Browsing by Author "Österberg-Englund, Lotta Marie"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Österberg-Englund, Lotta Marie (2006)
    Avsikten med denna avhandling är att undersöka bilden av bostadslösheten i finländsk press, närmare bestämt den bild som förmedlas av de två morgontidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Undersökningen utgår från att tidningarnas rapportering är en av många faktorer som påverkar vår uppfattning och vår bild av det samhälle vi lever i. Avhandlingen kritiserar myterna om bostadslösheten som självvald eller enbart självförvållad och visar på hur strukturella faktorer ofta utgör den grundläggande orsaken till bostadslösheten. I avhandlingen diskuteras också hur vår bild av bostadslösheten påverkar arbetet för att minska densamma. Bilden kan antas påverka såväl politiska beslut som den enskilde myndighetspersonens, till exempel socialarbetarens, handlande. Miss­upp­fatt­ningar och felaktiga antaganden kan därför få ödesdigra följder. Den empiriska analysen bygger på de artiklar om bostadslöshet som publicerats i Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet mellan åren 1990 och 2001. Undersökningen visar på en stor bredd i tidningarnas rapportering. Båda tidningarna ger också såväl strukturella som individcentrerade förklaringar till bostadslösheten. Fördelningen mellan strukturell respektive individcentrerad problembild är ganska jämn om man ser till antalet artiklar. Däremot syns en skillnad i den grafiska utformningen av de olika artiklarna. Artiklar med individcentrerad problembild får ofta mera utrymme, innehåller fler bilder och ser rent layoutmässigt mera "spännande" ut än artiklar som behandlar bostadslösheten ur ett mera samhällsinriktat perspektiv. Det är alltså möjligt att en läsare som inte är specifikt intresserad av ämnet i högre grad väljer att läsa artiklarna med individcentrerade problembilder. I förlängningen kan det betyda att medelläsarens bild av bostadslösheten snedvrids och att de individcentrerade faktorerna lyfts i förgrunden, medan de strukturella faktorerna hamnar i skymundan. Den empiriska delen omfattar också en genomgång av vem det är som får komma till tals i tidningarna och ge sin syn på bostadslösheten. Det visar sig att bostadslösa och statliga och kommunala tjänstemän är de som oftast kommer till tals. Däremot lyser politikerna med sin frånvaro, vilket är en tydlig skillnad mot resultaten av en liknande undersökning av pressens rapportering kring välfärdsservicen i allmänhet.