Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 9200-9219 of 24532
  • Laakso, Outi (Helsingin yliopisto, 2012)
    Aims. In the year 2010, the Finnish national core curriculum for basic education went through some amendments and additions when it comes to support for learning and schooling. A new three-step support model was introduced. The new support model contained general, intensified and special support. The aim of this thesis is to find out how primary school teachers execute the three-step support model at Vantaa: what support measures are most valued and who fills out the support model s pedagogical documents? The support model s aims and goals are also examined. The last aim is to compare the three-step support model to the idea of an inclusive school. Can we say that our education system is now more inclusive than what it was before? Methods. The research began with an interview with the person who is responsible for the planning of education in Vantaa. After the interview, part of the primary school teachers of Vantaa (N=61) answered to a questionnaire about the three-step support model. The research was conducted as a mixed method research because it has elements from both qualitative and quantitative research. The interview answers were analyzed by using content analysis. Quantitative methods were used while analyzing the questionnaire answers with the IBM SPSS Statistics 20-program. Results and conclusions. The study showed that the primary school teachers value differentiation, collaboration between school and home and part-time special education the most. Special education was valued as a part of the special support. Pedagogical documents were most likely filled by the class teacher or the special needs teacher although the work is assigned to class teachers . Collaboration between teachers was valued when filling the pedagogical documents. It s difficult to estimate how the goals of the three-step support model have been achieved. During the time of this research the new model had been used only for six months. The teachers admitted that more pupils are studying in mainstream education because of the new support model. Nevertheless the teachers felt that the education system needs special education schools and classes. They did not agree with the idea of shutting down all the special education schools.
  • Honkavaara, Joona (2014)
    Tutkielmassa konstruoidaan kolmitilainen stokastinen malli, lähtien siitä, että siirtymäintensiteetit tunnetaan. Tutkielman kantava idea on se, että siirtymäintensiteetit saavat riippua ajan lisäksi siitä, milloin siihen tilaan, missä kullakin hetkellä ollaan, ollaan saavuttu. Vaihtoehtoisesti voidaan ajatella, että ne riippuvat siitä, milloin viimeisin hyppy tapahtui. Koko tutkielman ajan ajatellaan periaatteessa, että mallia sovelletaan henkivakuutukseen, tai ehkä tarkemmin ottaen sairasvakuutukseen. Näin ei kuitenkaan tarvitse ajatella, sillä itse henkivakuutusmatematiikkaan mennään vasta aivan luvun neljä lopussa. Asioita käydään siis läpi rajoittumatta mihinkään tiettyyn sovellukseen. Mallin voi ajatella yhtä hyvin kuvaavan jotain muuta asiaa. Esimerkiksi jonkin laitteen siirtymistä ehjästä epäkuntoiseen, ja siitä edelleen rikkinäiseen. Ensimmäinen luku tutkielmassa on luonnollisesti johdanto. Johdannossa pohditaan hieman, että mitä hyötyä siitä on, että intensiteetit voivat riippua jostain muustakin, kuin vain ajasta. Johdannon jälkeen on vielä lyhyt ’Kiitokset’ osio. Luvussa kaksi käydään läpi joitain tutkielmassa käytettäviä merkintöjä. Lisäksi käydään läpi joitain määritelmiä ja tuloksia, joista on hyvä olla tietoinen lukiessaan tutkielmaa. Nämä liittyvät enimmäkseen sigma-algebroihin sekä ehdollisiin odotusarvoihin. Määrittelemme esimerkiksi ehdollisen odotusarvon sekä säännölliset ehdolliset jakaumat. Luvussa kolme määritellään hyppyprosessit ja merkkiset hyppyprosessit. Tämä tehdään yleisellä tasolla, eli emme siis vielä tässä luvussa siirry kolmitilaiseen malliimme. Lisäksi todistamme erään tärkeän lauseen jota käytämme myöhemmin. Tätä todistusta varten joudumme todistamaan myös muutaman aputuloksen. Luvun lopussa puhumme hieman siitä, että mitä siirtymäintensiteetit oikeastaan ovat. Luvussa neljä määrittelemme tarkasti mallimme. Tämän jälkeen muotoilemme sekä todistamme monia lauseita. Todistamme esimerkiksi, että eräs kaksipaikkainen prosessi on Markov-prosessi. Lisäksi määrittelemme siitymätodennäköisyydet ja siirtymäintensiteetit, sekä etsimme näille esitykset siirtymäintensiteettien avulla. Luvun lopussa pohditaan mallia henkivakuutus-sovelluksen näkökannalta, ja lasketaan joitain henkivakuutusmatematiikalle tyypillisiä tunnuslukuja. Luku viisi on yhteenveto siitä, mitä olemme tutkielman aikana saaneet aikaan. Puhumme hieman mallimme mahdollisista ongelmista ja pohdimme miten mallia olisi mahdollista jatkojalostaa.
  • Alanko, Maria (Helsingin yliopisto, 2012)
    In this study liberal adult education teachers tell about themselves as teachers. Full-time teachers from metropolitan area make up the majority of my research subjects. Liberal adult education is the institutional context of teachers´work and their work environment. Context gives general guidelines for teachers work. My research presents teachership as a three-dimensional phenomenon, which consists of career path, teachership and textbook selection. Dimensional model of understanding teachers and teachership functions as the main structuring principle throughout this report. Out of three dimensions, textbook selection is least researched. Still, it is a very important part of teachers´ work. I see textbook selection as a vital part of pedagogic planning and curriculum. In my study, I have a narrative approach on teachers´ world. As a research material collection method I have used episodic interview. I have analyzed my research material using narrative research method. I have chosen narrative analysis to construct narratives from semantic and episodic knowledge. My results consist of situational and thematic narratives that intent to describe three-dimensional teachership and type narratives that describe two different teacher ideal types.
  • Mäkelä, Totti (Helsingin yliopisto, 1999)
  • Mäkelä, Totti (Helsingin yliopisto, 1999)
  • Kallio, Kaarina (1972)
  • Koistinen, Pirkko (1976)
  • Lahti, Joanna (2013)
    Median käytön siirtyminen yhä enemmän verkkoon on vähentänyt sanomalehtien mainostuloja ja heikentänyt aiemmin toiminutta liiketoimintamallia. Digitaaliseen, verkottuneeseen ja sosiaaliseen teknologiaan perustuva uusi media on muuttanut yleisön kulutustapoja autonomisemmiksi ja osallistuvammiksi, mikä joudutaan ottamaan huomioon myös sanomalehtien toimituksissa. Sanomalehtien pyrkimykset vastata toimintaympäristön muutoksiin johtavat uusiin strategioihin, jotka edellyttävät merkittävää muutosta toimituksen toiminta- ja ajattelutavoissa. Tutkimuksessa tarkastellaan paikallisen sanomalehden toimituksen pyrkimyksiä vastata toimintaympäristön ja kilpailutilanteen muutoksiin kehittämällä osallistavan journalismin strategiaan sopivia käytäntöjä ja välineitä. Tutkimuksen aineisto on kerätty etnografisin menetelmin Next Media Hyperlocal -hankkeeseen vuosina 2010–2013. Tarkastelun kohteena ovat Sanoma Kaupunkilehtien toimituksen äänitetyt ja litteroidut kehityskokoukset keväällä 2012. Kehityskokouksissa uudistettiin Vartti-lehden konseptia entistä lukijalähtöisemmäksi ja kehitettiin uutta verkkopalvelua helpottamaan yhteistyötä lukijoiden kanssa. Tutkimuksessa strategiaa lähestytään käytäntönä, jossa toimituksen muutospyrkimykset muokkaavat toteutettavaa strategiaa kehitystyön kuluessa. Muutosprosessissa esiintyviä ongelmia tarkastellaan toiminnan teorian ja kehittävän työntutkimuksen ristiriidan käsitteen kautta. Aineistosta etsitään ristiriitojen diskursiivisia manifestoitumisia: konflikteja, dilemmoja, kaksoissidoksia ja kriittisiä konflikteja, joiden esiintymisen perusteella pyritään selvittämään, mitkä teemat osallistavan journalismin strategiassa osoittautuvat haastaviksi toimituksen kehitystyössä. Tutkimuksen tulosten mukaan osallistavan journalismin edellyttämät toimintatavat haastoivat toimittajan portinvartijan roolia ja edellyttivät muutosta lukijoiden ja toimittajien suhteessa. Toimituksen kehityshanketta vaikeuttivat kilpailevat näkemykset sen tavoitteesta. Toinen näkemyksistä pyrki säilyttämään toimituksen kontrollin sisällöntuotantoon ja toinen avaamaan sitä lukijoille yhteisöllisyyden kautta. Lukijoiden osallistuminen sanomalehtien sisällöntuotantoon haastaa perinteisiä käsityksiä journalistisesta työstä ja journalistisesta laadusta.
  • Puoskari, Minna (2001)
    Tutkimuksessa tarkastellaan monijäsenisen valmistelun muuttumista ministeriöissä 1970-luvulta 1990-luvulle. Monijäsenisellä valmistelulla tarkoitetaan tässä työryhmissä, komiteoissa ja projekteissa tapahtuvaa valmistelua. Valmistelun painopiste on siirtynyt valtioneuvostotasoisen käsittelyn vaatimista komiteoista ja toimikunnista vapaammin ministeriöiden organisoitavissa oleviin valmistelumuotoihin kuten työryhmiin, projekteihin ja selvitysmiehiin. Tutkimusongelma on pelkistäen se, miten monijäseninen valmistelu on muuttunut viimeisten vuosikymmenten aikana. Kysymykseen vastaaminen edellyttää nykytilan selvittämistä. Nykytilaa kuvaamaan valittiin viimeisin kulunut vuosi 1999. Tutkimuksessa kartoitetaan tapahtunut muutos määrällisesti ja pyritään myös analysoimaan kehityksen syitä. Kokonaan uutta tutkimustietoa tuottavia tutkimuskysymyksiä on kaksi: millä tavalla nykyiset valmistelumuodot eroavat toisistaan ja 1970-luvun komiteoista ja työryhmistä rakenteensa ja tehtäviensä osalta sekä kuinka laajapohjaista valmistelu nykyisin on verrattuna aikaan, jolloin komiteat olivat keskeisin valmistelumuoto. Laajapohjaisuuden arviointi perustuu muodollisen edustuksen selvittämiseen. Aineisto on hankittu valtioneuvoston hankerekisteristä strukturoidun lomakkeen avulla. Kvantitatiivisen aineiston ohella käytettävissä oli teemahaastattelujen avulla hankittu kuva määräaikaisen valmistelun muuttumisesta, nykytilasta ja kehittämistarpeista. Komiteoiden korvautuminen työryhmillä alkoi jo 1970-luvun alkupuoliskolla. Uudelleen komiteoiden määrä on vähentynyt 1990-luvun alussa, jolloin komiteoita on korvattu myös projekteilla ja selvitysmiehillä. Myös virkamiesvalmistelun osuus on ollut kasvussa. Monijäsenisen valmistelun painopiste on työryhmissä ja yhä enemmän myös projekteissa. Komiteoita asetetaan enää vain harvoissa tapauksissa. Syitä kehitykseen on löydettävissä sekä komiteoiden heikkouksista että niiden käyttötarpeen hiipumisesta ja toisaalta ministeriöiden itsenäistymisestä myös valmistelun organisoinnin suhteen. Valmisteluelinten rakenteen ja tehtävien tarkastelu tuotti monipuolista kvantitatiivista aineistoa, jonka avulla pystyttiin vertaamaan erityisesti nykyisiä työryhmiä perinteiseen komiteatyöskentelyyn ja toisaalta projektien roolia valmistelussa. Projekteille annetut tehtävät olivat monipuolisempia kuin työryhmien ja erityisesti komiteoiden. Komiteoilla merkittävässä asemassa olevat säädösvalmistelutehtävät olivat työryhmillä ja erityisesti projekteilla harvinaisempia. Tutkimuksessa havaittiin, että työryhmät ovat laajapohjaistuneet verrattuna kahdenkymmenen vuoden takaiseen tilanteeseen, mutta ovat kapeapohjaisempia kuin perinteinen komiteatyöskentely. Projektit olivat kaikkein virkamiesvaltaisimpia ja myös työryhmien kaikista osallistujista yli puolet oli virkamiehiä. Järjestöedustus oli työryhmissä kuitenkin hajautuneempaa kuin aiemmin työryhmissä ja myös komiteoissa. Korporaatioiden muodollinen edustus näyttää muuntuneen epävirallisemmaksi tehden tilaa pluralistisemmalle edustukselle. Puolueiden edustus oli hyvin vähäistä. Laajapohjaisuuden näkökulmasta valmistelua ei voi pitää tyydyttävänä, koska edustus on keskittynyt virkamiehille. Lausunto- ja kuulemismenettelyjen sekä epävirallisen yhteydenpidon yleisyyttä ei tässä yhteydessä kuitenkaan voitu selvittää. Haastattelujen perusteella voidaan todeta, että epävirallisen yhteydenpidon merkitys on korostunut.
