Browsing by Subject "Österbotten"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Jåfs, Pia (2007)
    Denna avhandling pro gradu undersöker invandrares arbetsmarknadsintegration. Fokus ligger på invandrare som är bosatta i Österbotten. Det kvantitativa material som använts har sammanställts av Statistikcentralen för att undersöka flyttningsrörelsens inflytande på arbetsmarknaden. Materialet innehåller uppgifter över en tredjedel av alla invandrare i arbetsför ålder (15-64 år) som flyttade till Finland mellan åren 1989 och 1993. Arbetsmarknadsintegrationen har studerats ur ett longitudinellt och ett jämförande perspektiv och materialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder. I materialet ingick 10 485 invandrare, varav 483 personer bosatte sig i Österbotten under ankomståret. Vid de uppföljande åren 1997 och 2000 var 272 respektive 215 fortfarande bosatta i landskapet. Utgångspunkten för studien är hypotesen om att det i Österbotten finns faktorer som påverkar arbetsmarknadsintegrationen på ett positivt sätt. Dessa är exempelvis den relativt sett låga arbetslösheten, hög andel privatföretagare och den i tiderna positiva inställningen till mottagande av flyktingar. Den definition som i studien använts om begreppet ”stark arbetsmarknadsintegration” innebär att man under det undersökta året varit sysselsatt 11-12 månader. I de empiriska analyserna (korstabells-analyser och logistisk regressionsanalys) används definitionen för invandrare som jobbat 11-12 månader under både år 1997 och år 2000. Den teoretiska referensramen som presenteras över olika faktoerer som påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration, består av individuella (humankapital, etniska resurser), förmedlande (socialt kapital) och strukturella (lagstiftning, politik, attityder) faktorer. De österbottniska invandrarnas sysselsättning och arbetsmarknadsintegration har ökat mellan åren 1997 och 2000. I analyserna framträder speciellt tre faktorer med statistiskt signifikanta skillnader: "plats för avläggande av examen", "familjestorlek" och "utbildningsnivå". Invandrare med examen avlagd i Finland har en starkare arbetsmarknadsintegration än invandrare med utbildning avlagd annanstans. Personer med stor familj (minst tre personer) har även starkare integration än individer med mindre familj. Ovannämnda resultat stöder teorier om betydelsen av individuella och förmedlande faktorer. Invandrare med finländsk examen och stor familj har även större benägenhet att stanna kvar i Österbotten än invandrare med examen avlagd utanför Finland eller ensamboende invandrare eller personer i hushåll med två personer. I motsats till teorierna om humant kapital, visar resultaten för denna undersökning inte att en hög utbildning inte har en avgörande betydelse för arbetsmarknadsintegrationen. Resultaten visar att invandrare i Österbotten klarar sig bra på arbetsmarknaden, även i jämförelse med invandrare i rurala landskap och Nyland. Att familjestorleken har en central roll för arbetsmarknadsintegrationen, är ett resultat som inte framkommit i tidigare forskning. De viktigaste källorna: Forsander 2002; Hyyppä 2002; Putnam 2001; Lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande