Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 909-928 of 24298
  • Sironen, Sophia Carita (2007)
    The research subjects of this study are the Arab representations of the West. The aim is to record the competing views of Arab individuals and intellectuals in order to generate some understanding about the Arab attitudes towards the West. Also, a critical approach is brought by comparing the Arab representations with the neo-Orientalist theses, that presented Muslim representations of the West as rejecting, aggressive and anti-Western. The analysis is carried out from the viewpoint of social representations, inspired by Serge Moscovici. The method used is discourse analysis that unravels the similarities and differences between the representations to construct a meta-narrative on the Arab Muslim discourse about the West and Westerners. The second phase of the analysis consist of the comparison of the Arab Muslim representations with the neo-orientalist claims. The study is a meta research gathering former studies. The corpus consists of two kinds of data: 1) interviews carried out among different social groups in Egypt, Syria and Morocco; and 2) discourses from secondary sources of prominent Arab intellectuals. Of those figures, within the intellectual movements, that have influenced the Arab intellectual history since early 1820s, I present Rifa al-Tahtawi, Ahmad Faris al-Shidyaq, Jamal al-Din al-Afghani, Muhammad ‘Abduh, Taha Hussein, Sayyid Qutb, Michel ‘Aflaq, Ayatollah Khomeini, Osama bin Laden, Samir Amin, Mohamed A. Jabiri. From this study focusing on Arabs, different patterns of representing the West can be outlined. The study attests that among the studied, there is no exclusive evidence of rejecting attitude towards the West. This result differs from the assumptions presented by leading scholars Bernard Lewis, Samuel Huntington, and Ian Buruma and Avishai Margalit, and it highlights the fact that representations of the West frequently alter among Arab actors, whether religious or secular.
  • Liukkonen, Tommi (2008)
    Tutkin opinnäytetyössäni saksalaisten 2. syyskuuta 1944 tapahtuneen aselevon julkistamisen jälkeen internoimien suomalaisten merimiesten vaiheita. Aiheesta ei ole olemassa aiempaa akateemista tutkimusta. Tarkoituksenani on ollut selvittää muun muassa internointiin johtanut tapahtumaketju sekä merimiesten vaiheet internointien ja leirivankeuden aikana. Eräs keskeinen tutkimuskysymys oli myös, miksi suomalaiset vielä aselevon jälkeen aikarahtasivat 14 alusta saksalaisten Suomessa olevan sotamateriaalin pois kuljettamista varten. Olen työssäni käyttänyt pääasiassa Kansallis- sekä ulkoministeriön arkistoissa olevaa aineistoa. Tärkeimpiä lähdeaineistojani ovat olleet Kansallisarkistosta löytyvät EK-Valpon pääosaston kuulustelupöytäkirjat sekä Kauppamerenkulun säännöstely- ja ohjaustoimikunnan aineistot (Kamerto), kun taas ulkoministeriön arkistosta olen käynyt läpi muun muassa aineiston 23Y. Merimiesten sodanaikainen internointi. Kuulustelupöytäkirjat valottavat yksilötasolla merimiesten kohtaloita ja pääasiassa ulkoministeriön arkistosta löytyvät aineistot antavat hyvän kuvan viranomaistoiminnasta ja niistä olosuhteista, joissa internointi tapahtui. Aselevon tultua voimaan saksalaiset pidättivät vaikutuspiirissään olleissa satamissa kaikki suomalaiset alukset. Kamerton ryhdyttyä vastatoimiin saksalaiset peruivat laivojen pidätykset, koska he pelkäsivät Birke-suunnitelmansa eli vetäytymisen Lapista vaarantuvan. Suvantovaiheen aikana Kamerto aikarahtasi hallituksen luvalla 14 alusta saksalaisten sotamateriaalin pois kuljettamista varten. Hallituksen kannan mukaan saksalaisten maasta poistumista oli kaikin keinoin autettava, jotta he ehtisivät lähtemään Suomesta 15. syyskuuta mennessä. Saksalaisten epäonnistuneen Suursaaren hyökkäyksen jälkeen välit meririntamalla kuitenkin kiristyivät. Suomi veti aluksensa sotamateriaalin evakuointikuljetuksista pois, mutta kolme alusta ehti Saksaan. Välien kiristyttyä myös Lapissa, saksalaiset internoivat satamissaan olleet suomalaisalukset, jolloin takavarikoiduiksi joutui Norjassa vielä olleet 36 kuunaria sekä Saksan satamissa olleet seitsemän laivaa ja sinne sotamateriaalia tuoneet kolme alusta. Merimiesten kieltäydyttyä astumasta saksalaisten palvelukseen he internoivat Norjassa 118 merimiestä ja Saksassa vastaavasti 229. Saksalaiset takavarikoivat alukset, koska he pelkäsivät niiden joutuvan välirauhansopimuksen mukaisesti Neuvostoliiton haltuun. Saksalaiset sulkivat internoidut lopulta Saksan työ- ja keskitysleireihin. Norjassa internoidut joutuivat Pölitzin rangaistusleiriin, Kielissä internoidut merimiehet Brauner Bergiin ja Danzig-Gotenhafenissa pidätetyt Stutthofin keskitysleirin alaisuudessa olleeseen erikoisleiriin. Kohtelu poikkesi leirikohtaisesti huomattavasti; pahinta oli Pölitzissä ja siedettävimmät olot taas Brauner Bergissä. Koko internoinnin ajan ruotsalaisviranomaiset toimivat Suomen pyynnöstä suojavaltion ominaisuudessa internoitujen asiassa. Ruotsalaisten toiminta olikin ehkä yksi tärkeimmistä tekijöistä, joiden vuoksi internoituja kohdeltiin paremmin kuin muita leireillä olleita vankeja. Suomalaisia ei leireillä surmattu, muuta huonon ravinnon vuoksi heitä sairastui kuolettavasti. Merimiehiä menehtyi myös pommituksissa. Kaikkiaan Saksassa kuoli 26 internoitua suomalaista merenkävijää.
