oli vaikeuksia muodostaa vuorovaikutusta edistävää keskustelua.
  • Ekholm, Eva (2014)
    I den här pro gradun analyseras representationen av romska tiggare i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet (Hbl). Syftet är att granska hur Hbl representerar de romska tiggarna som en etnisk minoritet. Den använda teorin hämtas från disciplinen kritisk diskursanalys, förkortat som CDA, samt övrig nationell och internationell forskning kring hur etniska minoriteter framställs i medierna. Utgångspunkten är att språk både skapar en verklighet och skapas av verkligheten. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter ofta porträtteras på ett stereotypiskt och till och med rasistiskt sätt i medier. Rapporteringen bygger ofta på en uppdelning i vi, det vill säga majoritetsbefolkningen och de, den etniska minoriteten. Då framställs ofta den etniska minoriteten som främlingar som utgör ett hot och ett problem. Vidare vet man från tidigare forskning att etniska minoriteter sällan tillåts uttala sig utan det är oftast någon som representerar majoritetsbefolkningen som uttalar sig i medierna när frågor som rör etniska minoriteter behandlas. Den använda metoden är en metod som utarbetats specifikt för den här avhandlingen men som bygger på principerna för kritisk diskursanalys, CDA, samt den forskning som van Dijk utfört, då under benämningen kritiska diskursstudier. Det analyserade materialet består av 51 helheter som publicerats i Hbl under åren 2007, 2008 och 2010. Analysen utförs i delar så att det inledningsvis handlar om en mer kvantitativ analys av hela materialet och senare en mer kvalitativ analys av tre reportage som är en del av det totala materialet. Sådant som analyseras är till exempel aktörer i bild och text, tema, storlek på texterna och vad som sägs. Hbl:s representation av de tiggande romerna är snarlik hur tidigare forskning i temat har kommit fram till att de flesta medier tenderar att porträttera etniska minoriteter. Rapporteringen är problemfokuserad och de romska tiggarna presenteras som en homogen grupp. De romska tiggarna namnges sällan, men syns ofta på bild som anonyma personer vars ansikten används för att illustrera problemet. I texterna är det ofta representanter för majoritetsbefolkningen som uttalar sig, då ofta myndighetspersoner. I den mer detaljerade analysen av de tre reportagen i materialet visar det sig att också då de romska tiggarna uttalar sig i texten och inte längre endast är anonyma figurer i bilderna så uppstår en tydlig tudelning mellan de romska tiggarna och majoritetsbefolkningen. Den här tudelningen visar sig exempelvis i form av att det blir tydligt att de romska tiggarna inte är hemma då de är i Finland, och att deras livsstilsval inte accepteras här. Slutsatserna i avhandlingen är att rapporteringen kring etniska minoriteter är problematisk i och med att den skapar en tydlig barriär mellan vi och de. Den här barriären skapas exempelvis genom att den etniska minoriteten porträtteras i väldigt negativa ordalag med fokus på problemen. Också i texter där representanter för den etniska minoriteten tillåts uttala sig kvarstår den här tudelningen. Ofta representeras representanter för etniska minoriteter i medierna endast utgående från det som gör dem avvikande och de problem de upplever, så också i fallet med de romska tiggarna i tidningen Hbl.
  • Englund, Gunilla Elisabeth (2008)
    Mitt intresse att närmare fördjupa mig i ämnet socialservice på svenska ligger som bakgrund till denna forskning. Jag har valt att forska bland klienter som får sin service på enheten för svensk socialservice i Helsingfors med fokus på aktiva klienter inom utkomststöd och handikappservice. Syftet med forskningen är att få veta vilka faktorer som bidrar till att klienterna kommer till den svenska enheten, hur de upplever den svenska servicen och vilken betydelse språket har för dessa klienter. I undersökningen närmar jag mig språket genom dialogen. Modersmålet utgör en viktig del i dialogen mellan socialarbetare och klient. Genom ett gemensamt språk uppnås en känsla av samhörighet och jämlikhet. Förutom den språkliga aspekten lyfter forskningen fram även andra kulturella aspekter som bidrar till att klienter väljer svensk service. Också tvåspråkighetens inverkan på val av servicespråk är en synvinkel som beaktas i denna forskning. Forskningen stöder sig på människors upplevelser och erfarenheter och därför utgår jag från ett hermeneutiskt- fenomenologiskt perspektiv. I de tolv intervjuer som utfördes i denna forskning såg jag dessa klienter som experter och min egen roll var att fungera som tolkare av dessa expertutlåtanden. Vad som är viktigt och avgörande då en klient väljer svenska framom finska som servicespråk, inom den öppna vården på socialverket, i en tvåspråkig kommun som Helsingfors, var en viktig aspekt, som jag sökt svar på. Forskningen visar att klienterna kommer slumpmässigt till den svenska enheten och att deras första upplevelse av enheten är mycket positiv. En hemlik känsla och en upplevelse av att bli beaktad som en människa, är tankar som informanterna lyfter fram i sina beskrivningar av den första kontakten med den svenska enheten. Ur forskningen framgår att de som kan välja (de tvåspråkiga) servicespråk väljer svenskt och att det finns behov av en etnisk plats för klienter i behov av svensk service. En plats där språket inte bara förmedlar budskap och information, utan där den finlandssvenska klienten får uppleva gemensamma värden, jämlikhet och öppenhet i en ömsesidig relation. Den onödiga byråkratin och skammen bland utkomststödsklienter, är upplevelser som klienterna i denna forskning bl.a.lyfter fram.
  • Kangas, Sini (2007)
    This study sets out to provide new information about the interaction between abstract religious ideas and actual acts of violence in the early crusading movement. The sources are asked, whether such a concept as religious violence can be sorted out as an independent or distinguishable source of aggression at the moment of actual bloodshed. The analysis concentrates on the practitioners of sacred violence, crusaders and their mental processing of the use of violence, the concept of the violent act, and the set of values and attitudes defining this concept. The scope of the study, the early crusade movement, covers the period from late 1080 s to the crusader conquest of Jerusalem in 15 July 1099. The research has been carried out by contextual reading of relevant sources. Eyewitness reports will be compared with texts that were produced by ecclesiastics in Europe. Critical reading of the texts reveals both connecting ideas and interesting differences between them. The sources share a positive attitude towards crusading, and have principally been written to propagate the crusade institution and find new recruits. The emphasis of the study is on the interpretation of images: the sources are not asked what really happened in chronological order, but what the crusader understanding of the reality was like. Fictional material can be even more crucial for the understanding of the crusading mentality. Crusader sources from around the turn of the twelfth century accept violent encounters with non-Christians on the grounds of external hostility directed towards the Christian community. The enemies of Christendom can be identified with either non-Christians living outside the Christian society (Muslims), non-Christians living within the Christian society (Jews) or Christian heretics. Western Christians are described as both victims and avengers of the surrounding forces of diabolical evil. Although the ideal of universal Christianity and gradual eradication of the non-Christian is present, the practical means of achieving a united Christendom are not discussed. The objective of crusader violence was thus entirely Christian: the punishment of the wicked and the restoration of Christian morals and the divine order. Meanwhile, the means used to achieve these objectives were not. Given the scarcity of written regulations concerning the use of force in bello, perceptions concerning the practical use of violence were drawn from a multitude of notions comprising an adaptable network of secular and ecclesiastical, pre-Christian and Christian traditions. Though essentially ideological and often religious in character, the early crusader concept of the practise of violence was not exclusively rooted in Christian thought. The main conclusion of the study is that there existed a definable crusader ideology of the use of force by 1100. The crusader image of violence involved several levels of thought. Predominantly, violence indicates a means of achieving higher spiritual rewards; eternal salvation and immortal glory.
  • Rydman, Walter (Helsingin yliopisto, 2001)
  • Pohjoispää, Monika (Helsingin yliopisto, 2014)
    Lignans are naturally occurring compounds, polyphenolic secondary plant and mammalian metabolites. Due to their ubiquitous presence and biological activity, lignans have attracted the interest of scientists from different areas, like nutrition scientists, pharmaceutical researchers and synthetic chemists. The research is very active, and the number of lignan related publications has proliferated. Lignans vary widely in the structure, and the present work focuses mainly on the (hydroxy)lignano-­9,9’­‐lactones, their rearranged products, and 9,9’-­epoxylignanes. The literature review introduces the stereochemistry and assignment of the absolute configuration of these lignans. In addition, stable isotope labelling of lignans is reviewed. The experimental part is focused on deuteration of lignans and rearrangement and stereochemistry studies. The deuteration reaction utilising acidic H/D exchange within the lignan skeleton was investigated. The relative reactivity of various aromatic sites, the stability of deuterium labels and the isotopic purity of the labelled compounds were examined. Experimental observations and results were compared to computational studies. Several stable, isotopically pure polydeuterated lignano-­9,9’-lactones and 9,9’-­epoxylignanes were synthesised. Alongside the deuteration experiments unexpected reactivity in eletrophilic aromatic deuteration of methylenedioxy substituted compounds was observed and further studied. In addition to deuteration, the stereochemistry of certain rearranged lignanolactones was a central subject of this study. Our findings allowed to clarify some mechanistical aspects of the rearrangement reactions of 7’-­hydroxylignano-­9,9’-­lactones and revise certain disputable structural data in the literature. Furthermore, the X-­ray structures of 7’-hydroxylignano-­9,9’-­lactones and rearranged 9’-hydroxylignano-­9,7’-­lactones were obtained for the first time.