Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

Now showing items 9240-9259 of 24425
  • Hyytinen, Heidi (Helsingin yliopisto, 2010)
    The aim of this study is to explore by systematic textual analysis the crucial conceptions of constructive alignment and to reconstruct the concept of constructive alignment and examine the relation between conceptual relationships in John Biggs’s texts. In this study, I have also analyzed the presuppositions of the concept of constructive alignment and its possible implications. The research material includes Biggs’s (1996b; 2003) article entitled Enhancing Teaching through Constructive Alignment and book entitled Teaching for Quality Learning at University. The primary purpose of the systematic textual analysis is to reconstruct concepts and gain access to a new or more profound understanding of the concepts. The main purpose of the constructive alignment is to design a teaching system that supports and encourages students to adopt a deep approach learning. At the center of the constructive alignment are two concepts: constructivism in learning and alignment in teaching. A tension was detected between these concepts. Biggs assumes that students’ learning activities are primed by the teaching. Because of this it is not important what the teacher does. At the same time he emphasizes that teaching interacts with learning. The teacher’s task is to support student’s appropriate learning activities. On the basis of the analysis, I conclude these conceptions are not mutually exclusive. Interaction between teaching and learning has an effect on student’s learning activities. The most essential benefit of the model of constructive alignment is that Biggs brings together and considers teaching at the same level with learning. A weakness of Biggs’s model relates to the theoretical basis and positions of the concept of constructive alignment. There are some conflicts between conceptions of epistemology in Biggs’s texts. In addition, Biggs writes about constructivism also as conceptions of epistemology, but doesn’t consider implications of that position or what follows or doesn’t follow from that commitment. On the basis of the analysis, I suggest that constructivism refers in Biggs’s texts rather to constructivism in learning than philosophical constructivism. In light of this study, constructive alignment doesn´t lead to philosophical constructivism. That’s why constructive alignment stays out of idealism. Biggs’s way of thinking about teachers possibility to confronting students’ misconceptions and evaluate and assess students’ constructions support a realist purpose in terms of philosophical stance. Realism does not drift toward general problems of relativism, like lack of criteria for assessing or evaluate these constructions.
  • Kotilainen, Lari (Helsingin yliopisto, 2007)
    Dynamic constructions Dynamic constructions is a study of the dynamism of Finnish grammar. Dynamism as a linguistic phenomenon is studied on both the diachronic and synchronic level. The study therefore focuses not only on the temporal changes of grammar but also on the conventionality of grammatical structures and on the interplay between closely related constructions. Dynamism is also treated as a phenomenon occurring between different varieties of Finnish. All in all, dynamism is shown to be a key feature of the nature of grammar. The study is set within the framework of cognitive linguistics and construction grammar. Both theories emphasise the role of constructions pairings of form with semantic or discourse function in the composition and development of grammar. The grammar of a language is understood to be a structured inventory of such constructions. I argue that the constructions are best studied in their original contexts of use. Thus, the study is usage-based in a strict sense. The data is compiled from various corpora consisting of both written and spoken as well as standard and non-standard Finnish. The dissertation consists of an introduction and four empirical studies. The four papers examine various Finnish constructions and thereby shed light on different aspects of the dynamism of a grammar. The first paper focuses on the diachronic development of the Finnish temporal converb essa. The second paper discusses a specific construction which includes the essa converb, that is, the mikäs on ollessa construction. Some closely related constructions and their semantic interplay are also examined. The third paper extensively studies what is generally regarded as an ellipsis of the negation verb in Finnish. By using present day Finnish data, I show that the omission of the negation verb is not an instance of mere ellipsis but rather a construction. The final paper combines the themes of the second and the third paper by focusing on closely related constructions of the negative ellipsis construction.