  • Pettinen, Moa (2012)
    Kollektivavtalen har en betydande ställning som fastställare av förhållandena på arbetsmarknaden. Samtidigt har frågor gällande diskriminering i arbetslivet fått en allt centralare roll. För behandling av intressekonflikter i anslutning till arbetslivet har ett speciellt system skapats. Rättstvister, som uppstår på basis av kollektivavtalens innehåll kan föras inför arbetsdomstolen, en specialdomstol vars uppgift är att handlägga och avgöra tvistemål angående arbets- och tjänstekollektivavtal samt tvister som grundar sig på lagar som reglerar dessa. Trots att stadgandena om arbetsdomstolens behörighet i teorin kan verka entydiga och klara framstår frågan i praktiken som mer problematisk. Utgångspunkten för denna studie är arbetsdomstolen och dess behörighet. Syftet är att undersöka arbetsdomstolens behörighet i förhållande till annat rättskipningsförfarande samt att söka klargöra för gällande rätt beträffande behörighetsfrågan och att bidra med egna förslag för lösandet av möjliga problem, som har att göra med behörighetsfrågan. Fokus för undersökningen ligger på behörighetsfrågan i diskrimineringstvister, där gränsdragningen av behörigheten kan anses vara speciellt problematisk. I avhandlingen strävas efter att undersöka när det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering i kollektivavtal eller diskriminerande tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse samt hur detta inverkar på dagordningen av ärendet. Även frågan om hur påföljden av diskriminering påverkar behörigheten besvaras. I undersökningen klargörs för kollektivavtalen och kollektivavtalssystemet, det gällande diskrimineringsbestämmelserna samt beröringspunkterna mellan diskriminering och kollektivavtal. Även påföljdssystemet och rättsskyddet vid diskriminering samt arbetsdomstolens uteslutna behörighet granskas och redogörs för. Som en aktuell fråga lyfts frågan om huruvida arbetsdomstolens behörighet i sig kan anses vara diskriminerande fram. Stadgandena om behörigheten nämligen förutsätter att såväl kravet på saklig behörighet som partsbehörighet uppfylls. Oorganiserade arbetstagare har ingen möjlighet att få sitt ärende behandlat i arbetsdomstolen då de saknar partsbehörighet. Detta har biträdande justitiekanslern reagerat på. Han hävdar att arbetsdomstolens behörighet begränsar arbetstagarnas möjligheter att genomföra sina rättsskydd jämlikt. Problemen med domstolens behörighet i diskrimineringstvister ansluter sig ofta till det faktum att diskriminering baserar sig på lagen, som dessutom är tvingande. Rättstvister, som baserar sig på lagstiftningen handläggs i den allmänna domstolen. Kollektivavtalsbestämmelser som strider mot tvingande lagstiftning är ogiltiga i sig. Ändå orsakar diskriminerande kollektivavtalsbestämmelser eller diskriminerande tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse problem och det kan stundom visa sig besvärligt att hitta det rätta forumet för ärendet. En het potatis är även utestängande klausuler i kollektivavtal, som begränsar tillämpningsområdet till dem, som hör till föreningen som ingått eller är delaktig i kollektivavtalet. Frågan om arbetsdomstolens behörighet kan konstateras frambringa flera problem, som försökts lösas i praxisen och genom att skapa nya linjeringar, som kan kritiseras för att vara ogrundade. I undersökningen kommer fram att det finns ett behov av att klargöra stadgandena gällande arbetsdomstolens behörighet. I undersökningen presenteras därmed förslag på hur åtminstone vissa av problemen, som behörighetsfrågan bidrar till, kunde lösas.
  • Järvistö, Camilla (2014)
    I föreliggande avhandling studeras om och hur det sociala arvet haft en roll i hur fyra arbetslösa ungdomars liv har utformat sig. Avhandlingen bygger på narrativa intervjuer med arbetslösa ungdomar och deras föräldrar i syfte att hitta eventuella spår av ett negativt och/eller av ett positivt socialt arv. Avhandlingens forskningsfrågor är följande; 1. Finns det likheter mellan ungdomarnas och föräldrarnas liv? Hur berättar de om sina liv? Kan man se spår av ett negativt och/eller av ett positivt socialt arv? 2. Hur ser de unga själva på sin situation? Vilka hinder ser de för en etablering på den öppna arbetsmarknaden; är det individuella eller strukturella orsaker? 3. Kan man upptäcka gemensamma bakgrundsfaktorer i ungdomarnas liv som kunde förklara deras nuvarande situation som arbetslös? Avhandlingens teoretiska referensram består i teorin om det sociala arvet och teorin om de sociala domänerna med särskild fokus på den psykobiografiska domänen. Avhandlingens metod består av ett kvalitativt tillvägagångssätt med speciell fokus på narrativ metod och analys. Materialet består av nio narrativa intervjuer eller livsberättelser som har analyserats genom en narrativ analys enligt ett läsningssätt som fokuserar på helhet-innehåll i enlighet med Lieblich, Tuval-Masciach och Zilber (1998). I avhandlingen konstateras att det positiva sociala arvet har varit framträdande i alla intervjupersoners liv medan det negativa sociala arvet inte haft en så synlig andel i hur intervjupersonernas liv har utformat sig. Ett förvånande forskningsresultat är att ingen av de fyra ungdomarnas arbetslöshet kan sägas vara ett resultat av ett negativt socialt arv utan det ligger andra orsaker bakom deras arbetslöshet. Ett annat forskningsresultat ger vid handen att en yrkesexamen inte är någon garanti för en etablering på den öppna arbetsmarknaden utan här behövs det vidare forskning om hur man kunde få ungdomarna och arbetsmarknaden närmare varandra. Forskningsresultaten ger vid handen att för de fyra ungdomarna utgjorde det största hindret för att få arbete i det faktum att det inte fanns arbete som motsvarade deras utbildning i den stad där de bodde. De hade med andra ord ”fel” utbildning. Om man ser till forskningsresultaten borde man i allt större grad fokusera på och lyfta fram det positiva sociala arvet och koncentrera sig på de goda långtgående effekterna av denna aspekt av det sociala arvet och inte enbart fokusera på det negativa sociala arvet. Genom att lyfta fram de goda sidorna i en persons liv och förstärka dessa får detta långtgående positiva effekter som kan överföras från en generation till en annan. Nyckelord:arbetslösa ungdomar, socialt arv, domän teori, psykobiografisk domän, narrativ metod
  • Selinheimo, Laura Anna Helena (2008)
    Syftet med denna studie är att granska pågående diskussioner om arbetslösheten. Perspektivet är diskussioner av individer som berörs av arbetslösheten på något sätt, främst de arbetslösa själva. Dessa fungerar som motdiskussioner till diskussionerna om bristen på arbetskraft. Arbetslösheten berör fortfarande en stor del av befolkningen. Som material har använts insändare på Helsingin Sanomat samt Internetdiskussionsspalterna på hs.fi och suomi24.fi som berör ämnet. Metoden som använts är kvalitativ teoribunden innehållsanalys. Målet är att undersöka innehållet i de förda arbetslöshetsdiskussioner, där åsikterna präglas av de egna erfarenheterna. Dessa diskussioner speglas mot tidigare forskningar inom området, speciellt Krolls och Blombergs (2002) undersökning om förda diskussioner om arbetslöshet i svensk och finländsk tidningspress åren 1987 -1997. I materialet problematiseras arbetslösheten främst som ett socialt och ekonomiskt problem. Materialet består av beskrivningar på missförhållanden, dessa åsikter speglar de subjektiva erfarenheterna och ger vidare upphov till förslag till förbättringar. Ett stort tema som behandlas är utbildningens roll i kampen mot arbetslösheten. De arbetskraftspolitiska åtgärderna kritiseras starkt för att vara ineffektiva, men de upplevs också förnedrande av deltagarna. Allmänt är man missnöjd med hur samhället jobbar för att kämpa arbetslösheten. Man frågar sig också huruvida samhället medvetet uppehåller arbetslösheten eller i alla fall är ovillig att på allvar ta itu med problemet. Man menar att förvrängda statistiksiffror för arbetslösheten är något som sägs beskriva samhällets inställning: Man försöker städa upp statistiken, för att inte behöva ta itu med problemet. Ur materialet kommer det också fram väldigt kritiska ställningstaganden mot de arbetslösa, de anses vara omoraliska som låter samhället stå för deras uppehälle. Man menar att då det förekommer brist på arbetskraft, har alla möjlighet till att arbeta. De centrala källorna: Kroll, Christian & Blomberg, Helena (2002), Bergström, Göran & Boréus Kristina (2005), Koistinen, Pertti (1999)
  • Assmuth, Sarah Helena Isabel (2012)