  • Vahtola, Johanna (2003)
  • Bergheim, Margareta (2001)
    Dagens finländska arbetssamhälle står inför förändringar. Vi har stora åldersgrupper som snart uppnår pensionsåldern och dessutom håller de arbetande på att bli utbrända p g a den stora stressen i arbetslivet. För att inte råka ut för en svår arbetskraftsbrist eller en ännu större grupp av arbetande som mår dåligt, är det viktigt att granska orsakerna till en god respektive dålig arbetslivskvalitet. I denna avhandling avgränsas studien till att gälla vissa kommunala arbetsenheter. Vilka faktorer är det då som påverkar arbetslivskvaliteten? I detta arbete behandlas problemet genom en mellanliggande kostnadsfaktor och oberoende storleks-, strukturella och organisationsfaktorer. De undersökta sektorerna är åldringshem, daghem och skolsektorn innefattande lågstadier, högstadier och gymnasier. Metoden i detta arbete är jämförande och deduktiv och det tillgängliga statistikdata analyseras med hjälp av ett statistikprogram. De viktigaste källorna i avhandlingen är litteratur om kontingensteorin, tidigare undersökningsresultat om arbetslivskvalitet och enhetskostnader samt statistikdata från de undersökta enheterna. Problemet behandlas utgående från kontingensteorin enligt Henry Mintzberg. Enligt denna teori påverkas organisationer av olika faktorer. I denna avhandling används kontingensfaktorerna storlek och omgivningens struktur. Enligt storlekshypotesen skulle större enheter producera servicen till lägre kostnader och med en sämre arbetslivskvalitet. Utvecklingen i åldringshemmen, daghemmen och lågstadierna visar att den första hypotesen kan antas i de sektorerna. Här behandlas också en hypotes om personalens belastning och resultaten visar att en högre belastning tenderar ge en sämre arbetslivskvalitet. Avhandlingens tredje hypotes gäller Mintzbergs påstående om organisationens omgivning. Här beaktas förändringarna i kommunernas invånarantal samt skatteunderlagets och årsbidragets förändring. Enligt hypotesen skulle stora förändringar i organisationens omgivning resultera i en sämre arbetslivskvalitet. P g a varierande resultat kan man inte påstå att stora förändringar skulle ge en sämre arbetslivskvalitet. Den tredje hypotesen förkastas således.