  • Perander, Katarina (2005)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka huruvida kvinnans identitetskonstruktion har förändrats över två generationer och hur dessa eventuella förändringar ser ut. Den empiriska delen av studien utgjordes av en enkätundersökning där materialet samlades in bland kvinnor som väntade sitt första barn (n = 34) och dessa kvinnors egna mödrar (n = 29). Kvinnorna kom från Helsingfors och Joensuu. Identitetskonstruktionen analyserades med hjälp av Identity Structure Analysis (ISA) -instrumentet, som utvecklats av Weinreich. Instrumentet för denna studie konstruerades av prof. Airi Hautamäki som en del av en longitudinell tregenerationsstudie. ISA bygger på en metateoretisk referensram med element av Eriksons psykodynamiska utvecklingsteori, symbolisk interaktionism, socialkonstruktionism, Kellys teori om personliga konstruktioner, värdeteorier samt den kognitivt-affektiva konsistensteorins grundläggande antaganden. De resultat som erhölls med ISA jämfördes med resultaten för samma grupp kvinnor på The Silencing the Self Scale (STSS), som Hautamäki fått fram. Syftet var att utreda sambandet mellan eventuella identifikationskonflikter och tendensen att tysta ner den egna rösten samt skillnaderna i detta samband mellan den yngre och den äldre generationens kvinnor. Studiens resultat visade att ingendera gruppen av kvinnor upplevde den traditionella kvinnligheten som särskilt viktig för den egna identiteten. Den yngre generationen av kvinnor identifierade sig med den egna modern och värderade modern högre än vad den äldre generationens kvinnor gjorde. Sambandet mellan identifikationskonflikt och nertystande av självet var tydligt för den äldre generationens kvinnor främst i förhållande till den egna modern. För de yngre kvinnorna var detta samband inte lika påtagligt. I Finland har kvinnan redan länge arbetat utanför hemmet, vilket syntes i att självständighet och självförverkligande också var viktiga element för den äldre generationens kvinnor. Resultaten tyder på att det verkar vara den äldre generationens kvinnor som tagit det stora steget ifrån den traditionella kvinnorollen, medan de yngre redan representerar en andra generationens emanciperade kvinnor. De viktigaste källorna: Bjerrum Nielsen 1999; Bjerrum Nielsen & Rudberg 1994; Chodorow 1978, 1990, 1995; Hautamäki 2000, 2001, 2004, 2005; Kaplan 1992; Wager 1994; Weinreich 1989, 1998, 2003
  • Lunabba, Harry (2007)
    Avsikten med avhandlingen är att studera på vilket sätt pojkars genus och pojkdom konstrueras i socialt arbete inom barnskydd och förklara samt beskriva pojkars barnskyddsprocesser. Frågeställningen är: Hur konstrueras pojkars klientskap i barnskyddsarbete och vilken betydelse har denna konstruktion för pojkar? Studiet baserar sig på två pojkars barnskyddsberättelser. Berättelserna uppfattas som den helhetsbild som socialarbetarna utgår ifrån i sitt arbete med ifrågavarande pojkar. Studiet genomfördes på två socialkontor i två olika kommuner. Förståelsen om pojkar och pojkars problemförhållanden bygger på genusforskning samt det s.k. nya barndomsperspektivet. Forskningsmetoden i avhandlingen är fallstudie. Materialet består av pojkars barnskyddsdokument. Dokumentationsmaterialet har dessutom kompletteras med intervju med socialarbetare. Intervjuerna med socialarbetare karakteriseras som vagt strukturerade temaintervjuer där utgångspunkten var att låta socialarbetarna självständigt berätta om sina tankar och erfarenheter om handläggningen av pojkarnas ärende. Materialet sammanställdes till en kronologisk struktur med hjälp av en tidsaxelanalys och därefter har materialet vidare utarbetats till en enhetlig berättelse. Materialet har analyserats genom en mönstermatchningsanalys och explikationsuppbyggnadsmodell. Mönstermatchningsanalys går ut på att man jämför anteciperade mönster med det empiriska materialet. I materialet framträdde två generella mönster. Pojkarnas problemförhållanden uppmärksammades och konstruerades främst utgående från händelser där pojkars beteende framträdda som aggressivt eller oroligt. Den övergripande konstruktionen av pojkarna var att de uppfattades som besvärliga. Det aggressiva och oroliga beteendemönstret framträdde i flera olika sammanhang och denna typ av beteende var också förekommande i de anmälningar som gjordes till barnskyddet gällande pojkarna. Det andra mönstret som var framträdande i pojkars barnskyddsberättelser var att pojkarna uppfattades som utmanande för det sociala arbetet inom barnskydd, eftersom socialarbetarna upplevde att den tillgängliga vården och servicen inte är tillräcklig eller annars lämplig för att tillgodose pojkarnas behov. Socialarbetarna hade svårigheter att erbjuda eller finna lämpliga eller passande serviceformer för pojkarna. Studiet visade att pojkars ställning inom barnskyddsarbete inte är hegemonisk och att det finns skäl att utveckla barnskyddets beredskap i att bemöta pojkars behov av service. Det framkom också att konstruktionen av pojkars genus är förekommande i barnskyddsarbete och denna konstruktion är av betydelse för utförandet av det praktiska sociala arbetet. Konstruktionen av pojkars genus har också betydelse i socialarbetarnas utvärdering av pojkars behov av skydd.