    Arbetsrelaterat välmående är väsentligt för att upprätthålla arbetstagares psykiska och fysiska hälsa. Målet med denna avhandling är att undersöka hur forskare upplever arbetsrelaterat välmående. Fokus ligger på det psykiska välmåendet. Forskningsmaterialet består av intervjuer med sju forskare, vilka arbetar i ett finskt, statligt forskningsinstitut som år 2008 har övergått till en matrisstruktur. Materialet analyseras enligt teoristyrd innehållsanalys. Som teoretisk bakgrund används Edward Decis och Richard Ryans teori om självbestämmande samt Arnold Bakkers och Evangelia Demeroutis modell om arbetets krav och arbetets kraftkällor. Vid den tidpunkt då intervjuerna gjordes verkar kraven överväga kraftkällorna i de intervjuade forskarnas arbete. Dessa forskare upplever att faktorer som balans mellan arbete och fritid, en positiv arbetsgemenskap, omväxling i arbetet och i karriären, arbetets meningsfullhet samt ett kontrollerbart arbete främjar arbetsrelaterat välmående. I den matrisorganisation där forskarna arbetar upplevs dock resursbrist, ökande rollförväntningar, flerprojektarbete samt organisationsförändringar och oklara mål öka arbetspressen och minska arbetsmotivationen samt arbetsglädjen. Då forskningsresultaten speglas mot de ovan nämnda teorierna kan det konstateras att teorierna lyfter fram flera aspekter som verkar vara väsentliga också för dessa forskares arbetsrelaterade välmående. Exempelvis behovet av självbestämmanderätt, tillhörighet och en känsla av kompetens, vars betydelse för välmående lyfts fram i teorin om självbestämmande, syns även i de analyserade forskarintervjuerna. Det som teorierna dock inte betonar är betydelsen av organisationens aktuella situation för det arbetsrelaterade välmåendet. Teorierna lägger inte heller stor vikt vid den betydelse som arbetstagarens personliga egenskaper kan ha för hur faktorer påverkar hans arbetsrelaterade välmående. I intervjuerna framgår också vikten av att arbetet känns som en naturlig del av vardagen och att det finns en balans mellan arbete och fritid. Speciellt i modellen om arbetets krav och arbetets kraftkällor betonas inte betydelsen av arbetsrelaterade faktorers relation till fritidsrelaterade faktorer. Denna relation kan dock i hög grad påverka vilken inverkan olika faktorer har på det arbetsrelaterade välmåendet.
  • Salmi, Linda (2013)
    I dagens samhälle finns det mycket diskussion angående de faktorer som bidrar till att orka arbeta och arbetshälsa. I denna avhandling presenteras några av dessa faktorer. I denna kvantitativa pro gradu-avhandling lades tyngdpunkten välmående på arbetsplatsen utgående från arbetsutmattning och arbetsrelaterad stress. Undersökningen ämnade belysa försäljarnas och butikschefernas arbetsutmattning inom en organisation i Helsingforsregionen och Nyland och hur olika stressfaktorer påverkar denna utmattning. Utgående från tvärsnitsundersökningen, som utfördes med en elektronisk enkät, som bestod av mätarna Bergen Burnout Indicator – 15 och Työstressikysely, framgick det att omkring hälften av arbetstagarna kände sig utmattade. Det framgick även att den mest framstående formen av arbetsutmattning bland dessa arbetstagare var en cynisk inställning till arbetet. Undersökningen påvisade även att det finns ett samband mellan arbetstagarnas arbetsutmattning och upplevelserna av stress. Detta samband ökade då andra stressfaktorer, som till exempel möjlighet att påverka arbetet och belåtenhet, inkluderades.
  • Alanko, Karri (2014)
    Sopimuksen ulkopuolisista edunsaajista välimiesmenettelyssä on keskusteltu ulkomailla aktiivisesti, erityisesti Yhdysvalloissa, mutta aihe on Suomessa ollut harvoin esillä. Tulisiko kolmansien edunsaajien olla sidottuja yleiseen välityslausekkeeseen, joka sisältyy edun myöntävään pääsopimukseen, mikäli lauseke ei nimenomaisesti ota kantaa asiaan? Korkein oikeus käsitteli kysymystä vuoden 2013 lopulla ratkaisussaan KKO 2013:84. Tapauksessa kyse oli siitä, tuleeko edunsaaja katsoa sidotuksi yleiseen välityslausekkeeseen siitä huolimatta, että välimiesmenettelylain kirjallisen sopimuksen vaatimus ei täyttynyt eikä edunsaaja yleensäkään ollut sopinut mistään. Voidaanko pitää esteenä välimiesmenettelylle, että lain vaatimukset eivät lähtökohtaisestikaan täyty ulotettaessa menettely kolmanteen edunsaajaan? Korkeimman oikeuden ratkaisu päätyi sitomaan edunsaajan välityslausekkeeseen, mutta päätöksessä ei juurikaan perusteltu saavutettua lopputulosta, mikä taas on tapauksen tulevan soveltamisen kannalta ongelmallista. Tästä syystä tutkielma pyrkii avaamaan tapauksessa käsittelemättä jääneet kysymykset ja näin ollen päätymään oikeudellisesti perusteltuun lopputulokseen. --- Non-signatory beneficiaries in the context of arbitration is a subject actively debated abroad, especially in the United States, but rarely discussed in Finland. Should such beneficiaries be bound to the general arbitration clause of the underlying contract in which the benefit is granted in case the clause does not specifically address the matter? That is the question resolved by the Finnish Supreme Court in late 2013 in their precedent KKO 2013:84. The issue in the case in question was whether the general arbitration clause should bind the non-signatory beneficiary despite the lack of a written contract – or any contract for that matter – with regard to the beneficiary, which is an essential requirement in any arbitration, as provided in the Finnish Arbitration Act. Moreover, one of the most fundamental principles of arbitration regards the agreement to arbitrate as an absolute necessity. Cases involving non-signatory beneficiaries categorically fail to fulfill these requirements, resulting in ambiguity as to how these situations are to be resolved. The Supreme Court decision, ultimately binding the non-signatory beneficiary, is troublesome as a precedent because it does not clearly state the rationale of its conclusion, therefore leaving its future interpreters in the dark. The thesis aims to revisit the case, address all the relevant issues that the court did not and ultimately reach a legally justifiable resolution.
  • Genberg, Jonna Heidi Elisabeth (2014)
    Council Regulation (EC) No 44/2001 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (the Brussels I Regulation) has been considered the most important legal document in the area of civil procedure on EU level. Article 1(2)(d) of the Regulation excludes arbitration from the scope of application of the Brussels I Regulation. However, the ECJ interpreted the arbitration exclusion narrowly in Case C-185/07 Allianz SpA & Generali Assicurazioni Generali SpA v. West Tankers Inc. (2009) ECR I-663. In practice, this preliminary ruling watered down the arbitration exclusion in the Regulation, and thereby caused an intensive debate on the influence of EU legislation on international arbitration. Case law of the ECJ has shown that the scope of application of the Regulation and the arbitration exclusion in it depends on the substantive subject matter of the dispute in question. If that subject matter falls within the scope of the Regulation, a court which has jurisdiction under the Regulation is entitled to examine whether the arbitration exception applies and, depending on its assessment of the validity of the arbitration agreement, to refer the case to the arbitral body or adjudicate the matter itself. The revised Regulation (EU) No 1215/2012 becomes applicable on matters issued as of 10 January 2015. The result of the revision is that the arbitration exclusion remains unchanged, however with an added recital (12) in the preamble. This has left the arbitration audience and legal scholars somewhat confused concerning the reasons for keeping the arbitration exclusion unaltered in the revised Regulation. This thesis examines the factors that have led to the current legal situation in the area of EU civil procedure, in particular concerning arbitration. It also provides an analysis of what the revision of the Regulation signifies in practice. Lastly, it contemplates what the standpoint of the CJEU potentially will be in future arbitration proceedings in the light of i.e. West Tankers and based on the revised Regulation. The revised Regulation introduces some key changes originally aiming to make the recognition and enforcement of judgments given by the Member States’ courts easier and more effective. However, contrary to the arbitration community’s expectations, the Regulation has not fully clarified the interface between the Regulation and arbitration. The added recital only provides assistance to some extent, and it seems that we stand before a revision that chose status quo instead of presenting any revolutionary renovations to the arbitration exclusion.
  • Juottonen, Heli (Helsingin yliopisto, 2008)
    Methanogens are anaerobic Archaea with unique energy metabolism resulting in production of methane (CH4). In the atmosphere methane is an effective greenhouse gas. The largest natural sources of atmospheric methane are wetlands, including peat-forming mires. Methane emissions vary greatly between and within mires, depending on season and hydrological and botanical characteristics. The aim of this work was to elucidate the microbiology underlying the variation. Methanogens and potential methane production were assessed along spatial and temporal gradients of ecohydrology, season, ash fertilization, and peat depth in three Finnish boreal mires. Non-methanogenic Archaea and Bacteria were additionally addressed as potential substrate producers and competitors to methanogens. Characterization of microbial communities targeted the mcrA gene, essential in methane production, and archaeal or bacterial 16S ribosomal RNA gene. The communities were differentiated by analysis of clone libraries, denaturing gradient gel electrophoresis (DGGE), and terminal restriction fragment length polymorphism (T-RFLP) fingerprinting. Methanogen communities and methane production changed markedly along an ecohydrological gradient from fen to bog, with changing vegetation and pH. The most acidic Sphagnum bog showed mainly Methanomicrobiales-associated, hydrogenotrophic Fen cluster methanogens, whereas the oligotrophic and mesotrophic fens with higher pH and sedge coverage had more diverse communities including acetoclastic methanogens. Season had a minor effect on the archaeal community in an acidic oligotrophic fen, but the temporal variation of methane production potential was substantial. Winter potential was unexpectedly high, and active methanogens were detected in winter peat. Ash fertilization, a forestry practice for promoting tree growth, had no substantial effects on methane production or methanogen communities in a drained bog, but the communities changed with peat depth. Comparison of three mcrA primer sets revealed that their coverage of methanogens from the drained bog was similar, but the quantitative representations of communities were primer-dependent. Bacterial and non-methanogenic archaeal groups detected in mires included Deltaproteobacteria, Acidobacteria, Verrucomicrobia, and Crenarchaeota of groups 1.1c and 1.3. Their detection forms a starting point for further studies to distinguish possible interactions with methanogens. Overall, the results indicate that methanogen community composition reflects chemical or botanical gradients that affect methane production, such as mire hydrology. Predictions of methane production in the spatially heterogeneous mires could thus benefit from characterization of methanogens and their ecophysiology.
  • Bomberg, Malin (Helsingin yliopisto, 2008)
    Archaea were long thought to be a group of ancient bacteria, which mainly lived in extreme environments. Due to the development of DNA sequencing methods and molecular phylogenetic analyses, it was shown that the living organisms are in fact divided into three domains; the Archaea, Bacteria and the Eucarya. Since the beginning of the previous decade, it was shown that archaea generally inhabit moderate environments and that these non-extremophilic archaea are more ubiquitous than the extremophiles. Group 1 of non-extreme archaea affiliate with the phylum Crenarchaeota. The most commonly found soil archaea belong to the subgroup 1.1b. However, the Crenarchaeota found in the Fennoscandian boreal forest soil belong to the subgroup 1.1c. The organic top layer of the boreal forest soil, the humus, is dominated by ectomycorrhizal fungal hyphae. These colonise virtually all tree fine root tips in the humus layer and have been shown to harbour distinct bacterial populations different from those in the humus. The archaea have also been shown to colonise both boreal forest humus and the rhizospheres of plants. In this work, studies on the archaeal communities in the ectomycorrhizospheres of boreal forest trees were conducted in microcosms. Archaea belonging to the group 1.1c Crenarchaeota and Euryarchaeota of the genera Halobacterium and Methanolobus were detected. The archaea generally colonised fungal habitats, such as ectomycorrhizas and external mycelia, rather than the non-mycorrhizal fine roots of trees. The species of ectomycorrhizal fungus had a great impact on the archaeal community composition. A stable euryarchaeotal community was detected especially in the mycorrhizas, of most of the tested Scots pine colonising ectomycorrhizal fungi. The Crenarchaeota appeared more sporadically in these habitats, but had a greater diversity than the Euryarchaeota. P. involutus mycorrhizas had a higher diversity of 1.1c Crenarchaeota than the other ectomycorrhizal fungi. The detection level of archaea in the roots of boreal trees was generally low although archaea have been shown to associate with roots of different plants. However, alder showed a high diversity of 1.1c Crenarchaeota, exceeding that of any of the tested mycorrhizas. The archaeal 16S rRNA genes detected from the non-mycorrhizal roots were different from those of the P. involutus mycorrhizas. In the phylogenetic analyses, the archaeal 16S rRNA gene sequences obtained from non-mycorrhizal fine roots fell in a separate cluster within the group 1.1c Crenarchaeota than those from the mycorrhizas. When the roots of the differrent tree species were colonised by P. involutus, the diversity and frequency of the archaeal populations of the different tree species were more similar to each other. Both Cren- and Euryarchaeota were enriched in cultures to which C-1 substrates were added. The 1.1c Crenarchaeota grew anaerobically in mineral medium with CH4 and CO2 as the only available C sources, and in yeast extract media with CO2 and CH4 or H2. The crenarchaeotal diversity was higher in aerobic cultures on mineral medium with CH4 or CH3OH than in the anaerobic cultures. Ecological functions of the mycorrhizal 1.1c Crenarchaeota in both anaerobic and aerobic cycling of C-1 compounds were indicated. The phylogenetic analyses did not divide the detected Crenarchaeota into anaerobic and aerobic groups. This may suggest that the mycorrhizospheric crenarchaeotal communities consist of closely related groups of anaerobic and aerobic 1.1c Crenarchaeota, or the 1.1c Crenarchaeota may be facultatively anaerobic. Halobacteria were enriched in non-saline anaerobic yeast extract medium cultures in which CH4 was either added or produced, but were not detected in the aerobic cultures. They may potentially be involved in anaerobic CH4 cycling in ectomycorrhizas. The CH4 production of the mycorrhizal samples was over 10 times higher than for humus devoid of mycorrhizal hyphae, indicating a high CH4 production potential of the mycorrhizal metanogenic community. Autofluorescent methanogenic archaea were detected by microscopy and 16S rRNA gene sequences of the genus Methanolobus were obtained. The archaeal community depended on both tree species and the type of ectomycorrhizal fungus colonising the roots and the Cren- and Euryarchaeota may have different ecological functions in the different parts of the boreal forest tree rhizosphere and mycorrhizosphere. By employing the results of this study, it may be possible to isolate both 1.1c Crenarchaeota as well as non-halophilic halobacteria and aerotolerant methanogens from mycorrhizospheres. These archaea may be used as indicators for change in the boreal forest soil ecosystem due to different factors, such as exploitations of forests and the rise in global temperature. More information about the microbial populations with apparently low cell numbers but significant ecological impacts, such as the boreal forest soil methanogens, may be of crucial importance to counteract human impacts on such globally important ecosystems as the boreal forests.