  • Björklund, Mathias (2008)
    I och med den kommande service- och kommunstrukturreformen i Finland är organiseringen av kommunalförvaltningen en högaktuell fråga. Hur skall sådana förvaltningsmässiga modeller skapas som på bästa möjliga kostnadseffektiva sätt producerar den offentliga service som kommuninvånarna är i behov av? I de övriga nordiska länderna, Sverige, Danmark och Norge, har det redan tidigare genomförts omfattande organisatoriska förändringar i kommunalförvaltningen för att skapa effektivare lösningar inom den kommunala sektorn. Det är sålunda viktigt att följa med händelserna inom kommunalförvaltningen i de andra nordiska länderna för att bättre kunna avgöra vilka lösningar som vore bäst för Finland. Denna undersökning granskar kommunalförvaltningens organiseringsformer i de nordiska länderna Finland, Sverige, Norge och Danmark. Undersökningens syfte är att beskriva och jämföra kommunalförvaltningens organiseringsformer i dessa länder. Undersökningen strävar också efter att utgående från en modell för uppbyggnad av den offentliga förvaltningen utreda om graden av nätverksbaserad administration är hög eller låg inom de nordiska ländernas kommunalförvaltning. Som metoder har jag använt fallstudier, komparativ metod, klassindelande analys och kvalitativ textanalys. Avhandlingen beskriver kommunalförvaltningens organiseringsmodeller på ett allmänt plan i en strävan att skapa en utgångspunkt för kommande mera ingående och omfattande analyser. Beskrivningen och jämförelsen visar att det finns mycket som är olika och mycket som är lika inom kommunalförvaltningen i de nordiska länderna. Det har inte ännu gjorts lika stora strukturella förändringar i den finska kommunalförvaltningen som det gjorts i de andra nordiska länderna. Däremot är samarbetet mellan kommunerna starkare i Finland än i Sverige, Norge och Danmark. Existensen av en stark regionalförvaltning i Sverige, Norge och Danmark skiljer dem också från Finland. Trots att undersökningens teoretiska modell är grov, vilket gör det svårt att göra exakta analyser, visar undersökningen att graden av nätverksbaserad administration i de nordiska ländernas kommunalförvaltning kan ses som relativt hög.
  • Haltia, Tapio (2014)
    Kommunen innehar en central roll i markanvändningsfrågor. I den nuvarande lagstiftningen har kommunens självständiga roll i planläggningsfrågor ytterligare förstärkts. Lagstiftningen sätter ändå skärpta krav på olika intressenters delaktighet och växelverkan i förfarandet. De statliga myndigheternas roll har numera blivit att agera som garanter för växelverkan och deltagande samt att genom rollen som sakkunniga experter ge utlåtanden inom ramen för deras verksamhetsområde. Den utbredda besvärsrätten ger dock möjligheter till att i efterhand granska och kontrollera det kommunala beslutsfattandet rörande markanvändning i synnerhet ifall den står i strid med de hierarkiskt högre planerna. Kommunen innehar även en annan roll i markanvändningsfrågor. Nämligen gällande de markpolitiska verktygen har kommunen en position som till vissa delar kan granskas kritiskt. Speciellt i frågan om frivilliga köp och markanvändningsavtal kan kommunens partsställning anses speciell. Å ena sidan agerar den då på en privat fastighetsmarknad där dess roll i princip inte avviker från de andra aktörernas. Å andra sidan är det ändå kommunen som innehavare av planläggningsmonopolen och en rad alternativa markpolitiska verktyg som besitter en förstärkt förhandlingsposition. Bland de markpolitiska medlen kan inlösning ses som den tyngsta. I arbetet granskas kritiskt kommunens förmåga att förverkliga de krav som ställs av lagstiftning samt principerna om god förvaltning i dess förfarande rörande markanvänvändning och särskilt som avtalspart i markanvändningsavtal. Markanvändningsavtalen har redan långt gående traditioner i praxis. Däremot intogs stadganden om dem först i den nya markanvändnings- och bygglagen vid dess i kraftträdelse år 2000. En för markanvändningsavtalens vidkommande viktig ändring gjordes år 2003 då det nya 12 kapitlet om markägarens ansvar för utvecklingskostnader intogs i lagen. Samtidigt har frågan om avtalstyp fått nya vinklingar. Den traditionella synen på markanvändningsavtal som privaträttsliga har ifrågasatts. Klart är att avtalen numera berör sådant som enligt lagen även kan lösas genom ett offentligrättsligt förfarande. Slutsatsen i arbetet tyder på att markanvändningsavtal än så länge ska analyseras från fall till fall och frågan om avtalstyp ska vid behov avgöras på basen av de innehållet i de