  • Forsskåhl, Mona (Helsingin yliopisto, 2008)
    This study concerns the most common word pair in spoken Swedish, de e (it is, third person pronoun + copula-verb in present tense). The aim of the study is twofold, with an empirical aim and a theoretical aim. The empirical aim is to investigate if and how the string de e can be understood and described as a construction in its own right with characteristics that distinguishes it from other structures and resources in spoken Swedish. The theoretical aim is to test how two different linguistic theories and methods, interactional linguistics and construction grammar, can be combined and used to describe and explain patterns in languaging that traditional grammar does take into account. The empirical analysis is done within the interactional linguistic framework with sequence analyses of excerpts from authentic conversation data. The data consists of approximately ten hours of recorded conversation from Finland and Sweden. The sequence analysis suggests that the string de e really is used as a resource in its own right. In most cases, the string is also used in ways consistent with abstract grammatical patterns described by traditional grammar. Nevertheless, there are instances where de e is used in ways not described before: with numerals and infinitive phrases as complements, without any complements at all and together with certain complements (bra, de) in idiomatic ways. Furthermore, in the instances where de e is used according to known grammatical patterns the function of the particular string de e is clearly contextually specific and in various ways linked to the micro-context in which it is used. A new model is suggested for understanding and concluding the results from the sequence analyses. It consists of two different types of constructions grammatical and interactional. The grammatical constructions show how the string is used in eleven structurally different ways. The interactional constructions show seven different sequential positions and functions in which the string occurs. The two types of constructions are also linked to each other as potentials. This is a new way to describe how interactants use and responds to a concrete string like de e in conversation.
  • Martola, Nina (Helsingin yliopisto, 2007)
    The topic for the study is the Swedish preposition “åt”. The corresponding prepositions in English are “to”, “for” and “at”. One of the main purposes of the study is to compare the use of the preposition in two varieties of Swedish, the Swedish spoken in Sweden (Sweden Swedish, ‘sverigesvenska’) and the Swedish spoken in Finland (Finland Swedish, ‘finlandssvenska’), and to point out differences and similarities. The study is corpus-based and the corpora, one for each variety, consist mainly of newspapers and novels from 1980 to around 2000. The total number of words is around 40 million, 19 million in the Sweden Swedish and 23 million in the Finland Swedish corpus. The other purpose of the study is to analyze in what kind of patterns the preposition åt occurs. General semantic patterns, valency patterns and idiomatic patterns are all brought to the fore. The theoretical basis for the study is Construction Grammar as developed by Ch. Fillmore, Fried & Östman, A. Goldberg, and W. Croft. Also Frame Semantics and its further development FrameNet play an important role in the study. According to Construction Grammar, constructions are constellations of form and meaning/function. The constructions are abstract units, but in an empirical study it is possible to arrive at abstract constructions through generalizations over concrete occurrences. The results indicate that the use of the preposition “åt” differs in Finland Swedish from the use in Sweden Swedish – but not as much as expected (on the basis of previous studies), at least not in written language. In Finland Swedish the preposition is used more to indicate the role Recipient, whereas the role Beneficiary is more predominant in Sweden Swedish. In both varieties, however, the use of “åt” is most often highly idiomatic and it is only the Beneficiary-role that can be said to be entirely productive. As to valency binding, the preposition phrase with “åt” occurs either as an argument or as a middle. Middles are complements that are neither arguments nor real adjuncts but stand somewhere in between these two. The preposition “åt” occurs as part both of general patterns and of specific idiomatic patterns. The constructions in which the preposition “åt” is an element are connected in an intricate network.
  • Gartz, Thomas (Helsingin yliopisto, 2000)
    I avhandlingen analyseras den finlandssvenska författaren Mikael Lybecks (1864-1925) verk Breven till Cecilia. Denna brevroman hör till Lybecks senare produktion och utkom 1920. Verket har kommit att betraktas som en klassiker inom den finlandssvenska litteraturen. Av författarensövriga produktion är det strängt taget endast Tomas Indal (1911) som haft en jämförbar genomslagskraft. Trots detta har romanen inte varit föremål för en enda mer omfattande studie. l sin Lybeckbiografi relaterar Erik Kihlman i första hand verket till det biografiska och till samhällssituationen vid tiden för romanens tillkomst. Vetenskapen, konsten och livet bildar tillsammans den triangel som utgör romanens stomme. Antiken är starkt närvarande i romanen och med begrepp som härrör från denna era kan man tala om det sokratiska, det apollinska och det dionysiska. Detta är begrepp som Friedrich Nietzsche utgår i från i sitt ungdomsverk Tragedins födelse (Die Geburt der Tragödie aus dem Geiste der Musik) från 1872. Nietzsches vetenskapskritik och hans syn på den högsta konsten som ett brödraförbund mellan Dionysos och Apollon står i förvånansvärt hög grad i samklang med den övergripande tematiken i Lybecks verk. När Nietzsche därtill framhäver musiken som grunden förall konst får många inslag i romanen sin förklaring. l Breven till Cecilia skildras en vändpunkt i huvudpersonen Sven Ingelets liv. Därför ligger tyngdpunkten i den tematiska analysen vid det som gör att verket kan betraktas som en utvecklingsroman. Även om romanen skildrar en tidsperiod på endast ett och ett halvt år så hinnerhuvudpersonen ändå undergå en betydande personlighetsförändring. Nietzsches Tragedinsfödelse med dess ovannämnda grundläggande begrepp lämpar sig ypperligt som referensram för en analys av denna förändring. Avhandlingen har också strukturerats utgående från de nietzscheanska begreppen sokratiskt, dionysiskt och apollinskt vilka alltså återspeglar huvudpersonens utvecklingsfaser. Från att ha varit en renodlad förnuftsmänniska väcks Sven Ingelet genom ett kortvarigt kärleksförhållande till det dionysiska med allt vad det innebär av känslorus och lidande. Att Ingelet nästan helt uppgått i sin roll som konstteoretiker har medfört att hans förhållningssätt till omvärlden utmärks av intresselös betraktelse. Till följd av sin viljesvaghet och bristande handlingskraft måstehan försöka behålla sin älskades gunst genom magiska pseudohandlingar. Detta leder in Ingelet i myternas värld. Hans verklighetsuppfattning får andra dimensioner än den vetenskapliga. Det dionysiska uppvaknandet medför tillsammans med det efterföljande brevskrivandet att Ingeletnår fram till en självkännedom och upphör att vara en främling i tillvaron. Ingelet utvecklar ocksåen ny konstsyn som förutsätter ett samband mellan konsten och livet. Detta apollinska utvecklingsstadium kännetecknas också av sanningsförmedlande drömmar, och av en tilltagande resignation som till slut utmynnar i ett självmord. Nyckelord: brevroman, Dionysos, Apollon, främlingskap, verklighetsflykt
  • Lavonen, Tuija (2003)
    Henkilöarvioinnilla tarkoitetaan työorganisaatioissa tehtävää organisaation sisäisen tai ulkopuolisen asiantuntijan yksittäisestä henkilöstä tekemää tutkimusta. Tutkimus tehdään tähän tarkoitukseen suunnitelluilla systemaattisilla menetelmillä, joiden avulla tutkitaan arvioitavan henkilön ajattelua, osaamista, kykyjä, ominaisuuksia tai toimintamalleja. Tavoitteena on muodostaa arvioitavasta kokonaisvaltainen kuva, jonka perusteella voidaan ennustaa hänen suoriutumistaan tai kehittymistarpeitaan suhteessa työorganisaatioon. Syksyllä 2001 astui voimaan laki yksityisyyden suojasta työelämässä. Kyseisen lain mukaan työnantaja on vastuussa siitä, että henkilöarvioinnit perustuvat luotettaviin testausmenetelmiin, niiden suorittajat ovat asiantuntevia ja testauksella saadut tiedot ovat virheettömiä. Laki asettaa työnantajat vaikeaan tilanteeseen, sillä vaikka henkilöarvioinnissa käytettäviä yksittäisiä menetelmiä on tutkittu paljonkin, ei niiden pohjalta laadittavien lausuntojen ennustevaliditeettia ole pystytty tyhjentävästi osoittamaan. Tässä pro gradu -tutkielmassa pyritään selvittämään, kuinka luotettavia henkilöarvioinnit kokonaisuudessaan ovat. Tutkimus keskittyy henkilöarviointeihin, jotka on tehty rekrytoitaessa uutta henkilöstöä keskisuureen elektroniikkaa valmistavaan yritykseen. Esimiesten ja työtovereiden arviot rekrytoitujen nykyisestä työmenestyksestä ovat se mittari, johon alkuperäisiä ulkopuolisen konsultin henkilöarviointilausuntoja verrataan. Vertailu keskittyy henkilön työskentelytapaan ja työssä suoriutumiseen. Tutkimuksessa käsitellyt rekrytoinnit olivat onnistuneet hyvin. Suoraviivaista ja kattavaa yhteyttä henkilöarviointilausunnon ja esimiesten sekä työtoverien suoriutumista arvioivien näkemysten väliltä ei kuitenkaan löytynyt. Eri osa-alueista henkilöarvio tuntui ennustavan parhaiten henkilön kykyrakennetta, ongelmanratkaisutaitoa ja suunnitelmallisuutta. Tämä vahvistaa aiempien tutkimusten tuloksia, joiden mukaan kognitiivisia kykyjä mittaavat testit ovat luotettavimpia henkilöarvioinnin menetelmiä. Sen sijaan sosiaalisten taitojen, vaikuttamiskyvyn, paineensietokyvyn ja pitkäjänteisen sitoutumisen ulottuvuuksien suhteen henkilöarviointilausuntojen ennustevaliditeetti on tämän tutkimuksen perusteella vaatimaton.
  • Toiviainen, Hanna (Helsingin yliopisto, 2007)
    Consumerism emphasises the patient s position and freedom of choice. Consumerism is being promoted by a range of phenomena occurring in society and health care. Different actors hold different views on the patient as a consumer and on his or her participation. Consumer demand is created outside the patient physician relationship and the commercialisation of services generates new expectations with respect to physician s work. More and more patients may be interested in adopting a more equal position in the care relationship, and trying to negotiate with the physician or to even dictate how he or she should be cared for. In Finland, very little research has been conducted on patients and consumers organising themselves at national system level, patients as choosers, and physicians attitudes to various consumerist phenomena or the choice made by the patient. In the empirical data for this study, the term consumer-patient refers to active consumers and patients making choices related to their clinical care prior to a physician s diagnosis. Consumer-patients are also represented by consumer and patient organisations and movements. The main research question is: How do physicians regard the care choice made by the patient? This question is addressed from a perspective encompassing patients and consumers organised activities and individuals active behaviour in health care as well as physicians experiences and their views on patients as consumers making choices related to their care. The first part (Study I), examines the patient organisation field, information sources used including the websites of such organisations, files from Finland s Slot Machine Association, RAY, a survey conducted by a Finnish television news department and interviews of patient organisations. Based on observation and a physician survey, Study II examines physicians attitudes to the idea that patients could obtain information through consumer movements about physicians care practices before seeking medical care. Studies III−IV use a physician survey to examine physicians attitudes to direct-to-consumer-advertising of prescription drugs (DTCA) and their experiences and views of patient requests related to treatments and examinations. Study V uses comparative surveys to examine the attitudes of health care professionals and the population to the introduction of new technologies in health care, using genetic screenings and tests as an example. The number of patient organisations increased, with a particular escalation as of the 1990s. The characteristics and operating methods of the organisations varied greatly. Physicians organisations adopted a negative or neutral attitude towards the consumer movements idea of distributing information on care practices, whereas individual physicians attitudes were slightly more positive. Physicians regarded direct-to-consumer-advertising of prescription drugs as negative, but took a more permissive attitude towards indirect advertising. More than every third physician considered drug advertisements in general to be harmful or useless in the distribution of drug information to patients or consumers. More than half of physicians conducting patient work reported that they (very) often encountered patients who stated upon arrival for a consultation that they wanted specific treatments or examinations, and that the number of such situations had increased. Such situations were viewed as positive with regard to the care relationship by every fifth physician and as negative by two fifths. Physicians justified a reserved attitude to the patients consumer role by referring to their medical expertise and position as care decision-makers, the patient physician relationship and the public health care system. Reasons for a positive attitude included the patient s participation and co-operation, the patient physician relationship and the patient s knowledge. Professionals were more reserved than lay people about the introduction and extension of genetic technologies in health care. A significant minority of the physicians did not take a clear pro or con attitude to the patients consumer role or to the use of new technologies in health care. The physicians age, gender, place of work and specialisation influenced their attitudes to the patient s consumer role, and private physicians viewed it in a more positive light than those working in public health care. Active consumer-patients challenge the society to hold a discussion of the patient s choice, participation in care decision-making and participation in health care policy in general. Their transformation into customers and consumers implies not only a new division of individuals roles and powers, but also contributes to changing relationships between system level roles: between citizens and the state and between public and private health care. This phenomenon raises various issues related to health care policy. In conclusion, topics are presented for discussion, practical measures and further research. Keywords: health care, consumerism, distribution of technologies, commercialisation, physicians, patients, consumers, patient s choice, patient s role.
  • Nyström, Sonja (2002)
    Undersökningen som det här pro gradu arbetet är en del av utfördes som en enkätundersökning i Finland och Sverige. I undersökningen deltog respondenter från fyra olika grupper: finskspråkiga finländare (N = 699), finlandssvenskar (N = 563), svenskar (N = 770) och sverigefinländare (N = 528). Den totala svarsprocenten var 49 %. Materialet analyserades med hjälp av statistiska metoder. Målet för det här pro gradu arbetet var att undersöka kontaktens effekt på attityder mellan de fyra grupperna i undersökningen. Attityderna mättes med tre olika mått: en affektiv skala, ett positiv evaluativt index och ett negativt evaluativt index. Resultaten från undersökningen visade att i motsats till kontakthypotesens antagande hade kontakt i sig ett positivt samband med positiva attityder till utgruppen. Däremot fick kontakthypotesen stöd genom att mängden kontakt och graden av bekantskap hade positiva samband med positiva attityder till utgruppen. De här resultaten gällde dock inte i alla fyra grupper och inte heller med alla tre mått på attityder. Enligt den ömsesidiga differentieringsteorin generaliseras de positiva attityder som uppstår i kontakten med utgruppsmedlemmar till utgruppen som helhet ifall gruppmedlemskapet hålls framträdande i kontaktsituationen. Detta undersöktes genom att ta reda på om kontaktens effekt på attityderna till utgruppen modererades av graden av utgruppstypikalitet. I likhet med resultat från andra undersökningar visade det sig att i de fall där moderation förekom hade mängden kontakt och graden av bekantskap en positiv effekt på attityderna endast hos de respondenter som hade kontakt med en utgruppsmedlem som de ansåg att var en mycket typisk representant för utgruppen. Utgruppstypikalitetens modererande effekt förekom endast i två grupper och endast med två av de olika attitydmåtten. Resultaten av analyserna visade således att kontaktens effekt på attityderna till utgruppen är olika beroende av vilka grupper man undersöker och på vilket sätt man mäter attityderna. De viktigaste källorna: Allport 1954; Brown, Vivian & Hewstone 1999; Brown, Maras, Masser, Vivian & Hewstone 2001; Hewstone & Brown 1986.