  • Käpyaho, Asko (Helsingin yliopisto, 2007)
    This thesis summarises the results of four original papers concerning U-Pb geochronology and geochemical evolution of Archaean rocks from the Kuhmo terrain and the Nurmes belt, eastern Finland. The study area belongs to a typical Archaean granite-greenstone terrain, composed of metavolcanic and metasedimentary rocks in generally N-S trending greenstone belts as well as a granitoid-gneiss complex with intervening gneissic and migmatised supracrustal and plutonic rocks. U-Pb data on migmatite mesosomes indicate that the crust surrounding the Tipasjärvi-Kuhmo-Suomussalmi greenstone belt is of varying age. The oldest protolith detected for a migmatite mesosome from the granitoid-gneiss complex is 2.94 Ga, whereas the other dated migmatites protoliths have ages of 2.84 2.79 Ga. The latter protoliths are syngenetic with the majority of volcanic rocks in the adjacent Tipasjärvi-Kuhmo-Suomussalmi greenstone belt. This suggests that the genesis of some of the volcanic rocks within the greenstone belt and surrounding migmatite protoliths could be linked. Metamorphic zircon overgrowths with ages of 2.84 2.81 Ga were also obtained. The non-migmatised plutonic rocks in the Kuhmo terrain and in the Nurmes belt record secular geochemical evolution, typical of Archaean cratons. The studied tonalitic rocks have ages of 2.83 2.75 Ga and they have geochemical characteristics similar to low-Al and high-Al TTD (tonalite-trondhjemite-dacite). The granodiorites, diorites, and gabbros with high Mg/Fe and LILE-enriched characteristics were mostly emplaced between 2.74 2.70 Ga and they exhibit geochemical characteristics typical of Archaean sanukitoid suites. The latest identified plutonic episode took place at 2.70 2.68 Ga, when compositionally heterogeneous leucocratic granitoid rocks, with a variable crustal component, were emplaced. U-Pb data on migmatite leucosomes suggest that leucosome generation may have been coeval with this latest plutonic event. On the basis of available U-Pb and Sm-Nd isotopic data it appears that the plutonic rocks of the Kuhmo terrain and the Nurmes belt do not contain any significant input from Palaeoarchaean sources. A characteristic feature of the Nurmes belt is the presence of migmatised paragneisses, locally preserving primary edimentary structures, with sporadic amphibolite intercalations. U-Pb studies on zircons indicate that the precursors of the Nurmes paragneisses were graywackes that were deposited between 2.71 Ga and 2.69 Ga and that they had a prominent 2.75 2.70 Ga source. Nd isotopic and whole-rock geochemical data for the intercalated amphibolites imply MORB sources. U-Pb data on zircons from the plutonic rocks and paragneisses reveal that metamorphic zircon growth took place at 2.72 2.63 Ga. This was the last tectonothermal event related to cratonisation of the Archaean crust of eastern Finland.
  • Marila, Marko (Helsingin yliopisto, 2011)
    In this master s thesis, I have discussed the question of authenticity in postprocessual archaeology. Modern archaeology is a product of the modern world, and postprocessual archaeology in turn is strongly influenced by postmodernism. The way authenticity has been understood in processual archaeology is largely dictated by the modern condition. The understanding of authenticity in postprocessual archaeology, however, rests on notions of simulation and metaphor. It has been argued by postprocessual archaeologists that the past can be experienced by metaphor, and that the relationship between now and then is of a metaphorical kind. In postprocessual archaeology, authenticity has been said to be contextual. This view has been based on a contextualist understanding of the meanings of language and metaphor. I argue that, besides being based on metaphor, authenticity is a conventional attribute based on habits of acting, which in turn have their basis in the material world and the materiality of objects. Authenticity is material meaning, and that meaning can be found out by studying the objects as signs in a chain of signification called semiosis. Authenticity therefore is semiosis.
  • Mannermaa, Kristiina (Helsingin yliopisto, 2008)
    The prominent roles of birds, often mentioned in historical sources, are not well reflected in archaeological research. Absence or scarcity of bird bones in archaeological assemblages has been often seen as indication of a minor role of birds in the prehistoric economy or ideology, or explained by taphonomic loss. Few studies exist where birds form the basis for extensive archaeological interpretation. In this doctoral dissertation bird bone material from various Stone Age sites in the Baltic Sea region is investigated. The study period is approximately 7000-3400 BP, comprising mainly Neolithic cultures. The settlement material comes from Finland, Åland, Gotland, Saaremaa and Hiiumaa. Osteological materials are used for studying the economic and cultural importance of birds, fowling methods and principal fowling seasons. The bones were identified and earlier identifications partially checked with help of a reference material of modern skeletons. Fracture analysis was used in order to study the deposition history of bones at Ajvide settlement site. Birds in burials at two large cemeteries, Ajvide on Gotland and Zvejnieki in northern Latvia were investigated in order to study the roles of birds in burial practices. My study reveals that the economic importance of birds is at least seasonally often more prominent than usually thought, and varies greatly in different areas. Fowling has been most important in coastal areas, and especially during the breeding season. Waterbirds and grouse species were generally the most important groups in Finnish Stone Age economy. The identified species composition shows much resemblance to contemporary hunting with species such as the mallard and capercaillie commonly found. Burial materials and additional archaeological evidence from Gotland, Latvia and some other parts of northern Europe indicate that birds –e.g., jay, whooper swan, ducks – have been socially and ideologically important for the studied groups (indicating a place in the belief system, e.g. clan totemism). The burial finds indicate that some common ideas about waterbirds (perhaps as messengers or spirit helpers) might have existed in the northern European Stone Age.
  • Michael, Martin Peter (Helsingin yliopisto, 2008)
    Mobile RFID services for the Internet of Things can be created by using RFID as an enabling technology in mobile devices. Humans, devices, and things are the content providers and users of these services. Mobile RFID services can be either provided on mobile devices as stand-alone services or combined with end-to-end systems. When different service solution scenarios are considered, there are more than one possible architectural solution in the network, mobile, and back-end server areas. Combining the solutions wisely by applying the software architecture and engineering principles, a combined solution can be formulated for certain application specific use cases. This thesis illustrates these ideas. It also shows how generally the solutions can be used in real world use case scenarios. A case study is used to add further evidence.
