Browsing by Subject "Åland"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Södergård, Linda (2003)
    Syftet med avhandlingen var att försöka förstå betingelserna för socialt arbete med närståendevården på Åland genom att sätta in det i ett ekonomiskt, organisatoriskt, socialt och kulturellt sammanhang. Den åländska kontexten var av speciellt intresse. Utgångspunkten har främst varit att fokusera på hur arbetet med närståendevården löper i kommunerna samt vilka villkor arbetet i kommunerna har. Fokus lades också på hur central fråga närståendevården är för åländskt socialt arbete. Som avhandlingens teoretiska referensram fungerar en kontextuell utgångspunkt. Malcolm Paynes teori om hur socialt arbete konstrueras av politiska, sociala och ekonomiska förhållanden utgör huvudteorin. Ett kvalitativt närmandesätt har använts i den empiriska studien, därtill har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Analysmaterialet består av tio temaintervjuer med åländska socialsekreterare/socialarbetare. Resultatet visar att närståendevården utgör en liten del av socialsekreterarens/socialarbetarens vardag men att det hör till en av de angenämare uppgifterna. Faktorer som lagstiftning, kommunens ekonomi och politik bidrar till konstruerandet av det sociala arbetet tillsammans med klientelet och socialarbetaren. Den åländska kontexten i form av ett samhälle som kännetecknas av en befolkning med en stark identitet och ett starkt socialt nätverk bidrar också. Resultatet stöder således Paynes teori om konstruktionen av socialt arbete.
  • Rothberg, Isabella (2010)
    Åland är ett medietätt område med två dagstidningar, Nya Åland och tidningen Åland, och en public service-radiokanal, Ålands Radio, och en befolkning på 27 734 invånare. Det lokala medieutbudet är stort, bevakningen är intensiv och medierna har ett starkt fäste i ålänningarnas vardag. I min avhandling pro gradu undersöker jag om den lokala mediekonkurrensen leder till fler olika nyheter eller till en likriktad nyhetsrapportering, där alla medier tar upp samma händelser. År 2007 genomgick Nya Åland och tidningen Åland reformer, båda övergick från fem- till sexdagarsutgivning och samtidigt blev tidningen Åland likt konkurrenten en morgontidning. Jag har undersökt ifall de här reformerna ledde till en mer likriktad nyhetsrapportering. Oumbärliga verk för min avhandling var Gunnar Nygrens Skilda medievärldar, Larsåke Larssons Nyheter i samspel samt Robert G. Picards forskning om mediekonkurrens. Min metod är den kvantitativa innehållsanalysen, genom vilken jag har jämfört innehållet i tidningen Åland, Nya Åland och Ålands Radios Ålandsnytt-sändningar sinsemellan, under en period på totalt fyra veckor, år 2007 och 2008. Enligt min studie tycks det stora medieutbudet och konkurrensen gynna mångfald. Omkring hälften av nyheterna i Nya Åland, tidningen Åland och Ålands Radio var unika år 2008. Endast 45 stycken nyheter var gemensamma för alla tre medier. I de fall där samma nyhetshändelse behandlades av medierna, hade man i mer än hälften av fallen varierat upplägget genom olika intervjuobjekt och olika vinklingar. Men tittar man på vilka ämnen medierna rapporterar om är det däremot mer likriktat. I alla medier utgjorde politik den största kategorin, tätt följd av ekonomi, sysselsättning och brott. Gällande den sistnämnda kategorin fanns det emellertid olikheter medierna emellan. Medan 17 procent av tidningen Ålands nyheter tog sig an brott var motsvarande andel i Ålands Radio bara fem procent. Tidningen Åland hade också överlägset flest unika brottsnyheter, 16 procent, vilket är en stor andel i jämförelse med Nya Åland som bara hade tre procent egna brottsnyheter och med Ålands Radio som inte hade en enda egen brottsnyhet. Reformerna som ägde rum på marknaden mellan 2007 och 2008 påverkade inte nyhetsutbudet dramatiskt. De unika nyheternas andel sjönk en aning medan de gemensamma nyheterna blev fler.
  • Wasström, Maria (2001)
    Temat för den här pro gradu-avhandlingen är mediekonsumtionen på Åland. Syftet är att kartlägga hur ålänningarna använder medierna. Undersökningen består av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen inkluderar användningen av lokala och rikstäckande dagstidningar, tv, radio och Internet. Dessutom ingår en djupare analys av dubbelläsningen av de båda lokaltidningarna. Den kvalitativa delen innehåller ålänningarnas egen syn på de lokala medierna. Den kvantitativa delen baserar sig på data som samlats in av Finska Gallup-Media för undersökningen Svenska medier i Finland. Regionalmediaundersökningen (AlueMediaTutkimus, AMT Åland 1999) genomfördes som enkät bland den femton år fyllda svenskspråkiga befolkningen på Åland. Det slumpmässigt valda samplet är representativt för hela Åland. Genom telefonförfrågan värvades 480 svarare som kort därefter erhöll ett frågeformulär. Returneringsprocenten var 66 procent. Analysen baserar sig på utvalda delar av materialet från AMT undersökningen. Den kvalitativa delen baserar sig på diskussioner i fokusgrupp som jag själv utfört i fyra grupper med sammanlagt femton ålänningar. Analysen är gjord enlig Grounded theory - modellen och baserar sig på de littererade diskussionerna. Resultaten från undersökningarna visar att ålänningarna prioriterar sina lokala medier högt. Lokaltidningarna Åland och Nya Åland har nästan helt konkurrerat ut rikstidningarna från ö-samhället. Hufvudstadsbladet är den enda rikstidning som i större utsträckning läses på Åland. Nio av tio ålänningar läser regelbundet båda eller någon av lokaltidningarna. Nästan hälften av befolkningen läser båda tidningarna parallellt. De lokala radiokanalerna hör också till populäraste i landskapet. Nästan hälften av ålänningarna lyssnar på public service-kanalen Ålands Radio och nästan en tredjedel på musikkanalen Radio Väst. De åländska radiokanalerna konkurrerar i första hand med rikssvenska radiokanaler. Svensk tv är mångdubbelt populärare än finländsk tv på Åland. Alla fyra kanaler i Sveriges tv är populärare än någon av de finländska kanalerna eller FST:s program. Internet har slagit igenom med kraft på Åland. En dryg tredjedel av ålänningarna har möjlighet att använda Internet hemma och nästan lika många på arbetsplatsen. Ålänningarnas hemmabruk av Internet är mycket mer utbrett än medelfinländarens.