  • Ihalainen, Katriina (2012)
    Tässä pro gradu-tutkielmassa tarkasteltiin ryhmienvälisen kontaktin ja ulkoryhmäasenteiden yhteyttä vähemmistövähemmistökontekstissa. Mielenkiinnon kohteena olivat venäjänkielisten maahanmuuttajanuorten asenteet muiden maahanmuuttajaryhmien edustajia kohtaan. Tarkastelun keskiössä olivat keskeiset kontaktin laadun ja ulkoryhmäasenteiden yhteyttä selittävät tekijät: ryhmienvälinen ahdistus ja sisäryhmänormit. Työn tavoitteena oli erityisesti tarkentaa sosiaalisen identiteetin näkökulmasta käsin, milloin ryhmienvälinen ahdistus välittää kontaktin laadun ja ulkoryhmäasenteiden välistä yhteyttä, ja miksi – minkä prosessin kautta – sisäryhmänormit säätelevät tätä yhteyttä. Tutkielman teoreettisen viitekehyksen muodostivat kontaktihypoteesi ja sosiaalisen identiteetin teoria. Tutkielman kvantitatiivinen poikkileikkausaineisto (N=132) oli kerätty kyselylomakkeella, joka koostui olemassa olevista ja osin muokatuista mittareista. Tutkielmassa tarkasteltiin muuttujien välisten suorien yhteyksien lisäksi moderaatioita, mediaatioita sekä näiden yhdistelmiä medioitua moderaatiota ja moderoitua mediaatiota. Tutkielman tulokset osoittivat, että, kuten oletettiin, miellyttävät ryhmienväliset kontaktit olivat yhteydessä venäjänkielisten maahanmuuttajanuorten myönteisiin asenteisiin muiden maahanmuuttajaryhmien edustajia kohtaan. Oletusten mukaisesti havaittiin myös, että ryhmienvälinen ahdistus välitti kontaktin laadun ja ulkoryhmäasenteiden yhteyttä. Epämiellyttävät kontaktit olivat yhteydessä suurempaan ahdistuneisuuteen, mikä puolestaan oli yhteydessä kielteisempiin ulkoryhmäasenteisiin. Tulokset osoittivat myös odotetusti, että sisäryhmänormit säätelivät kielteisten kontaktikokemusten ja ulkoryhmäasenteiden välistä yhteyttä siten, että epämiellyttävät kohtaamiset olivat yhteydessä kielteisempiin ulkoryhmäasenteisiin vain suvaitsemattomassa normiilmapiirissä. Lisäksi tulokset osoittivat, että sosiaalisen identiteetin voimakkuus – samastuminen etniseen ryhmään – selitti sekä ryhmienvälisen ahdistuksen että sisäryhmänormien roolia kontaktin ja ulkoryhmäasenteiden välisessä yhteydessä. Ryhmienvälinen ahdistus toimi oletetusti kontaktin laadun ja ulkoryhmäasenteiden välisen yhteyden välittäjänä vain niillä venäjänkielisillä nuorilla, jotka olivat heikosti samastuneita omaan etniseen ryhmäänsä. Sisäryhmänormit säätelivät kielteisten kontaktikokemusten ja ulkoryhmäasenteiden välistä yhteyttä, mutta toisin kuin tutkielmassa oletettiin. Epämiellyttävät kontaktikokemukset olivat yhteydessä heikkoon sisäryhmäsamastumiseen, mikä puolestaan oli yhteydessä kielteisempiin ulkoryhmäasenteisiin normien ollessa kielteisiä. Tutkielman tuloksia peilattiin aikaisempaan kontaktikirjallisuuteen sekä muun muassa arvioitiin tulosten teoreettista ja käytännöllistä merkitystä ja tuotiin esiin jatkotutkimusehdotuksia.