  • Miettinen, Jarkko (2003)
    ARCH-malleilla tarkoitetaan tässä tutkielmassa paitsi Robert Englen vuonna 1982 esittelemää aikasarjamallia, myös sille kirjallisuudessa esitettyjä lukuisia laajennuksia. ARCH-mallien voidaan sanoa olevan yleisimmin käytetty menetelmä niin sanotun ehdollisen heteroskedastisuuden mallintamisessa. Ehdollista heteroskedastisuutta esiintyy muun muassa taloudellisissa aikasarjoissa, kuten osake-, korko- ja valuuttakurssituottoaineistoissa. Työssä käsiteltyjä spesifikaatioita ovat alkuperäisen ARCH-mallin lisäksi GARCH-, EGARCH-, GJR-GARCH- ja GARCH-M-mallit. Diagnostiikan tarkoituksena on varmistaa, että aineistoon sovitettu malli täyttää sille asetetut vaatimukset. ARCH-mallien tapauksessa tyypillinen diagnostiikkamenettely on standardoitujen residuaalien jakauman sekä riippuvuusrakenteen tarkastelu. Toisaalta malli voidaan asettaa vaativampaan testiin tarkastelemalla sen sopivuutta aineistoon estimointiperiodin ulkopuolella ennusteperiodilla. Etenkin rahoitusalalla yhä tärkeämmiksi ovat viime vuosina tulleet niin kutsutut tiheysfunktioennusteet. Tiheysfunktioennusteella tarkoitetaan arviota satunnaismuuttujan tulevan realisaation mahdollisten arvojen todennäköisyysjakaumasta. Tutkielman tavoitteena onkin esitellä ARCH-mallien teorian ohella niiden diagnostiikkaa erityisesti tiheysfunktioennustamisen viitekehyksessä. Tähän soveltuu työssä käsiteltävä niin sanottuun kertymäfunktiomuunnokseen perustuva tiheysfunktioennusteiden arviointimenetelmä. Sama menetelmä soveltuu myös mallin oikeellisuuden arviointiin estimointiperiodilla. Tutkielman empiriaosassa esitettiin kaksi esimerkkiä taloudellisilla aikasarjoilla. Kyseessä olivat Saksan markan ja Yhdysvaltain dollarin välisen valuuttakurssin päivätuotot sekä Saksan pörssin DAX-osakeindeksin päivätuotot. Molemmat aineistot osoittautuivat tyypillisiksi rahoitusaikasarjoiksi, mutta myös joitakin eroja voitiin odottaa valuuttakurssi- ja osakeindeksiaikasarjojen erilaisen luonteen vuoksi. Erityisiä mielenkiinnon kohteita olivat epäsymmetristen GARCH-mallien sekä GARCH-M-spesifikaation tarpeellisuus osakeindeksituottoaineistossa. Tehdyissä tarkasteluissa nähtiin, että sovelletuilla menetelmillä kyettiin erottamaan 1-3 aineistoon sopivinta mallia. Lisäksi osoittautui, että ehdolliseen normaalijakaumaan perustuvat mallit eivät tuottaneet tyydyttävää kuvausta kummastakaan aineistosta. Valuuttakurssiaineiston tapauksessa kokeilluista malleista sopivimpana voitiin pitää GARCH(1,1)-mallia, jossa ehdollisena jakaumana käytettiin t-jakaumaa. Osakeindeksiaineiston tapauksessa sekä epäsymmetrisyyden implikoiva GJR-GARCH-laajennus, että talousteoreettisesti perusteltavissa oleva GARCH-M-spesifikaatio osoittautuivat tilastollisesti merkitseviksi. Verrattaessa edellä mainittuja malleja yksinkertaisempaan GARCH(1,1)-t-malliin ei suuria eroja mallien ennustekyvyissä kuitenkaan voitu havaita. Sen sijaan saatujen tulosten mukaan kaikki kolme mallia näyttivät sopivan aineistoon varsin hyvin. Lopuksi todettiin, että ennusteperiodin tarkastelut vahvistivat estimointiperiodin tarkastelujen jälkeen tehtyjä johtopäätöksiä. Toisin sanoen estimointiperiodilla aineistoihin hyvin sopineet mallit vaikuttivat kohtuullisilta myös ennusteperiodilla. Tutkielman tärkeimmät lähteet ARCH-mallien teorian osalta ovat Bollerslevin, Englen ja Nelsonin (1994) katsausartikkeli sekä Fransesin ja van Dijkin (2002) kirja. ARMA-GARCH-mallilla ennustamista koskevassa kappaleessa seuraillaan Baillieta ja Bollerslevia (1992). Kertymäfunktiomuunnoksen soveltamista tiheysfunktioennusteiden arviointiin ehdottivat ensimmäisen kerran Diebold, Gunther ja Tay (1998). Muista lähteistä mainittakoon Bollerslevin, Choun ja Kronerin (1992) ARCH-mallien empiirisiä sovelluksia käsittelevä artikkeli sekä Tayn ja Wallisin (2000) katsaus tiheysfunktioennustamiseen.