enskilda villkoren. Med tanke på forumval kan definitionen ändå ha stor betydelse. Markanvändningsavtalen har kritiserats för att hämma transparensen i beslutsfattandet kring planfrågor. Arbetet behandlar frågan om förhållandet mellan avtalen och den i lag definierade planläggningsprocessen. Den nuvarande lagen ställer gränser för när ett markanvändningsavtal kan ingås bindande samtidigt som den förbjuder avtal om innehållet i planer. I praktiken är ändå dylika gränsdragningar mera diffusa och tanken om avtalens obundenhet kan ses som ett undantag till den avtalsrättsliga pacta sunt servanda -principen. Frågan om kommunens ansvar då avtalet inte kan uppfyllas har diskuterats och har fortfarande inte fått ett uttömmande svar. I praktiken kan kommuner ändå undvika dylika fallgropar genom att ingå separata avtal om fastighetsköp och frågor i anknytning till genomförande av plan. Arbetet tar sikte på det särskilda partsförhållandet som råder mellan kommunen och dess avtalspart som oftast är en markägare. Beträffande detta tema lyfts fram frågor som framstår som problematiska. Till en viss del tas upp avtalens relation till rättshandlingslagen och dess stadganden om skälighet och lindrigt tvång. Särskild uppmärksamhet ges åt markanvändningsavtalens förhållande till inlösningsförfarandet där frågan om kravet på alternativa medel och proportionalitet kan ses som aktuell. Behandlingen är för det mesta rättsdogmatisk. Den rådande lagstiftningen och dess betydelse för forskningsobjektet behandlas samtidigt som förarbeten och praxis tas upp till relevanta delar. Som bakgrund ställs den historiska utvecklingen i lagstiftning och praxis samt vissa hänvisningar till läget i Sverige där som utvecklingen varit något mera progressiv. I avsnittet om praxis lyfts även fram avtalsförfarandet i några kommuner. I och med de omfattande ändringarna i lagstiftning kan en del praxis inom forskningsområdet bedömas som föråldrad. En del nya beslut har givits sedan ändringarna trätt i kraft men linjedragningen i frågor såsom förhållandet till inlösning samt ersättningsansvar vid avtalsbrott kommer sannolikt ännu att förtydligas.
  • Wahlström, Vilhelm (2015)
    I denna pro gradu avhandling har kommunsammanslagningars inverkan på förhållandet mellan kommunalt anställda och deras närmaste chef undersökts. Undersökningen baserar sig på teorin om transformellt ledarskap som betonar betydelsen av chefsrollen för effektiviteten på arbetsplatsen. Teorin om transformellt ledarskap bygger på att chefen måste kunna motivera sin anställda och sätta upp relevanta mål för dem. Då kommunsammanslagningar ligger i tiden är det utgående från teorin om transformellt ledarskap såväl befogat som intressant att undersöka kommunsammanslagningarnas inverkan på förhållandet mellan chef och anställd. Eftersom större enheter medför en risk att rollen som ledare blir mindre personlig kan man anta att kommunsammanslagningarna inverkar negativt på det transformella ledarskapet. Å andra sidan tyder tidigare finländsk forskning på att kommunsammanslagningarnas inverkan på de anställda skulle vara mycket marginell och där den förekommer t.o.m. medföra en positiv effekt. För att få svar på forskningsfrågan: ”Hur påverkas kommunalt anställdas inställning till ledarskapet i samband med kommunsammanslagningar?” har inställningen bland de kommunalt anställda till sin närmaste chef i tre nysammanslagna kommuner (Raseborg, Salo och Uleåborg) jämförts med tre kommuner som inte varit med om en kommunsammanslagning (Kyrkslätt, Kotka och Åbo). Forskningsmaterialet är taget ur Kommunförbundets ARTTU-undersökning från år 2009. De kommunalt anställdas inställning till chefen har mätts med hjälp av ett Mann-Whitney U-test för att få fram signifikansen i mätt skillnad. Resultatet av forskningen visade i enlighet med tidigare finländsk forskning att kommunsammanslagningarnas inverkan på de anställdas inställning till sina närmaste chefer var mycket liten. De uppmätta skillnaderna räckte inte till för att man skulle kunna dra några slutsatser om att kommunsammanslagningarna skulle ha haft någon inverkan på de kommunalt anställdas inställning till chefen, varken positiv eller negativ. Forskningsresultatet visar att kommunsammanslagningarna inte medför några större omställningar vad gäller personalens inställning till sina närmaste chefer. Slutsatsen för avhandlingen blir således att forskningsresultatet kan betraktas som positivt, ifall trenden att bilda större enheter för att effektivera användningen av offentliga medel i ekonomiskt kärva tider fortsätter.