  • Vatjus, Anne-Elena (2008)
    Tutkimuksessa tarkastellaan pääkaupunkiseudun ammattioppilaitoksissa opiskelevien asennoitumista ulkomaalaisiin maahanmuuttajiin. Aineisto kerättiin 23.3-6.5.1993 kyselylomakkeella oppilaitoksissa valvottuna kyselynä. Otoskoko on 216 henkilöä. Tutkimuksessa selvitetään oppilaitoksissa ja vapaa-ajalla tapahtuvan kontaktin sekä autoritaarisuuden vaikutusta opiskelijoiden asennoitumisessa maahanmuuttajiin. Tutkimuksen teoriaosassa selvitetään tutkimuksen kannalta tärkeitä käsitteitä sekä pohjustetaan Suomen ulkomaalaistilannetta 1990-luvun alussa. Kvantitatiivisina analyysimenetelminä käytettiin suoria jakaumia, ristiintaulukointia, regressioanalyysiä, faktorianalyysiä ja summamuuttujia. Tutkimuksen kysymykset on laadittu Magdalena Jaakkolan vuonna 1987 suorittaman tutkimuksen pohjalta. Tutkimuksen keskeinen tulos on, pääkaupunkiseudun ammatillisissa oppilaitoksissa opiskelevat asennoituivat suurimmaksi osaksi negatiivisesti ulkomaalaisten maahanmuuttoon. Ulkomaalaisten läsnäolo koulussa lisäsi ulkomaalaisen tuntemisen mahdollisuutta, mutta kanssakäymissuhteiden syntymiseen samassa oppilaitoksessa opiskelemisella ei juuri ollut vaikutusta. Ulkomaalaisten maahanmuuttoon suhtautuivat selvästi myönteisemmin ne opiskelijat jotka tunsivat ulkomaalaisen henkilökohtaisesti, ja ne jotka olivat matkustelleet ulkomailla 6 kertaa tai useammin. Oppilaitoksen ulkomaalaiskontaktimahdollisuudella ei kuitenkaan näytä olevan vaikutusta ulkomaalaisten vastaanottohalukkuuteen. Ulkomaalaisasenteeseen positiivisimmin vaikuttaa ulkomaalaisen tunteminen työn kautta, seuraavaksi tunteminen naapurina ja ystävänä. Myönteisimpinä asenteet kohdistuvat ulkomaalaisia kohtaan turisteina, ottolapsina sekä opiskelijoina. Autoritaarisuus vaikutti jossain määrin negatiivisesti opiskelijoiden kanssakäymishalukkuuteen ulkomaalaisten kanssa ja halukkuuteen ottaa vastaan maahan tulevia pakolaisia. Tutkimuksessa tärkeimpinä lähteinä käytettiin Magdalena Jaakkolan 1995 kirjaa ”Suomalaisten kiristyvät ulkomaalaisasenteet”, Karmela Liebkindin 1994 kirjaa ”Maahanmuuttajat ja kulttuurien kohtaaminen” ja Miles Hewstonen & Rupert Brownin 1986 kirjaa ”Contact is not enough”.
  • Karjalainen, T. J. J. (2003)